Ideella organisationers skatter

Motion 2002/03:Sk348 av Inger Davidson och Sven Brus (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om höjda grundavdrag i arvsskatten och gåvoskatten för arv och gåvor till föreningar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta skatteförmåner som i dag gäller idrottslig verksamhet omfatta hela den ideella sektorn.1

1Yrkande 3 hänvisat till SfU.

Bakgrund

Det civila samhället utgörs av sådana naturliga gemenskaper som familjer, släkt, grannskap, företag, intresseföreningar, fackföreningar och trossamfund. Detta sammanhållande nätverk kan inget samhälle vara utan. Härigenom skapas sådana sammanhållande sociala band som innebär trygghet och ordnade förhållanden för människorna. Det bör ligga i alla offentliga institutioners intresse att respektera det civila samhällets rättigheter och ge stöd i olika former till alla goda krafter som arbetar för vårt gemensamma bästa. Det offentliga får inte genom lagstiftning, beskattning eller andra åtgärder inskränka det civila samhällets möjligheter att verka. Om så sker kommer hela samhällets sårbarhet att öka.

Den svenska folkrörelsetraditionen är unik. En i internationell jämförelse stor del av befolkningen deltar aktivt i ett frivilligt engagemang för andra människors bästa. Enligt Demokratiutredningen uppger 52 % av de tillfrågade i en undersökning att de under det senaste året vara engagerade i någon form av socialt engagemang för andra, inom någon organisation eller enskilt och oorganiserat. Detta frivilliga engagemang är en omistlig del av samhällsgemenskapen. Det skapar trygghet och välfärd för många som annars skulle hamna i utanförskap.

Vid sidan av denna positiva bild kan det konstateras (enligt Demokratiutredningen) att var fjärde medborgare är passiv i samhällslivet och står utanför ett kontinuerligt socialt nätverk. Dessa deltar inte i något föreningsliv eller informella frivilliginsatser och har inte tillgång till nätverk om minst tre personer. En bild av ensamhet och utanförskap som det är såväl samhällets, enskilda medborgares som föreningslivets uppgift att bryta.

Ett exempel på sociala insatser som medför trygghet för många och en avlastning av samhällets kostnader är anhörigas vård och omsorg av äldre, sjuka och handikappade. Så mycket som 75 % av vården och omsorgen om de äldre utförs, enligt tillgänglig forskning, av familjen eller andra närstående. Många ensamma äldres trygghet och livskvalitet är beroende av de sociala kontakter de får genom enskildas och föreningars väntjänst, kyrkors diakoni, kommunala frivilligcentraler och liknande.

För många människor består det sociala engagemanget i regelbundet eller punktvis ekonomiskt stöd till humanitär hjälpverksamhet i olika former. De frivilliga insamlingarna uppgår till betydande belopp. Enbart till de s.k. 90-kontona insamlades 3,2 miljarder kronor under år 2000. Det totala insamlingsbeloppet för alla organisationer torde uppgå till minst det dubbla.

Övriga 14 länder i EU har olika former av avdragsmöjlighet för gåvor till ideell verksamhet och välgörande ändamål. Sverige intar en särställning inom EU i detta avseende genom att inte stimulera det enskilda givandet genom avdragsrätt. Exempelvis medges i vårt grannland Norge begränsad avdragsrätt för enskildas gåvor till vissa frivilligorganisationer som har minst 3 000 medlemmar. Det kan gälla omsorg eller hälsobefrämjande verksamhet för barn och ungdomar, religiös verksamhet, katastrofhjälp eller värn för människors rättigheter. Vidare kan såväl enskilda som näringsidkare i Norge får skatteavdrag för gåvor till sådan vetenskaplig forskning eller yrkesutbildning som kan ha betydelse för givarens person eller verksamhet.

Avdragsrätt för gåvor till organisationer

Vi anser att det svenska skattesystemet måste ge betydligt bättre möjligheter till företag och enskilda medborgare att stödja organisationer. En relativt problemfri åtgärd skulle vara att införa avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer. Vi yrkar därför att regeringen ska få i uppdrag att utreda möjligheterna att införa skatteavdrag för gåvor till organisationer. Detta skulle föra stora positiva effekter med sig. Bidragen till dessa organisationer skulle helt säkert öka en hel del samtidigt som staten endast skulle förlora den genomsnittliga kommunalskatten, dvs en tredjedel av detta i minskade skatteintäkter.

Arvs- och gåvoskatt

Fribeloppet för arv och gåvor till föreningar är endast 21 000 kronor respektive 10 000 kronor per givare. Arv och gåvor över dessa fribelopp beskattas progressivt. Maximal skattesats är 30 procent och påförs vid arv och gåvor vid 170 000 kronor.

Vi yrkar på att regeringen ska få i uppdrag att utreda huruvida dessa fribelopp kan höjas för att därmed låta en större andel av gåvor och arv gå direkt till föreningar.

Skatteförmåner i idrottsföreningar

Skattelagstiftningen har ett undantag för ideella föreningar inom idrotten. Ersättning till ledare och utövare är skattefritt upp till ett halvt basbelopp. Detta undantag bör gälla även övriga ideella föreningar.

Amatörkulturen och det frivilliga arrangörsarbetet inom kulturlivet liksom övrig ideell verksamhet är i stort behov av kvalificerade ledare och eldsjälar. Ledarrekryteringen är besvärlig i det moderna samhället. Under de senaste åren har dessutom många föreningar lidit stora ekonomiska avbräck på grund av nedskärningar av kommunernas och landstingens anslag.

Mot bakgrund av detta föreslås att nedanstående bestämmelser i skattelagstiftningen utvidgas till att omfatta hela den ideella sektorn.

Riksskatteverkets rekommendationer m.m. RSV 2354 utgåva 8: Om utbetalaren av ersättningen är en sådan ideell förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, gäller särskilda regler (3 kap. 2 § lag (1962:381) om allmän försäkring samt 2 kap. 4 § SAL. Om föreningen till en och samma idrottsutövare under året utbetalat ersättning som understiger ett halvt basbelopp är föreningen inte skyldig att betala arbetsgivaravgifter/särskild löneskatt på beloppet.

Stockholm den 21 oktober 2002
Inger Davidson (kd)	Sven Brus (kd)