Kontroll av hygienartiklar som innehåller skadliga ämnen

Motion 2011/12:MJ358 av Carina Ohlsson m.fl. (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kontroll av hygienartiklar som innehåller skadliga ämnen.

Motivering

En kvinna använder upp till 11 000 tamponger under sitt liv, och i världen förbrukas ca 45 miljoner bindor på ett år. De flesta bindor, trosskydd och våtservetter innehåller syntetmaterial till exempel i form av plast, vilket inte bryts ner i jorden på hundratals år. Vid användningen av sanitetsbindor förväntar man sig att de ska innehålla till största del bomull men innehållet är oftast polypropylen, polyakrylat, ytbehandlingsmedel, plast och klorblekt pappersmassa och ibland doftämnen. Rayon är det vanligaste materialet i traditionella tamponger, vilket är en högabsorberande fiber som tillverkas av pappersmassa, vilket ofta är klorblekt. För att färdigställa en tampong krävs en mängd kemiska processer.

Användning av klor innebär att dioxiner frigörs i miljön, både vid tillverkning samt förbränning. Dioxiner är ett av de giftigaste ämnen som människan skapat och bryts inte heller ner i naturen. Giftet dioxin passerar inte kroppen utan lagras i kroppens fettceller. Det finns forskare som misstänker att dioxiner kan orsaka lever- och hjärtsjukdomar, cancer, endometrios, hormonrubbningar och låg spermaproduktion. En undersökning som publicerades av USFDA (Federal Drug Administration i USA) påvisade att av 7 undersökta välkända tampongmärken innehåller alla mätbara halter av dioxin. I Sverige finns ingen myndighet som kontrollerar halterna av kemikalier i tamponger och bindor.

Vi anser att en myndighet skyndsamt ska kontrollera halterna av kemikalier i tamponger och bindor samt upplysa om hur dessa enligt forskning påverkar kroppen.

En upplysningskampanj kring användningen av hygienartiklar som innehåller kemikalier som är skadliga för kroppen bör denna myndighet också verkställa.

Detta är en angelägen fråga som berör alla kvinnor i fertil ålder, nämligen hälsovådliga kemikalier i bindor och tamponger samt negativa effekter på miljön vid framställningen.

Detta är en fråga som inte tidigare fått någon särskild uppmärksamhet och det är därför idag inte någon svensk myndighet som har kontrollansvar för bindor, tamponger och våtservetter.

Läkemedelsverket har uppdraget att kontrollera eventuell förekomst av skadliga ämnen i många närbesläktade så kallade medicinsktekniska produkter som plåster, bandage och kondomer, dock inte bindor och tamponger. Kemikalieinspektionen har inte heller någon kontroll på menstruationsskydd, men det skulle sannolikt gå bra att ta upp dessa produkter inom ramen för det pågående projektet ”giftfri vardag”.

Stockholm den 3 oktober 2011
Carina Ohlsson (S)
Carina Adolfsson Elgestam (S)	Carina Hägg (S)
Eva-Lena Jansson (S)	Hillevi Larsson (S)
Monica Green (S)	Åsa Lindestam (S)