Läsning

Motion 2003/04:Kr367 av Helena Höij m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagskydd för svenskan som majoritetsspråk.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utvärdering av de statliga läsfrämjande insatserna och av En bok för alla.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om LL-stiftelsen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kulturtidskrifter.

1 Inledning

Böckerna ha blivit mitt käraste sällskap och betraktelsen en vän, som följer mig livet igenom och låter mig suga honung ur livets alla örter, även de bittra. (F. Bremer)

Den västerländska kulturen är en skriftkultur. Att besitta förmågan att läsa och skriva har alltid betraktats med vördnad. Länge var förmågan att läsa och skriva något förbehållet de högre stånden, det var ett tecken på makt. Sverige var dock bland de första länder i världen som började sprida kunskapen om läsning bland folket. Folket skulle bildas, inte för att få del av makten, utan för att kunna läsa den heliga skrift, Bibeln. Spridandet av skriftspråket blev ett viktigt steg på vägen mot demokratin. Genom att folket lärde sig att läsa förlorade de ledande stånden i någon mån sin maktställning. Fortfarande idag är förmågan att läsa och skriva en avgörande demokratifråga. Att kunna läsa är en nödvändighet för att vara en aktiv samhällsmedborgare.

Förmågan att läsa är dock inte enbart en fråga om makt och demokrati. Det är även en livsnjutning. Genom läsningen kan vi i fantasin fara till nya världar och platser, ta del av andras livserfarenhet och känna både sorg och lycka. Genom läsandet får läsaren möjlighet att med fantasins hjälp i huvudet skapa sina egna bilder. Vi människor är i behov av annat än materiella ting för att må bra. Att finna njutningen i läsning kan vara ett sätt att fylla vårt behov av andliga och själsliga upplevelser.

2 Språket

Vi har ett kulturarv som inrymmer en fast och synlig del i form av föremål och byggnader men också en andlig, osynlig dimension i form av gemensamma värderingar och idéer som präglar vårt sätt att tänka och handla. Denna osynliga dimension inrymmer den kulturella nyckeln: vårt gemensamma språk. Det svenska språket har formats under århundraden och utgör i dag en kulturell enhet för alla svenskspråkiga oavsett ursprunglig nationalitet och nationell hemvist. Språket har utvecklats i symbios med vår kultur och är idag intimt förknippat med den. Språket ger oss ord för världen och underlättar vår förståelse av världen. Orden i språket knyts också till känslor och är djupt kopplat till våra tidiga barndomsupplevelser. Språket för vidare våra normer, hjälper till att uttrycka våra seder och bruk.

Språket är samtidigt något levande som frodas och utvecklas i samtalet mellan människor. Ett levande språk förändras. Nya ord tillkommer ständigt för att utrycka det som är specifikt för vår kultur här och nu. Saknas ett ord för något skapar vi ett nytt. Det är en viktig utveckling. Så har språket utvecklats genom årtusenden.

Svenska språket tillhör ett mycket litet språkområde. I den internationaliserade värld vi lever i är det nödvändigt att aktivt slå vakt om vårt språk om vi vill att det ska vara levande och rikt även i framtiden. Vi menar att skolorna och medierna har ett särskilt ansvar för detta. Influenser från andra språk kan dock också berika svenskan, dessutom bidrar det till att språkliga barriärer rivs och vi får lättare att förstå varandra. Vi anser också att svenska språkets ställning som majoritetsspråk, på samma sätt som riksdagen nyligen beslutade för ett antal minoritetsspråk, bör ges lagskydd. Den parlamentariska utredning om det svenska språkets ställning som våren 2002 presenterade sitt slutbetänkande Mål i mun (SoU 2002:27) stöder oss i detta krav. I utredningen finns många intressanta förslag och vi väntar fortfarande på en proposition på området.

