Kvinnors företagande

Motion 2013/14:N328 av Désirée Pethrus (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kvinnors långsiktiga företagande måste stimuleras då ytterst få kvinnor får sina företag att lyfta bortom 5–10 miljoners omsättning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att mentorskap eller affärsrådgivning/coachning riktad till kvinnor bör fortsätta i ökad takt.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att entreprenörskap bör ingå som en del i verksamhetsutvecklingen inom offentlig sektor och i det allmänna utbildningssystemet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kvinnors möjlighet att bedriva företag inom välfärdssektorn inte ska begränsas genom att de inte tillåts göra vinst.1

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar på att öka tillgängligheten till riskkapital för företagsbildande.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa s.k. etableringskonton för att sätta av kapital skattefritt för företagsstart.2

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över hur föräldrapenning och RUT-avdrag ännu mer kan uppmuntra till företagande i samband med föräldraskap.3

1 Yrkande 4 hänvisat till FiU.

2 Yrkande 6 hänvisat till SkU.

3 Yrkande 7 hänvisat till SfU.

Motivering

Mycket av den aktuella statistiken gällande kvinnors deltagande i arbetslivet talar sitt tydliga språk. Under ett yrkesliv tjänar genomsnittsmannen i Sverige cirka 3,5 miljon kronor mer än en kvinna. Kvinnor utbildar sig mer, men tjänar 85,5 kronor för varje 100-lapp män tjänar. Kvinnor tar ut 76 procent av föräldraledigheten. Kvinnor utför obetalt arbete i hemmet 7 veckor mer per år jämfört med männen. Svenska börsstyrelser har 12 procent kvinnor och 88 procent män. På olika sätt utgör dessa talande siffror hinder för kvinnor som företagare och företagsledare. Fler positiva förebilder som visar möjlighet att generera en egen inkomst behövs.

Av Sveriges alla företag drivs idag närmare 25 procent av kvinnor, vilket gör att Sverige tillhör de länder i EU som har lägsta andelen företagande bland kvinnor. De driver ofta företagen på deltid, har få anställda och låga intäkter. Enligt en studie av Svenskt näringsliv från 2010 så är det bara en av hundra kvinnor i arbetsför ålder, som driver företag med anställda. Det har minskat med 13 procent sedan slutet av 1990-talet. Män driver företag med anställda fyra gånger oftare än kvinnor. Det finns således mycket kvar att göra.

Att ge utrymme för människors kreativitet och förbättra villkoren för företagare är att skapa förutsättningar för fler jobb och en god svensk välfärd. Den låga andelen kvinnor som i dag driver företag vittnar om att hindren för att starta företag upplevs vara för stora. Problemet bottnar också i att många växande företag inte får det stöd och omfattas av tillräckliga regelförenklingar som behövs.

Vår regering har genomfört en rad åtgärder för att öka kvinnors företagande, vilket är välkommet. Dock kvarstår en hel del att göra, inte minst för att ändra attityder kring företagande. För att öka kvinnors företagande är det viktigt att hänsyn tas till kvinnors olika livssituation, att företagande på deltid underlättas och att särskilda satsningar görs på affärsrådgivning/coaching för kvinnor.

Tillvarata kvinnors kompetens

I välfärden jobbar en stor del kvinnor. På senare år har många av dem startat och utvecklat välfärdsföretag, vilket utvecklar kvinnorna och välfärden och ger mer makt till brukarna. Välfärden ska kunna utvecklas genom vinst i företagen, inte bara för de som bygger sjukhusen, utan även för de som jobbar på sjukhusen.

Många kvinnor inom vårdsektorn saknar kvinnliga förebilder vad avser företagare. Att personal tar över och blir egna företagare inom vård- och omsorgssektorn bör uppmuntras och entreprenörskap bör ingå som en del i verksamhetsutvecklingen inom offentlig sektor. Stat och kommun bör även initiera ett samarbete mellan seniorkonsulter, som har lång erfarenhet av företagande, och nya kvinnliga företagare som behöver affärsrådgivning och hjälp med affärskontakter. Även så kallade företagslotsar eller mentorer bör uppmuntras för att ge stöd till kvinnor som vill starta eget.

Tidsbrist

Kvinnor har ofta en hög ambition att välja både karriär och familj; samhället bör skapa ett klimat som uppmuntrar dessa ambitioner. Undersökningar visar att svenska kvinnor inte väljer bort barn för sin karriär. Många vill ha tid för båda delarna. Företagande på deltid är en möjlighet samtidigt som det inte uppmuntrar till investeringar och att företaget växer. Att låta bli att driva företag samtidigt som man har barn kan innebära en lång period med nedlagt företagande. Därför behöver stödsystemen som föräldraförsäkring och RUT-avdragssystemet ses över i syfte att uppmuntra båda föräldrarna att driva företag samtidigt som barnen är små.

Brist på kapital

Ett startkapital är nödvändigt för att kunna starta eget företag. För kvinnor kan det av flera anledningar vara svårare att spara ihop ett tillräckligt kapital. Många kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn där lönerna generellt är lägre än i den privata. Kvinnor är oftare än män deltidsanställda och har därför en lägre inkomst och ett mindre utrymme att spara pengar. Det visar sig också att kvinnor mer sällan än män tar lån. Endast 26 procent av kvinnorna får lån beviljade för sin verksamhet medan 36 procent av männen får det.

Almis så kallade minilån har visat sig mycket framgångsrikt och en större andel av de statliga medel som går till att öka företagandet i Sverige borde gå till liknande projekt. Det borde också ges möjlighet att öppna så kallade etableringskonton som skulle tillåta personer att spara ihop ett eget kapital skattefritt som sedan kan användas vid en företagsstart.

Regeringens proposition att införa investeraravdrag för mindre till medelstora företag som godkänts i Sveriges riksdag under våren 2013 och sedermera av Europeiska kommissionen, vilket är en mycket god nyhet. Lagen träder i kraft den 1 december i år. Avdraget innebär att fysiska personer får ett skatteavdrag när de köper andelar i mindre företag vid start eller nyemission. Som mindre företag räknas de som har färre än 50 anställda och en omsättning på högst 80 miljoner kronor. Det är vår förhoppning att tillräcklig information om investeraravdraget sprids för att det ska komma kvinnliga företagare till del.

Stockholm den 2 oktober 2013

Désirée Pethrus (KD)