Komplementär- och alternativmedicin

Motion 2004/05:So359

av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (c)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att resurser avsätts för uppbyggnad av ett nationellt informations- och kompetenscentrum.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förskrivningsrätt bör tilldelas auktoriserade och kvalitetssäkrade komplementär- och alternativmedicinare med KAM:s kvalitetskrav.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alternativmedicinska yrkesutövare skall få använda antroposofiska medel eller homeopatika efter sin behörighet utan krav på att de är registrerade i Sverige.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öronmärkta medel avsätts för forskning inom komplementär- och alternativmedicinen.1

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utvecklingsbidrag för antroposofiska medicinska behandlingar vid Vidarkliniken som tidigare beviljats åter bör beviljas i ett mera långsiktigt perspektiv.

  6. Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheten att öronmärka medel för utvärdering av klinisk verksamhet inom komplementärmedicinen för evidens.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det krävs en översyn av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om yrkesverksamhet (Lysen) för att möjliggöra integrering av komplementär- och alternativmedicin enligt WHO-strategin.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utbildningarna inom KAM bör ses över och att utbildningarna sker på samma villkor som skolmedicinens utbildning med möjligheter till studielån och befrielse från moms.1

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vård måste ges på lika villkor inom både skolmedicin och KAM vad gäller momsen.2

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samma/likartade krav på komplementär- och alternativmedicinsk kompetens skall ställas på vårdgivare inom hälso- och sjukvården som på komplementär- och alternativmedicinare.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att även barn under åtta år och gravida kvinnor bör få möjlighet till behandling med komplementär/alternativmedicin.

1 Yrkandena 4 och 8 hänvisade till UbU.

2 Yrkande 9 hänvisat till SkU.

Motivering

I vårt samhälle finns det ett stort intresse inom befolkningen att bibehålla en god hälsa, att förebygga ohälsa och kunskapen ökar ständigt. Många har förlitat sig på att om kroppen inte fungerar uppsöker man läkare i tron att denne kan hjälpa. Läkemedelskostnaderna fortsätter att stiga, antalet personer som drabbas av läkemedelsskador ökar samtidigt som tillgängligheten inom vården har minskat.

Diagnoserna ser annorlunda ut idag jämfört med för fem år sedan.

Utvecklingen i samhället har gått emot att allt fler använder sig av alternativa metoder och medel för att minimera biverkningar. Egenvården och ansvaret för den egna hälsan ökar och idag är diskussionen inom vårdprofessionen livlig om patienten ska erbjudas behandling om inte det egna ansvaret ökar, exempelvis genom att han eller hon slutar röka.

Inom skolmedicinen anammas alternativa behandlingsmetoder och dåär det av stor vikt att det ställs samma krav på metodkompetens som det görs på alternativmedicinska yrkesutövare.

Det krävs mer av helhetssyn och starkare sammanhang mellan kropp och själ inom hälso- och sjukvården. Det krävs mera en modell av behandlingsteam runt patienten, för det är inte rimligt att en yrkeskår ska kunna ha all specialkompetens.

Hälsoklyftorna har ökat. Vi vet genom konsumentundersökningar, inom olika landsting och Landstingsförbundet, att kravet från konsumenterna ökar starkt, de enskilda medborgarna har idag önskemål och behov av att kunna välja vårdgivare inom hälso- och sjukvård på lika villkor.

Det behövs ett nationellt centrum för komplementär- och alternativmedicin, som har ansvar för kompetens, information, utbildningar och forskning. Idag poppar det upp lite olika modeller ute i landstingen och på den privata marknaden; det är olyckligt, det behövs en samordning.

Det är viktigt att både den etablerade vårdens sakkunniga och KAM-vårdens sakkunniga, som baseras på tradition och beprövad erfarenhet under århundraden, deltar i denna uppbyggnad.

Eftersom auktoriserade KAM-yrkesutövare som använder sig av orala behandlingsmetoder är de som till största delen använder sig av kosttillskott, örter och homeopatika i sin behandling bör de också ha möjlighet att förskriva dessa och en ökad tillgänglighet bör ges. Det bör införas en skillnad mellan de medel som används i egenvården (naturläkemedel, traditionella växtbaserade medel och homeopatika) och de som auktoriserade KAM-yrkesutövare ger. Patienten står då under ett kompetent överinseende. Därför bör de medel som används av en KAM-yrkesutövare fritas från registreringskrav enligt de EU-direktiv som föreligger för att kunna öka tillgängligheten på de verktyg (medel) som KAM-yrkesutövare kräver för att kunna utföra sitt arbete på ett patientsäkert sätt. Detta kan ordnas genom ett regeringsbeslut för denna grupp.

Yrkesutövare (antroposofer och registrerade komplementär- och alternativmedicinare som använder sig av homeopatika) ska få använda antroposofiska medel eller homeopatika efter sin behörighet utan krav på att de är registrerade i Sverige, då det alltid finns en yrkesutövare som är ansvarig och som innehar försäkring och därmed kan anses vara patientsäker.

