Komvux och folkhögskolan

Motion 2009/10:Kr242 av Chatrine Pålsson Ahlgren (kd)

av Chatrine Pålsson Ahlgren (kd)
Förslag till riksdagsbeslut

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för de kommuner som så önskar att sammanföra folkhögskole- och komvuxverksamheterna.

Motivering

För många är allmän kurs på folkhögskola ett alternativ till att studera på komvux. I Sverige finns idag 148 folkhögskolor. 104 av dessa är knutna till olika folkrörelser, ideella organisationer, stiftelser eller föreningar. 44 av folkhögskolorna drivs av landsting och regioner. Varje folkhögskola bestämmer självständigt över sitt kursutbud och sin profil och är inte bunden till centralt fastställda läroplaner.

Skillnaden mellan folkhögskolor och komvux är att folkhögskolornas kurser generellt sett är uppbyggda på mindre studiegrupper och man går oftast i en klass som studerar tillsammans på heltid. På komvux läser man enstaka kurser i grupper som kan variera. På folkhögskolan studerar man också ofta ämnes-övergripande i projektform. Det innebär att man kan bryta det vanliga schemat för ett projekt som ger kunskaper och därmed också behörigheter i både engelska, samhällskunskap och matematik på samma gång.

Folkhögskolan erbjuder även kombinationer av kurser och ämnen som gör det till unika kurser som bara finns på folkhögskolan. En del av de särskilda kurserna är eftergymnasiala yrkesutbildningar, t ex fritidsledare, teckenspråkstolk.

På folkhögskolornas allmänna kurser bedrivs studier som motsvarar grundskole- och gymnasienivå, och dessa studier kan leda fram till samma behörigheter som på komvux eller gymnasieskolan. Folkhögskolan intygar kunskaper motsvarande gymnasieskolans, men man gör det på ett annat sätt.

Folkhögskolan har ett eget bedömningssystem och ger inte betyg i enskilda ämnen. Istället kan den som studerar på Allmän kurs få ett studieomdöme som är en sammanfattande bedömning av studieförmågan. Folkhögskolan använder en fyrgradig skala för studieomdömet: Utmärkt studieförmåga (4), Mycket god studieförmåga (3), God studieförmåga (2) eller Mindre god studieförmåga (1).

Komvuxutbildningen motsvarar den som elever får i grundskolan och på gymnasiet, men innehållet och studieupplägget är anpassat för vuxna. Studierna är mer koncentrerade och antalet undervisningstimmar färre, vilket betyder att studenterna får arbeta mer självständigt och ta mer ansvar för sina studier. Den takt man vill studera i och antalet ämnen man vill kombinera bestämmer man tillsammans med en studie- och yrkesvägledare. Komvux har samma betygskriterier som den gymnasiala ungdomsutbildningen och Skolverket har angivit betygskriterier för varje kurs.

För att underlätta för kommunerna och ge fler människor möjlighet till utbildning borde det vara möjligt för folkhögskolor och komvux att ha ett närmare samarbete. De kommuner som vill borde få möjlighet att sammanföra folkhögskole- och komvuxverksamheterna. Det skulle effektivisera utbildningen och spara kostnader, vilket både komvux och folkhögskolorna skulle ha nytta av. Det skulle höja statusen på folkhögskolorna och göra det mer attraktivt för studenter att välja folkhögskolor. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 2 oktober 2009

Chatrine Pålsson Ahlgren (kd)

Motionen är inlämnad Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Inlämning: 2009-10-02
Yrkanden (1)