Kommunikationerna till Hallstavik och Norrtälje

Motion 2003/04:T491 av Gunnar Andrén (fp)

av Gunnar Andrén (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kommunikationerna till Hallstavik och Norrtälje.

Motivering

De norra delarna av Stockholms län, och här behandlas särskilt Norrtälje kommun, präglas liksom övriga delen av länet av stark befolkningstillväxt.

Ser vi till befolkningsutvecklingen fram till 2015 ser ökningarna, enligt de alternativ som regionplaneringen arbetar med, ut enligt tabellen.

Kommun  Inv. 2002 SCB 2010 2015/Bas 2015/Hög

Norrtälje 53 702 60 286 65 500 68 500

Vallentuna 25 905 29 339 35 000 37 500

Österåker 35 633 40 575 44 500 48 000

Vaxholm 9 631 11 619 12 000 13 000

Täby 60 198 62 333 63 500 68 500

Danderyd 29 755 30 086 31 000 32 000

Summa 214 824 234 238 251 500 266 500

AB-län 1 850 467 1 998 467 2 034 900 2 132 800

Prognosen för 2010 kommer från Statistiska centralbyrån, och prognoserna från Regionplanekontoret bygger i basalternativet på 1980-talets befolkningsökning på 13 000–14 000 invånare per år, i högalternativet på 1990-talets ök­nings­takt på cirka 20 000 invånare per år.

Roslagsregionen totalt har i dag drygt 12 procent av invånarna i Stockholms län. Om utvecklingen blir den antydda kommer dock befolkningsökningen, särskilt i de tre nordligaste kommunerna, att bli andelsmässigt mycket större, i storleksordningen 15–20 procent, för Norrtälje än mer.

Växande region

Fram till 2015 kan Norrtälje, Vallentuna och Österåker komma att öka med 30 000–40 000 invånare, vilket motsvarar en icke obetydlig svensk stad.

Trafikvolymerna kommer att öka dramatiskt under dessa betingelser. Det är nödvändigt – även för statsmakten – att noga följa utvecklingen och bidraga till att kommunikationssystemet byggs ut i en takt som gör att både näringsliv och boende blir mer än drägligt, det vill säga gott, för de boende.

Det är lätt att konstatera att bristen på spårbunden trafik är skriande till de aktuella områdena. Tunnelbanan går i dag inte längre norrut än till Mörby centrum i Danderyds kommun men borde utsträckas till åtminstone Arninge centrum norr om Täby centrum. Det skulle göra att tunnelbanan skulle bli ett konkurrenskraftigt alternativ till främst bilen för 50 000–80 000 arbetsresande dagligen.

Enligt Storstockholms Lokaltrafiks egen statistik är antalet påstigande på tunnelbanan i Mörby centrum och vid Danderyds sjukhus det största i hela regionen. Antalet påstigande vid dessa två T-banestationer en vintervardag 2002 var 19 000, att jämföra med näst största påstigandestationen, Ropsten med sin Lidingöanslutning, med 15 000.

Övriga ändstationer på tunnelbanan i Stockholmsområdet har långt färre antal påstigande: Hjulsta/Tensta 9 000, Akalla/Husby 11 000, Hässelby strand och Hässelby gård 8 000, Norsborg/Hallunda/Alby 13 000, Fruängen/Väs­ter­torp 10 000, Hagsätra/Rågsved 9 000 och Farsta med Farsta strand 13 000.

Till detta skall läggas att Tekniska högskolan med sina 41 000 påstigande per dag (inkl. Roslagsbanan) är den största stationen i hela Stockholmsregionen bortsett från innerstadens T-banestationer från Östermalmstorg till Skans­tull. Endast T-centralen, Slussen, Fridhemsplan och Gullmarsplan är passagerar­tätare än Tekniska högskolan.

Roslagsbanan som slutar just vid Tekniska högskolan har rustats upp på ett förtjänstfullt sätt till både Österåker och flera stationer i Vallentuna kommun, men utgör för huvuddelen av de boende i Roslagskommunerna inget alternativ till tunnelbana.

Bortsett från Stockholms central är Östra station (Tekniska högskolan) Stockholmsområdets mest frekventerade pendeltågsstation. Från Norrtälje går numera vardagar under de mest frekventerade resandetiderna bussar – oftast fullsatta – var tionde minut. Det handlar om tusentals arbetsresor varje dag i båda riktningarna.

Till allt detta bör läggas att hamnen i Kapellskär står för en kraftig ökning av tung lastbilstrafik, eftersom handelsförbindelserna mellan Sverige och främst Ryssland ökat dramatiskt jämfört med förhållandena före Sovjetunionens fall.

Av både miljö-, konkurrens- och trafiksäkerhetsskäl är det naturligt att låta utreda frågan om järnvägsförbindelse till Norrtälje och Kapellskär för att slip­pa den tunga lastbilstrafiken från länderna i öst genom Stockholm och runt Stockholm.

Anslutningen till den nybyggda Arlandabanan ter sig naturlig och möjliggör transporter i såväl sydlig, nordlig som västlig riktning. Det kan påpekas att Norrtälje tidigare haft järnvägsförbindelse med övriga stamnätet.

