Infrastruktur i Blekinge

Motion 2002/03:T436 av Jan Björkman m.fl. (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Trafikutskottet

Händelser

Inlämning
2002-10-23
Hänvisning
2002-10-30
Bordläggning
2002-10-30

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av satsningar på infrastrukturen i Blekinge.

Motivering

Infrastrukturpropositionen som lades förra hösten och som nu inneburit att trafikverken och länen fått uppdraget att upprätta förslag till nya långsiktiga planer innebär stora möjligheter att förbättra infrastrukturen i landet. För Blekinge län är det viktigt att få del av de medel som nu finns tillgängliga så att en rejäl upprustning av infrastrukturen kan ske till gagn för Blekinge. Detta är inte bara ett regionalt intresse utan i allra högsta grad ett nationellt intresse eftersom Blekinge och dess hamnar har och kommer att ha en viktig roll i Europaperspektivet. För att tillvarata detta intresse krävs rejäla upprustningar av länets infrastruktur i enlighet med vad som framgår nedan. Vi kan konstatera att den regionala ram som länet preliminärt tilldelats (509 mnkr) inte på något vis svarar mot de behov som finns i länet. Ramfördelningen bör ökas på för Bleknige för att nödvändiga upprustningsinsatser enligt nedan ska kunna ske. Regeringen bör få till stånd förändringar av fördelningen innan man fastställer den slutliga ramfördelningen mellan länen. För de nationella planerna är direktiven till trafikverken sådana att vi befarar att de blekingska satsningarna även denna gång kommer att försenas på t.ex. väg E 22. De satsningar som nu finns på E 22 i den befintliga planen, dvs. att Sölve–Trensum, Nättraby–Björketorp och förbifart Jämjö byggs ut före 2010 till fyrfältsväg bör ses som en låsning av regeringen och därmed också inrymmas på ett sådant sätt i de nya planerna att byggstart kan ske så fort planeringen är klar.

Den södra delen av Östersjön är den befolkningstätaste delen av hela regionen. Sveriges framträdande roll i det nya Östersjösamarbetet är glädjande och måste utnyttjas på bästa sätt. För Blekinges del är detta mycket positivt. Det är dessutom viktigt att vi är med och skapar välstånd i de nya demokratierna – ett välstånd som på sikt skapar en närmarknad för våra egna produkter. Nu när också EU beslutat att flera av Östersjöstaterna ska bli medlemmar i unionen är det extra viktigt att den infrastruktur prioriteras som gynnar en snabb integration i Östersjöområdet.

Av flera skäl är det angeläget att förbättra sydöstra Sveriges infrastruktur och då särskilt i Blekinge. Infrastrukturinvesteringarna i sydöstra Sverige är och har varit mycket återhållsamma jämfört med Sverige i övrigt.

Sverige behöver nya alternativa miljövänliga transportkorridorer för trafik riktad söderut. Om all trafik ska ledas över Skåne bidrar detta till kapacitets- och miljöproblem både i Danmark, Tyskland och Skåne, vilket kommer att utgöra ett hinder för Sveriges handelsutbyte med Europa. Det är därför väsentligt att i ett tidigt skede stimulera utvecklingen av alternativa transportkorridorer över Blekinge, vars hamnar har de bästa förutsättningar för att vidareutvecklas. Öppnandet av Öresundsbron har också inneburit ett ökat behov av goda förbindelser till de blekingska hamnarna.

Med Polen växer handeln kraftigt. Färjeförbindelsen mellan Karlskrona och Gdynia utgör idag en av de viktigaste länkarna mellan Sverige och Polen. I och med att nu två färjor trafikerar linjen har trafiken ökat explosionsartat. Även linjerna Karlshamn–Liepaja och Karlshamn–Klaipeda har stora trafikströmmar, inte minst nu när Rysslands ekonomi tycks vara inne i en återhämtning. Alla dessa tre färjeförbindelser utgör utomordentligt viktiga länkar för den integration som pågår i Östersjöområdet. Hamnarna är idag också utpekade som s.k. TEN- hamnar av EU och ingår således i det europeiska transportnätverket. Men tillfarterna på såväl järnväg som väg till Blekinge och dess hamnar har en så pass dålig standard att det begränsar möjligheterna för en positiv tillväxt av både Östersjöhandeln och det blekingska näringslivet. Våra TEN-hamnar har tex. ingen TEN-järnväg som ansluter till hamnarna, vilket utgör en stor brist. Detta bör snarast rättas till.

Några av de mest uppenbara bristerna i Blekinges infrastruktur är väg E 22, riksväg 29, väg 30 och tvärleden väg 121.

Väg E 22 har undermålig standard, och det har varit flera stora olyckor på denna. Pågående upprustningsarbeten med mittvajrar är bra från trafiksäkerhetssynpunkt men kan endast ses som temporära åtgärder. Ombyggnad till fyrfältsväg mellan Kalmar och Malmö måste ske inom rimlig tid. Vad gäller riksväg 29 har ombyggnaden startat, vilket är bra. Väg 30 innebär stora trafiksäkerhetsrisker och väg 121 (tvärleden) behövs för att förbättra förbindelserna i regionen.

På järnvägssidan är det Blekinge kustbana och Kust-till-kust-banan som har undermålig standard.

Satsningen på Blekinge kustbana har blivit en förebild för hela landet. Både elektrifiering och kurvrätning av banan är motiverade med hänsyn tagen till den stora trafikeringspotential som banan har. Kustbanan måste elektrifieras för att bli en fungerande del av tågsystemet i södra Sverige. Det är glädjande att regeringen nu uppdragit åt Banverket att planera så att byggstart kan ske senast 2007 men utöver elektrifiering krävs ytterligare insatser för att minska restid och öka servicen längs banan. En snabbjärnväg mellan Blekinge och Skåne med en ny järnvägssträckning mellan Kristianstad och Lund via Hörby skulle minska restiden rejält och ge mycket stora regionförstoringseffekter. Detta projekt måste analyseras noggrant i den nu pågående planeringen.

Kust-till-kust-banan kräver också stora investeringar i Blekinge. Banan är i akut behov av upprustning, bland annat spårbyte och elkontaktledningsbyte. En annan angelägen järnväg är Sydostlänken.

Det är nödvändigt att både Vägverket och Banverket har så klara planer att det går snabbt att sätta igång projekt när det finns ekonomiska möjligheter därtill. Planeringsberedskapen måste ses över och effektiviseras.

Förbättringen av internationella flygförbindelser, där Ronneby flygplats klassas som internationell flygplats, klass A, är en annan regionalpolitisk satsning. Ronneby flygplats bör också utrustas med taxibana. Vad gäller bredband, dragning av kabel etc. är osäkerheten stor i länets kommuner. Det är angeläget att regelsystemet ses över så att det blir enklare att tolka och enklare att få bidrag till utbyggnader.

Stockholm den 23 oktober 2002

Jan Björkman (s)

Christer Skoog (s)

Kerstin Andersson (s)


Yrkanden (1)

  • 0
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av satsningar på infrastrukturen i Blekinge.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.