It i skolan

Motion 2011/12:Ub262 av Mats Gerdau (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lärarutbildningarna ska innehålla it-kunskap.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att underlätta för distansundervisning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att nätskolor bör kunna startas i Sverige.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en nationell strategi för it i skolan.

Motivering

Alliansregeringen har vidtagit ett flertal åtgärder i syfte att förbättra elevernas kunskaper. Samtidigt finns det mer att göra för att höja kvaliteten i och modernisera den svenska skolan och nya reformer lanseras stadigt.

En dimension som jag däremot saknar är hur skolan kan bli mer modern, till både innehåll och arbetssätt. Skolan måste rusta eleverna med framtidens kompetens.

En viktig del i skolans modernisering handlar om ny teknik. Skolan måste ”it-fieras”. Detta utifrån två perspektiv: ett är att skolan måste se till att alla ungdomar behärskar den nya tekniken och tillägnar sig ett etiskt och källkritiskt förhållningssätt till informationen på nätet. Ett annat är att skolans undervisningsmetoder utvecklas med moderna hjälpmedel.

Dagens barn och ungdomar ser datorn som det naturliga arbetsverktyget. Ett ständigt tillgängligt informationsflöde förändrar den kommunikativa kontexten för all undervisning. It i lärandet är ett strategiskt område som berör såväl pedagogiska frågor som kvalitet och effektivitet.

Situationen på skolorna är mycket skiftande idag. Vissa kommuner och skolor arbetar strategiskt med ny teknik, medan andra känns hopplöst efter. Skolverkets uppföljning för något år sedan visade att it-standarden och –kompetensen är tämligen låg.

Informationstekniken har inneburit att ungdomar lär sig på nya sätt. Utbildningsväsendet måste analysera och dra slutsatser av denna utveckling. Till exempel har förmågan att tillägna sig stora textmängder minskat medan förmågan att tolka bilder har ökat. Detta ställer krav på en pedagogisk förnyelse som samtidigt medger förbättringar. Till exempel kan komplicerade förlopp bättre beskrivas med rörliga interaktiva bilder än med en statisk bild med text. Språkinlärning underlättas via ljudfiler som kan repeteras i mp3-spelare. Under praktikperioder kan kontakter med lärare upprätthållas via webbaserade lärplattformar. Med it-stöd får lärarna tillgång till fler sätt att möta, undervisa och examinera elever. Jag anser att lärarutbildningarna ovillkorligen ska lära ut it som pedagogiskt verktyg för alla lärare – utan detta kan inte it i lärandet öka.

Rätt använd innebär informationstekniken högre effektivitet. Lärarna kan avlastas tidsödande rutinuppgifter och den viktiga lärartiden användas mer till eleverna. Eleverna kan få en bättre överblick över sin studiegång och sina resultat.

Möjligheterna till distansundervisning bör också öka, som en konsekvens av den nya tekniken. Vissa elever vänder tidigt skolan ryggen eller lever under sådana omständigheter att de inte går i skolan varje dag om ens någon dag i månaden. Även dessa unga måste bli sedda och hjälpta till kunskaper som behövs för att klara sig. I hela landet handlar det om tusentals ungdomar som sällan eller aldrig är i skolan, vilket inte är acceptabelt. I bland annat England har det arbetats fram ett intressant koncept i en virtuell miljö, så kallade Notschools, där unga ges möjlighet till dygnet-runt-kontakt med mentorer som stöttar och sporrar den unge såväl socialt som kunskapsmässigt. Resultatet är mycket gott, cirka 90 procent av de unga har nått allmän behörighet till gymnasiet. Jag anser att nätskolor enligt Notschools-modellen bör prövas även i Sverige.

Distansundervisning på detta sätt kan även ha ett stort värde i andra utbildningssammanhang och bidra till att förverkliga den likvärdiga skolan och också underlätta för elever som vill gå snabbare fram.

Den nya tekniken kan ge spännande möjligheter för elever i såväl grund- som gymnasieskolan att nå ett större utbud av kurser än de som ges på den egna skolan. Viktigt att betona är att undervisningen ges av professionella lärare som har särskild kompetens för att förmedla kunskaper via den nya tekniken och att de unga ges möjlighet till social stimulans av fysiska jämnåriga personer, åtminstone under delar av skoltiden.

Distansundervisning är i princip förbjuden för svenska ungdomar. Däremot drivs det framgångsrikt för vuxna och svenska ungdomar som befinner sig utomlands, bland annat via Sofia Distans. Jag anser att förbuden mot distansundervisning ska tas bort och att denna modell ska få möjlighet att utvecklas som pedagogisk metod också i grund- och gymnasieskolan. I en modern skola är detta ett bra alternativ – alla ska ges en möjlighet att bli välfungerande medborgare.

Tyvärr har staten hittills inte visat så stort engagemang för it i skolan. Det är dags att ändra på det nu. Inom sjukvården arbetar regeringen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting med e-Hälsa, en nationell strategi för utveckling av teknik och it i vården. Den kan tjäna som förebild för hur det bör ageras på skolområdet. Staten har en viktig roll, även om kommunerna är huvudmän för verksamheten. Ordets makt är stor och att tydligt peka ut en färdriktning, att sätta upp mål och följa upp och utvärdera och att markera att detta är viktigt har en avgörande betydelse för utvecklingen och hur det lokala väljer att prioritera.

Stockholm den 3 oktober 2011

Mats Gerdau (M)