Lag om partnerskap för homosexuella

Motion 1993/94:L405

av Margareta Winberg m.fl. (s)
Sammanfattning
Tiden är sedan länge mogen att ge homosexuella
samlevande en med heterosexuella samlevande likvärdig
rättslig status. Frågan är till fullo utredd och
partnerskapsutredningens majoritet har rekommenderat en
sådan lösning. I motionen yrkas, att utredningens lagförslag
nu antages av riksdagen.
Motivering
Vårt ställningstagande har en ideologisk grund. Det
bygger på alla människors lika värde och likhet inför lagen.
Vi erkänner den homosexuella kärleken som likvärdig med
den heterosexuella. Vi bejakar -- inte förnekar -- kärleken
mellan människor. Kärlek är en viktig drivkraft för såväl
personlig som samhällelig utveckling.
 Utifrån detta synsätt anser vi att det inte ankommer på
samhället att ha synpunkter på människors val av
samlevnadsform. Samhällets uppgift bör i stället vara att
underlätta -- inte förhindra -- för människor att leva i
enlighet med sina egna önskemål och sin
personlighetsinriktning, allt under förutsättning att detta
inte skadar andra.
 Vi vill tillgodose homosexuella pars önskemål om att få
tillgång till en värdefull ram för sina relationer som ett sätt
att manifestera sin kärlek. Vi vill också tillgodose
homosexuella pars behov av ekonomisk och juridisk
trygghet i sina relationer. Vi vill skapa en ökad medvetenhet
om, förståelse för och öppenhet till homosexualitet och
homosexuella relationer. Vi anser att ett viktigt sätt att
uppnå detta är att i största möjliga utsträckning juridiskt
likställa homosexuell och heterosexuell samlevnad.
Dessa grundsatser, formulerade av
partnerskapsutredningen, är den enda rimliga
utgångspunkten för ett demokratiskt samhälles
förhållningssätt. Negativ särbehandling av homosexuella är
oförenligt med ett demokratiskt statsskick. Inte minst med
hänsyn till den långa tid landets homosexuella måst vänta
på rättslig likställdhet, bör denna nu förverkligas genom
beslut av riksdagen. Danmark och Norge har redan gått
före. Sverige bör inte dröja med att följa de båda nordiska
grannländerna.
Partnerskapsutredningens majoritetsförslag strider inte i
något avseende mot kristna värderingar. Några få ställen i
Gamla testamentet uttrycker negativ syn på
homosexualitet. Detta återfinns i avsnitt som behandlar
världsliga lagar i icke-kristna samhällen under förkristen
tid. De förekommer parallellt med krav på att otrogna
hustrur skall stenas och att i krig besegrade folk skall göras
till slavar. Sådant har givetvis inte minst giltighet i
evangeliskt perspektiv. Vissa yttranden i Pauli brev mot
homosexualitet får ses som uttryck för rent världsliga
uppfattningar, som förekom i en viss social miljö för 2 000 
år sedan. Det avgörande är, att Kristus ingenstans
i evangelierna på minsta sätt berör frågan om hetero- eller
homosexualitet.
Inget tyder på att den spelat någon roll i hans budskap.
Från kristen ståndpunkt är man således hänvisad till
kärleksbudskapet och evangeliernas allmänna anda -- och
detta bildar ingen grund för att socialt eller rättsligt
särbehandla homosexuella i dagens samhälle.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar anta förslaget till lag om
partnerskap för homosexuella jämte övriga bifogade
förslag.

Stockholm den 19 januari 1994

Margareta Winberg (s)

Berit Andnor (s)

Lena Klevenås (s)

Ulrica Messing (s)

Martin Nilsson (s)

Ulla Pettersson (s)

Maj Britt Theorin (s)

Ines Uusmann (s)
Författningsförslag

L405
Bilaga

1. Förslag till

Lag om partnerskap
Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Partnerskaps ingående och upplösning

Partnerskap

1 § Partnerskap ingås mellan två personer av samma kön.
De som har ingått partnerskap med varandra är partner.

2 § Partnerskap upplöses genom den ena partnerns död
eller genom partnerskapsskillnad.

Partnerskapshinder

3 § Partnerskap får ingås endast om en av personerna
antingen är svensk medborgare med hemvist i Sverige eller
utländsk medborgare med hemvist här efter en bosättning
som har varat i minst två år.

4 § Partnerskap får inte ingås om det föreligger ett hinder
som motsvarar något av dem som finns i 2 kap.
äktenskapsbalken.

Rätten att ingå partnerskap prövas enligt svensk lag.

Prövning av partnerskapshinder

5 § Innan partnerskap ingås skall prövas om det finns
något hinder mot partnerskapet.

6 § Vid prövningen tillämpas de bestämmelser i 3 kap.
och 15 kap. äktenskapsbalken som gäller för förfarandet vid
prövning av äktenskapshinder.

Partnerskapsregistrering

7 § Partnerskap ingås genom registrering i närvaro av
släktingar eller andra vittnen.

8 § Vid registreringen tillämpas bestämmelserna i 4 kap.
2

§ äktenskapsbalken på motsvarande sätt.