Utvecklingsbidrag för antroposofiska medicinska behandlingar vid Vidarkliniken som tidigare beviljats bör åter beviljas i ett mera långsiktigt perspektiv.

En annan traditionell grupp som funnits på marknaden i flera hundra år är komplementär- och alternativmedicinare.Vi yrkar ett utvecklingsbidrag för utveckling, utvärdering och klinisk verksamhet för KAM-auktoriserade och kvalitetssäkrade komplementär- och alternativmedicinare i syfte att få en grund för evidens inom området. Pengarna bör öronmärkas åt KAM - Kommittén för Alternativ Medicin - för att organisera detta.

Öronmärkta medel till komplementär- och alternativmedicinen för tvärvetenskaplig forskning bör avsättas, speciellt till samverkan mellan de naturvetenskapliga disciplinerna fysik, kemi och biologi för att hitta förklaringsmodeller för KAM-vårdens verkningsmekanismer. Forskningen skall ske på rätt användning av TM/CAM och i första led se till kostnadseffektivitet och på att hitta förklaringar till KAM-vårdens funktion. Detta kan sedan leda till att ökad evidens uppstår vid användning av komplementär- och alternativmedicin. Det framhålles ofta behovet av ökad evidensbas. På området krävs det mera forskning. Det har i stort sett inte tilldelats några medel till forskning inom komplementär- och alternativmedicin. Vi kräver att det avsätts öronmärkta medel till detta, där de med kompetens inom TM/CAM-vården deltar. Det finns ett antal KAM-yrkesutövare som har gått en kurs på Stockholms universitet, Fysikum i forskningsmetodik som borde användas på ett effektivt sätt.

Det är idag stora svårigheter att få in nödvändiga undervisningsområden inom läkarutbildningen. Varför inte avlasta och få in fler yrkesgrupper i teamen runt patienten, förhoppningsvis med registrerade KAM-terapeuter som kommer att finnas med i det statligt beslutade registerförfarandet. Dessa måste då naturligtvis ha en god utbildning inom basmedicin. WHO beskriver i sin strategi för 2002-2005 att varje medlemsland ska verka för en ökad integrering mellan skolmedicin och komplementär- och alternativmedicin. För att möjliggöra detta i vårt land, måste hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (Lysen) ses över.

Idag bedrives utbildningen inom KAM på ett antal privata skolor där många inte kan leva upp till Skolverkets krav bl.a. på fast anställda lärare av kostnadsskäl. Den enskilde terapeuten står själv för sina kostnader och till denna kostnad kommer dessutom 25 % moms. Dessa villkor är inte rimliga och inte förenliga med utbildning på lika villkor.

Det är idag 25 % moms på vård inom komplementär/alternativmedicinen. De som har ekonomiska möjligheter att betala kan använda sig av denna möjlighet. Denna snedvridning är mycket tydlig i de konsumentundersökningar som gjorts i de olika landstingen. Detta skapar hälsoklyftor som inte är önskvärda.

En akupunktör i traditionell kinesisk medicin med 3-5 års utbildning kan inte jämföras med en i hälso- och sjukvården verksam med 2-3 veckors akupunkturutbildning. Det är inte hellre möjligt för en komplementär- och alternativmedicinare att bedriva vård utan att ha en basmedicinsk utbildning. Vi måste kräva god kompetens på båda sidor. Det gäller att använda sig av den kompetens vi har på ett effektivt sätt.

Sverige är enda landet där barn under 8 år och gravida kvinnor inte har möjlighet att använda sig av komplementär- och alternativmedicin. I Danmark har det forskats på barn, där behandling med alternativa behandlingar jämförts med skolmedicinska behandlingsformer, med ett utfall som varit till fördel för KAM-metoden. Vi har alla i gott minne situationen i Sverige vad det gäller resistens mot antibiotika, det gäller att använda rätt metod vid rätt tillfälle för att motverka sidoeffekter.

KAM-yrkesutövare som är registrerade och uppfyller krav på patientsäkerhet borde även få behandla barn under 8 år och gravida. Det borde vara bättre att i första hand behandla barn under 8 år med t ex homeopatika i stället för med allopatiska läkemedel som oftast har biverkningar.

Det har hänt positiva saker globalt på området när det gäller integrering av KAM med skolmedicin och ytterst lite om vi ser till svenska förhållanden. I Sverige togs beslut om att registrera KAM-yrkesutövare förra året och det arbetet pågår. På ett antal universitet/högskolor pågår utbildning som ger en orientering om olika KAM-metoder men det gäller att välja yrkesutövare med rätt kompetens i den metod som skall användas vid patientbehandling och vissa landsting försöker sig på integrering men vet inte hur de får tag på KAM-yrkesutövare med rätt kompetens utan ofta sker ett godtyckligt urval utan krav på kvalitet, men HSL och Lysen sätter käppar i hjulet.

Stockholm den 28 september 2004

Birgitta Carlsson (c)

Birgitta Sellén (c)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

Inlämning: 2004-10-05 Hänvisning: 2004-10-14 Bordläggning: 2004-10-14
Yrkanden (11)