3 Boken

Litteraturen är en språklig konstart och boken en viktig bärare av vårt kulturarv. För dem som byggde upp de svenska folkrörelserna, folkbildningen och den svenska folkskolan var boken det viktigaste redskapet. Läsningen är idag den mest spridda kulturaktiviteten och de flesta svenska medborgare besöker regelbundet ett bibliotek. Kristdemokraterna har länge arbetat för att bokmomsen ska sänkas. Detta har nu skett, vilket är positivt. Sedan bokmomsen sänktes har priserna sjunkit, inte minst på skön- och barnlitteratur, människor köper också fler böcker och fler läser böcker mer regelbundet. Dock finns det fortfarande vissa orostecken. Det har visat sig vara svårt att nå nya grupper och även om Kulturrådets undersökningar visar att läsningen ökar gäller det inte bland barn och ungdomar där läsningen istället minskar. Barn idag ägnar betydligt mer tid åt att titta på TV och video än att läsa böcker. Enligt en undersökning står 108 minuters tittande mot 18 minuters läsning. Det är oroande siffror, för även om tv och video har sin självklara plats i barns och ungdomars fritid kan de inte ersätta boken och läsandet.

Bokens betydelse för barn kan inte nog betonas. För att erövra ett rikt språk behöver man både läsa, lyssna, göra visuella upplevelser och själv uttrycka sina tankar genom att kommunicera med andra. Böcker inspirerar och utvecklar. Högläsning hemma och i skolan är för många stunder att se fram emot. Genom att skapa förutsättningar för mer tid med barnen och genom satsningar på biblioteken ger vi föräldrar möjlighet att läsa med sina barn.

3.1 Boken i det moderna samhället

Alltfler människor, såväl vuxna som barn, tillbringar en allt större del av sin tid framför datorn. Även i skolan har datorn blivit ett mycket vanligt redskap för eleverna, i många fall istället för böcker. Det finns många positiva aspekter i det, barn lär sig tidigt att använda datorn och de kan finna obegränsat med information om allt som intresserar dem. För barn som har svårigheter att lära sig vissa ämnen har datorn visat sig vara ett fantastiskt hjälpmedel. Det är dock viktigt att bokläsandet inte blir lidande till följd av ett ökat datoranvändande. Även om barnen övar sin läsning även vid datoranvändning finns det flera undersökningar som visar på att barn som letar information och läser på en datorskärm läser betydligt kortare texter och mer fragmentariskt än vid läsning av en textmassa i en bok. Vanan att läsa längre texter förloras och därigenom känslan för språket och dess uttrycksmöjligheter. Att kunna ta till sig lite längre texter är viktigt också för att kunna ta del av kunskap och debatt i dagstidningar och kulturtidskrifter. Läsande är alltså särskilt viktigt för barn och vi menar att läsfrämjande insatser för barn och ungdomar måste vara ett prioriterat område inom kulturpolitiken.

Vi tror inte att den nya tekniken kan ersätta boken, varken i undervisningssituationen eller som upplevelse. Utvecklingen av IT-tekniken är positiv och ska underlättas men tekniken kan inte ersätta boken, bara komplettera den. Det räcker inte med aldrig så fina ordbehandlingsprogram om den som ska använda sig av dem saknar känslan för orden. Den känslan kan bara skapas genom att man läser böcker. Vår uppfattning är att boken även i framtiden kommer att inta en särställning inom kulturen.

3.2 Läroboken

Läroboken har fortfarande en central betydelse i skolan. Bokens betydelse som informationsbärare kan inte överskattas. Bra och uppdaterade böcker är en viktig förutsättning för att skolarbetet ska fungera. Av skolans totala kostnader går mindre än en procent till läromedelsinköp och på var tredje lågstadieskola får barnen inte behålla en enda egen lärobok. Böckerna är ofta gamla och har gått i arv från flera generationers elever och har hunnit bli både trasiga och inaktuella.

Vi menar att läroböcker är en nödvändig del i skolarbetet. I en historiebok kan till exempel barnen rent fysiskt genom att bläddra fram och tillbaka lära sig om Gustav Vasa levde före eller efter Gustav II Adolf. Läroböckerna är också bra för föräldrar som vill kunna hjälpa sina barn med läxorna.