9 § Behörig att vara registreringsförrättare är lagfaren
domare i tingsrätt eller den som länsstyrelsen har förordnat.

10 § För partnerskapsregistrering gäller i övrigt
bestämmelserna i 4 kap. 5, 7 och 8 §§ äktenskapsbalken
samt föreskrifter som meddelas av regeringen.

Beslut om förrättande av partnerskapsregistrering
överklagas enligt bestämmelserna i 15 kap. 3 och 4 §§
äktenskapsbalken.

Beträffande internationella förhållanden rörande
partnerskapsregistrering gäller 1 kap. 4--9 §§ lagen (1904:26

s.

1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande
äktenskap och förmynderskap.

Partnerskapsskillnad m.m.

11 § Bestämmelserna i 5 kap. äktenskapsbalken gäller
även för partnerskapsskillnad.

12 § Mål om partnerskapsskillnad och mål där talan förs
om fastställelse att ett partnerskap består eller inte består är
partnerskapsmål. Bestämmelser för äktenskapsmål gäller
även för partnerskapsmål.

13 § Partnerskapsmål får alltid tas upp av svensk domstol
om partnerskapet har ingåtts här.

2 kap. Partnerskapets rättsverkningar

1 § Ett partnerskap har samma rättsverkningar som ett
äktenskap med de undantag som anges i 2--4 §§.

Bestämmelser med anknytning till äktenskap och makar
tillämpas på motsvarande sätt för partnerskap och partner
om inte undantagsreglerna i 2--4 §§ ger anledning till annat.

2 § Partner får varken gemensamt eller ensamma anta
adoptivbarn enligt 4 kap. föräldrabalken. Inte heller får
partner enligt 13 kap. 8 § föräldrabalken utses att i egenskap
av särskilt förordnade förmyndare gemensamt utöva
vårdnaden om en underårig.

3 § Bestämmelser, som gäller för makar och vars
tillämplighet uppenbarligen är beroende av att makarna är
av motsatt kön, gäller inte för partner.

4 § Bestämmelserna i förordningen (1931:429) om vissa
internationella rättsförhållanden rörande äktenskap,
adoption och förmynderskap gäller inte för partnerskap.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

2. Förslag till

Lag om sambor av samma kön
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Vad som gäller i fråga om en man och en kvinna som
lever tillsammans som sambor, skall tillämpas även på två
män eller två kvinnor som lever tillsammans under
motsvarande förhållanden med de undantag som anges i 2
och 3 §§.

2 § Bestämmelsen i 13 kap. 8 § föräldrabalken om
gemensamt utövande av vårdnad om underårig är inte
tillämplig på sambor av samma kön.

3 § Bestämmelser vars tillämplighet uppenbarligen är
beroende av att samborna är av motsatt kön, är inte
tillämpliga.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

2. Genom lagen upphävs lagen (1987:813) om
homosexuella sambor.

3. Förslag till

Lag om ändring i äktenskapsbalken
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 §, 3 kap. 3 § och 5 kap.

 5

§ äktenskapsbalken skall ha följande lydelse.

2 kap.

4 § Den som är gift eller partner får inte ingå nytt
äktenskap.

3 § Kvinnan och mannen skall vid hindersprövningen
skriftligen försäkra på heder och samvete att de inte är släkt
med varandra i rätt upp- och nedstigande led eller
helsyskon. Har de inte tillstånd till äktenskapet enligt 2

kap. 3 § andra stycket, skall deras försäkran också avse
att de inte är halvsyskon.

De som begär hindersprövning skall på heder och
samvete skriftligen uppge om de tidigare har ingått
äktenskap eller partnerskap. Den som tidigare har ingått
äktenskap eller partnerskap skall styrka att äktenskapet
eller partnerskapet har blivit upplöst, om inte detta framgår
av folkbokföringen eller av intyg från utländsk myndighet.

5 kap.

5

§ Om äktenskapet har ingåtts trots att makarna är släkt
med varandra i rakt upp- och nedstigande led eller är
helsyskon, har var och en av makarna rätt till
äktenskapsskillnad utan föregående betänketid. Detsamma
gäller om äktenskapet har ingåtts trots att någon av
makarna redan var gift eller partner och det tidigare
äktenskapet eller partnerskapet inte har blivit upplöst.

Var någon av makarna gift eller partner vid äktenskapets
ingående, har var och en av makarna eller partnerna i det
tidigare äktenskapet eller partnerskapet rätt att få detta
upplöst genom äktenskapsskillnad eller
partnerskapsskillnad utan föregående betänketid.

I fall som avses i första stycket kan talan om
äktenskapsskillnad föras även av allmän åklagare.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

4. Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § brottsbalken skall ha
följande lydelse.

1

§ Ingår den som är gift eller partner nytt äktenskap eller
partnerskap, dömes för obehörigt ingående av äktenskap
eller partnerskap till böter eller fängelse i högst två år.
Detsamma gäller annan, som ingår äktenskap eller
partnerskap med den som är gift eller partner.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
Motionskategori: - Tilldelat: Lagutskottet

Händelser

Inlämning: 1994-01-25 Bordläggning: 1994-02-08 Hänvisning: 1994-02-09
Yrkanden (2)