med anledning av förs. 2002/03:RR15 Riksdagens revisorers förslag angående CSN:s handläggningstider och tillgänglighet

Motion 2003/04:Ub1 av Torsten Lindström m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en strategi hos både CSN och regeringen för att komma till rätta med överbelastning hos CSN.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regelförenklingar inom studiestödssystemet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om mindre förhandsprövning och mer efterhandskontroll.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ersätta avgifter med anslag.

Inledning

CSN, Centrala studiestödsnämnden, har under flera år dragits med problem. Studenter har fått vänta alldeles för länge på att få sina studiemedel. Det har särskilt drabbat svaga grupper bland studenterna som inte själva eller med hjälp av släkt och vänner kan ordna tillfällig finansiering av studierna.

En statlig myndighet är en del av det demokratiska offentliga samhället. Därför har en sådan myndighet ett särskilt ansvar för att kunna betjäna medborgarna korrekt, effektivt och utan dröjsmål. Framträdande och olösta problem under en längre tid innebär en risk för att förtroendet för myndigheten och i förlängningen staten minskar. Detta är vad som har drabbat CSN.

Strategi

Det är tydligt att CSN inte klarat att lösa sin uppgift under längre perioder. Riksdagens revisorer menar att det behövs en strategi hos både regering och CSN för att klara den hårda belastningen. Förslaget har tillstyrkts av bl.a. SFS, Sveriges Förenade Studentkårer. Kristdemokraterna menar att det för CSN:s trovärdighet är nödvändigt att en strategi tas fram. Myndigheten måste skyndsamt kunna åtgärda uppkomna problem, och om myndigheten inte förmår detta måste regeringen skjuta till erforderliga resurser.

Regelförenklingar

De regelverk som styr CSN:s verksamhet har under de senaste 25 åren ändrats ett antal gånger, utan att reglerna förenklats. Trots att CSN efterlyst förenklingar av reglerna har myndigheten i begränsad utsträckning vunnit gehör för sina förslag. Dagens studiestöd är komplicerat och i viss mån oförutsägbart. Att göra studiestödets regelverk mer överskådligt och lättförståeligt underlättar för såväl studiestödstagare som handläggare. Enklare regler öppnar för fler möjligheter att förenkla administrationen.

Varje år hanteras ca 35 000 ansökningar om nedsättning av återbetalning på grund av minskad inkomst. En stor andel av dessa ansökningar måste också kompletteras. Under samma period måste myndigheten begära kompletteringar rörande 20 000 ansökningar för att reda ut vilken tidigare utbildning som den sökande har och hur många veckor den omfattar. Kristdemokraterna anser i likhet med Riksdagens revisorer att myndigheten måste ges ett ändamålsenligt regelverk för att ha en realistisk möjlighet att ge den service som förväntas av den.

Mindre förhandsprövning, mer efterhandskontroll

I CSN:s regleringsbrev för 2003 har regeringen gett CSN i uppdrag att lämna ett diskussionsunderlag till hur en försöksverksamhet med utbetalning i förskott av studiemedel skall göras möjligt. CSN anser i diskussionsunderlaget ”Ett resultatorienterat studiestöd för bättre beslutskvalitet, måluppfyllelse och effektivitet” att studiestödsreglerna starkare än i dag bör inriktas mot resultatet av studierna, en synpunkt som återkommer i Riksdagens revisorers rapport. En del av den kontroll som i dag görs innan studierna påbörjas bör ersättas av efterkontroll. Om reglerna mer inriktas på att man genomfört sina studier och uppnått studieresultat kan beslutskvaliteten bli bättre, samtidigt som måluppfyllelsen och effektiviteten också förbättras. Kristdemokraterna delar revisorernas uppfattning att ett system med större mått av efterhandskontroll bör prövas för att undersöka om ett sådant system förbättrar situationen för studenterna.

Anslag i stället för avgifter

CSN är beroende av studenternas och återbetalarnas avgifter. Påminnelseavgifterna bidrar med en tredjedel av CSN:s intäkter. Det är absurt att en myndighet för sin ekonomi är beroende av administrationsavgifter. Det förhållandet ger heller inte myndigheten något incitament att se till att återbetalningarna kommer in i tid. Utvecklingen har tvärtom gått åt andra hållet. I våras konstaterade regeringens egen utredare att CSN skulle behöva 120 miljoner kronor till sin administration, men i vårbudgeten anslogs endast hälften. Därför har nu CSN aviserat en höjning av vissa avgifter från och med 2004 för att täcka sina administrativa kostnader. Utvecklingen är oroväckande och bör enligt Kristdemokraterna brytas med hjälp av de åtgärder som vi föreslår samt en översyn av anslagsnivån.

Stockholm den 11 september 2003
Torsten Lindström (kd)
Sven Brus (kd)	Inger Davidson (kd)
Helena Höij (kd)	Dan Kihlström (kd)
Kenneth Lantz (kd)	Ulrik Lindgren (kd)
Chatrine Pålsson (kd)	Rosita Runegrund (kd)
Olle Sandahl (kd)	Gunilla Tjernberg (kd)