Det är idag en stor lärarbrist vilken riskerar att bli än värre för varje år. Som en konsekvens av detta tvingas skolorna anställa ett allt större antal obehöriga lärare. För dem kan en lärobok av hög kvalitet bli ett utmärkt stöd och en garant för undervisningens kvalitet. Vi anser att många skolor måste göra större satsningar på läromedel. För att garantera en viss standard på läromedel anser vi att de bör behandlas som en del i skolornas årliga kvalitetsredovisningar.

4 Biblioteken

Närmare 70 procent av alla svenskar besökte någon gång under det senaste året ett bibliotek vilket visar på den enorma spridning biblioteken har. Det finns ingen annan kulturinstitution som har ett så högt antal besökande. Till skillnad från de flesta andra kulturinstitutioner har dessutom besökarantalet ökat under 1990-talet och det är bland dem som enbart har förgymnasial utbildning som den största ökningen skett.

Det är viktigt att inte folkbiblioteken tas för givna och att mål och visioner för biblioteken i kommunerna inte uteblir. Biblioteken måste få förändras med det omgivande samhället och med kommunens stöd hitta nya uppgifter och målgrupper i ett nytt samhälle. Vi anser därför att varje kommun bör upprättas kommunala biblioteksplaner där frågorna kring de olika bibliotekens roll i kommunen, mål och visioner, diskuteras.

Att främja barns läsande är en ovärderlig uppgift för biblioteken och här spelar naturligtvis skol- och barnbiblioteken en särskilt viktig roll. Skolbiblioteken är tyvärr en undervärderad resurs på många skolor och i kommunerna som helhet. Under de senaste åren har de utarmats på många håll. Skolbibliotekarier har blivit sällsynta och urvalet av böcker är ofta föråldrat. Ofta är det någon av lärarna som någon timme i veckan ansvarar för att se till biblioteket. När det inte finns tillgång till en bibliotekarie kan inte biblioteket utnyttjas på ett effektivt sätt. Kulturrådets översyn av skolbiblioteken bekräftar bilden av att kvaliteten är mycket ojämn. Vi tror att skolbiblioteken har en stor betydelse för lärandet och för lusten att läsa.

Biblioteken måste vara tillgängliga för alla människor. Det innebär att de till exempel bör ha generösa öppettider, vara handikappanpassade och att man genom till exempel bokbussar garanterar bibliotekets närvaro i så stor geografisk utsträckning som möjligt. Olika former av uppsökande verksamhet bör också bedrivas för att till exempel nå vårdinrättningar av olika slag. Vi utvecklar vår syn på biblioteken ytterligare i motionen Arkiv, bibliotek och museer.

5 Särskilda läsfrämjande insatser

Staten har under en lång tid försökt främja läsandet genom olika former av läsfrämjande insatser. Genom olika kanaler har ett statligt stöd gått till olika föreningar och organisationer som arbetat för att främja läsandet. De statliga satsningarna för att främja läsandet är mycket viktiga. Att sprida läsandets konst är en avgörande demokratifråga. Det är dock viktigt att de statliga insatserna verkligen leder fram till positiva effekter på läsandet. Det är bra att riksdagen har beslutat att en utvärdering av de statliga insatserna för läsfrämjande ska ske som Kristdemokraterna har begärt. Vi väntar på resultatet av den utvärderingen.

Staten har inte ensamt ansvar för att främja läsandet. Vi anser att hela samhället måste ta ett ansvar för ett levande kulturliv, såväl den offentliga som den privata och den ideella sektorn. Vi anser därför att det är glädjande när det växer fram ideella organisationer som helt utan statliga bidrag gör en stor insats för att främja språket och läsandet. Ett sådant exempel är Läsrörelsen som tack vare sponsring från förlag och ideella insatser kan genomföra en nationell kampanj för läsning.