Viktigare vägar

  • E 18. Denna Europaväg förbinder Norrtälje och Kapellskär med Stockholm och vidare via Karlstad med Oslo. E 18 är tvåfilig motorväg från Stock­sundsbron i söder – belägen i Solna stad – till Norrtälje utom det arton km långa avsnittet mellan Rosenkälla och Söderhalls trafikplatser där vägen är enfilig (13 meter bred) med 90 km/h som övre hastighetsgräns. Vägverket har klargjort att verket inom överskådlig tid endast förbereder trafiksäkerhetshöjande åtgärder på den aktuella sträckan, inte övergång till motorvägsstandard, vilket inte minst den tunga lastbilstrafiken dels till och från Kapellskär, dels motsvarande trafik till och från pappersbruket i Hallstavik, motiverar.

  • Riksväg 77. Denna smala väg utgår från E 4 vid Knivsta och ansluter till E 18 strax söder om Norrtälje där motorväg finns. Mycket tung lastbilstrafik går därför till och från hamnen i Kapellskär. Särskilt efter länsgränsen från Uppsala län till Stockholms län – väster om Gottröra – blir riksväg 77 mycket smal och krokig, hastighetsgränsen är satt till 70 km/h. Noteras kan också att riksväg 77 i dag går rakt igenom och nästan över torget i tätorten Rimbo.

  • Väg 280. En del av den tunga trafiken från E 4 tar av norrut från Rimbo via väg 280 mot Hallstavik. Det rör sig om tunga transporter till och från Hallsta Pappersbruk i Hallstavik, en industri som omsätter cirka 4 miljarder kronor årligen, alltså ungefär lika mycket som en svensk stad med 100 000 invånare.

  • Riksväg 76. Vägen går från Norrtälje via Hallstavik till Gävle och utgör i praktiken fortsättning på väg 280 till Hallstavik. Vägen går i dag genom Norrtälje centrum. Köerna vid in- och utfarterna i Norrtälje är mycket långa och från miljösynpunkt synnerligen förkastliga.

  • Väg 276. Vägen går från E 18 genom Åkersberga, centralorten i Österåkers kommun, längs Roslagskusten upp mot Norrtälje. Den mest kända orten vid sträckan är Furusund. Denna väg har hög belastning av biltrafik – inte minst mindre lastbilar – till södra Roslagskusten och skärgården. Biltrafiken har ökat sedan busstrafiken till kust och skärgård lades om till byte i centralorten Norrtälje från att tidigare ha gått direkt från Stockholm. Att E 18 – på sitt sätt en parallellväg – inte har motorvägsstandard hela vägen mellan Stockholm och Norrtälje gör denna sträcka mindre attraktiv för bilister från Stockholm som söker sig till skärgården. I dag skyltas dessutom vägen till Furusund via väg 276.

Väginvesteringar 2004–2015

Riksdagens beslut i december 2001 om infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem innebar att Vägverket och landets länsstyrelser skulle lämna sina vägplaner till regeringen den 4 augusti 2003. Länsstyrelserna hade givits länsvisa planeringsramar som skall redovisas med 50 procent högre res­pektive lägre ramnivå än som angivits för en normal investeringsplanering. Vad som kommer ut av denna beredning är i dagsläget oklart.

Eftersom regeringen redan föreskrivit att dels Norrortsleden, kostnadsberäknad till 1 900 miljoner kronor, dels Södertörnsleden, beräknad till 1 250 miljoner kronor och riksväg 73 på sträckan Älgviken–Fors, beräknad att kosta 890 miljoner kronor, skall ingå innebär det att normalanslaget, 3 648 miljoner kronor, är förbrukat av de av regeringen föreskrivna projekten som tillsammans har beräknats kosta 4 040 miljoner kronor. Pengarna räcker helt enkelt inte till, detta till Sveriges mest trafikerade region.

Angelägna projekt

För att trafiken skall bli både säkrare och miljövänligare – och för att inte minst Hallsta Pappersbruk skall kunna fortsätta att vara den mycket viktiga välståndsskapande industri för hela Sverige som bruket är i dag och har varit sedan 1913 – måste betydande förbättringar i trafiken genomföras. Viktigast av allt är utbyggnad av tunnelbanan till Täby/Arninge sett från persontransportsynpunkt.

Därnäst är planeringen av spårbunden trafik till Kapellskär viktig för att hantera en i framtiden förväntad mycket kraftig ökning av den tunga trafiken till och från Ryssland.

På kort sikt bör förbifarten på riksväg 77 förbi Rimbo och ny sträckning till Rösa genomföras, kostnadsberäknat till 250 miljoner kronor, vidare ny sträckning från Rimbo till länsgränsen mot Uppsala län för 175–250 miljoner kronor samt slutligen ny sträckning för riksväg 76 förbi Norrtälje och Lommarleden, kostnadsuppskattad till 145 miljoner kronor.

Vad gäller väg 280 till och från Hallstavik kan allra sist konstateras att vägen behöver kraftigt förbättras av både säkerhets- och miljöskäl, bland annat för att säkerställa transporter av virke till pappersbruket från söder och inte minst transporter – dagligen ett stort antal fullastade långtradare – till de stora tidningstryckerier i Akalla i norra Stockholm där tryckningen av Sveriges största dagliga tidningar sker, alla beroende av säkra transporter på väg 280.

Stockholm den 30 september 2003

Gunnar Andrén (fp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämning: 2003-10-07 Hänvisning: 2003-10-15 Bordläggning: 2003-10-15
Yrkanden (1)