Införande av djurbalk

Motion 2012/13:MJ390 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av en djurbalk.

Motivering

Djur ses i första hand som ting och egendom i den svenska lagstiftningen. Djur är inte egna rättssubjekt men har ändå ett visst skydd mot att utsättas för onödigt lidande genom bestämmelser i djurskyddslagen och samt bestämmelsen om djurplågeri som finns i brottsbalken. Utöver dessa så finns det ytterligare några exempel på bestämmelser om hur djur ska behandlas och hållas.

Djurskyddslagen är en ramlag, vilket innebär att den fylls med innehåll genom föreskrifter och förordningar som går att hitta hos Jordbruksverket.

Lagstiftningen kring djurs skydd är splittrad, bland annat beroende på att djuren juridiskt sett ses både som egendom och som varelser som behöver skydd. En risk med den splittrade lagstiftningen är att djuren blir lidande och att ärenden hamnar mellan stolarna. En lösning på detta är att skapa en tydlig och sammanhängande lagstiftning genom en djurbalk.

Dagens spretiga och svårtillämpade lagstiftning leder till rättsosäkerhet. Den drabbar inte bara djuren utan också djurägarna. En tydligare, och mer samlad, lagstiftning skulle ge djurägarna bättre förutsättningar att sätta sig in i regelverket och undvika att göra onödiga misstag i djurhållningen. Ramlagstiftningen i djurskyddslagen gör, som nämnt ovan, att lagen laddas med förordningar, och många djurägare uppfattar inte förordningarna som juridiskt bindande utan som rekommendationer. Som djurägare är du skyldig att känna till och tillämpa en stor mängd bestämmelser och lagar som finns på olika ställen.

I vår vardag och i vårt rättsmedvetande finns det ett offer och en förövare när ett brott begås. I praktisk handling blir detta väldigt uppenbart när det handlar om människor som behandlar djur illa eller till och med avsiktligt plågar dem. I juridisk mening är i detta inte lika tydligt. Djur är, juridiskt sett, ting och kommer till exempel inte åtnjutande av ersättning från brottsofferfonden, trots att en fälld gärningsman betalar in pengar dit. Detsamma gäller djurägarna. De får inte heller någon ekonomisk kompensation, med vissa undantag. En fungerande djurbalk skulle kunna ändra på detta.

Jämför gärna med miljöbalken. Där finns sedan 1998 miljölagstiftningen samlad. Även i miljöfrågor finns ett, i någon mening, abstrakt brottsoffer – vår miljö – men där det ändå utdöms olika typer av påföljder. Att samla all lagstiftning i en djurbalk skulle underlätta hanteringen av djurrättsfrågorna på ett liknade sätt som är gjort med miljöfrågorna i miljöbalken.

Jag hemställer att regeringen ser över möjligheten att införa en sammanhållen djurbalk.

Stockholm den 27 september 2012

Marietta de Pourbaix-Lundin (M)