5.1 En bok för alla

En bok för alla är ett bokförlag som startades av Litteraturfrämjandet med statligt stöd 1976. Syftet var att till ett kraftigt subventionerat pris ge ut kvalitetslitteratur för barn och vuxna och på så sätt verka för att öka läsningen i landet. Sedan dess har verksamheten fortsatt och idag ger förlaget normalt ut 40 böcker om året. Sedan några år tillbaka är verksamheten organiserad som ett ideellt aktiebolag samägt av ABF, Vuxenskolan, Föreningen Ordfront samt föreningen En bok för allas vänner. All eventuell vinst återförs till verksamheten. En bok för allas verksamhet har länge varit en av statens huvudsakliga läsfrämjande insatser. Situationen på bokmarknaden ser dock annorlunda ut idag i jämförelse med när En bok för alla grundades. Tack vare den kraftigt expanderande pocketboksmarknaden finns nu en stor mängd kvalitetslitteratur för vuxna tillgänglig till ett lågt pris. Den sänkta bokmomsen har fått ytterligare effekter på bokpriserna.

För några år sedan förlängde regeringen avtalet med En bok för alla utan att göra någon utvärdering av verksamheten. Vi ansåg då att det var oansvarigt och anser nu att det är anmärkningsvärt att regeringen i budgetens skriver att man avser göra samma sak igen, inte minst mot bakgrund av att riksdagen beslutat om en utvärdering av samtliga stödformer inom litteraturstödet.

Kristdemokraterna anser inte att det längre är motiverat att staten finansierar utgivning av vuxenlitteratur till lågpris och vill att detta skall vara utgångspunkt i den omförhandling av avtalet med En bok för alla som nu ska göras. Vi minskar därför anslaget till En bok för alla med 5 miljoner kronor.

5.2 LL-stiftelsen

Inom litteraturområdet görs satsningar för funktionshindrade både på Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Stiftelsen för lättläst information och litteratur (LL-stiftelsen). LL-stiftelsen har till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för utvecklingsstörda samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten drivs utan vinstsyfte och inom ramen för avtal som träffas mellan staten och stiftelsen. Verksamheten sprids i hög utsträckning genom länsombud. Inom omsorgen, handikapprörelsen och skolvärlden känner man idag relativt väl till de lättlästa alternativen.

Många, både barn och vuxna, har stor glädje av att få information och läsa böcker med lättläst text. Det gäller särskilt ur ett integrationsperspektiv. Genom LL:s nyhetstidning kan invandrade svenskar som inte behärskar språket tillräckligt väl för att läsa en vanlig dagstidning få tillgång till nyheter.

Behovet av lättläst litteratur för en yngre publik påtalas ofta från handikapprörelsen och från pedagoger inom skolan. Det kan gälla såväl barn med utvecklingsstörning som barn med dyslexi. För några år sedan började stiftelsen att i begränsad skala starta utgivning av lättläst barn- och ungdomslitteratur. För att kunna utveckla denna verksamhet och utöka antalet utgivna titlar utan att utgivningen av vuxenlitteratur drabbas föreslår Kristdemokraterna att anslaget till LL-siftelsen ökas med 1 miljon.

6 Kulturtidskrifter

Sverige har en rik flora av kulturtidskrifter. Tidskrifter som är viktiga för att stimulera och spegla samhällsdebatten. De ger möjlighet till fördjupning som kan vara svår i andra medier. Kulturtidskrifterna har också varit en självklar plantskola för nya skribenter, men idag klarar allt färre tidskrifter av att betala skäliga arvoden, vilket naturligtvis begränsar tidskrifternas möjligheter att locka duktiga skribenter. Det statliga stödet till kulturtidskrifterna har legat still i alltför många år samtidigt som tidningarnas kostnader för tryckning och distribution ökat. Antalet tidskrifter som får stöd har dessutom ökat. Kristdemokraterna vill slå vakt om kulturtidskrifternas möjlighet att utvecklas och att också de mindre kulturtidskrifterna ska ha en chans och vill därför att stödet till kulturtidskrifterna ökas med 2 miljoner kronor.

Stockholm den 7 oktober 2003
Helena Höij (kd)
Inger Davidson (kd)	Dan Kihlström (kd)
Chatrine Pålsson (kd)	Kenneth Lantz (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)	Ulrik Lindgren (kd)
Torsten Lindström (kd)	Rosita Runegrund (kd)
Sven Brus (kd)	Olle Sandahl (kd)