Homo-, bi- och transsexuellas situation

Motion 2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c)

1 Sammanfattning

Det är dags att fullt ut erkänna alla personers lika rätt och värde oavsett vem man älskar. Samhällsgemenskapen är till för alla. Familjer är lika mycket värda oavsett om de består av ensamstående med barn, två kvinnor med barn, två män med barn eller en kvinna och en man med barn. Arbetet med att bekämpa förtryckande attityder måste pågå på alla samhällets arenor, inte minst i det civila samhället.

I stora delar av världen utsätts homo-, bi- och transsexuella av ett brutalt förtryck. Sverige måste vara en stark och verksam kraft för HBT-personers mänskliga rättigheter i hela världen.

Bland förslagen i motionen kan nämnas:

• Könsneutral äktenskapslagstiftning.

• Lika rätt för homosexuella par till assisterad befruktning.

• Utredning om HBT-personers psykosociala situation i Sverige.

• Åtgärder för att förhindra diskriminering, dåligt bemötande och fördomsfulla läromedel i skolan och utbildningsväsendet.

• Ett regionalpolitiskt perspektiv på HBT-frågorna.

• Internationellt erkännande genom FN-konvention att rätt till likaberättigande och frihet från diskriminering för homo-, bi- och transpersoner är en mänsklig rättighet.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Innehållsförteckning 2

3 Förslag till riksdagsbeslut 3

4 Inledning 5

5 Familjen 5

5.1 Könsneutral äktenskapslagstiftning 5

5.2 Adoptioner 6

5.3 Likaberättigande till insemination 7

6 Samhällsgemenskapen 7

6.1 Grundlagen 7

6.2 Diskriminering 8

6.3 HBT-personers psykosociala situation 8

6.4 Unga HBT-personer och utbildningsfrågor 9

6.5 Våld och brott mot homo-, bi- och transsexuella 9

6.6 Ett regionalt perspektiv på HBT-frågor 10

7 Internationellt 11

7.1 HBT-flyktingar 11

7.2 HBT-kompetens i utrikesförvaltningen 11

7.3 Sveriges arbete i EU 11

7.4 FN-konvention om rättigheter avseende sexuell läggning och könstillhörighet 12

3 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till könsneutral äktenskapslagstiftning i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen beslutar att borgerlig vigselförrättare också skall vara partnerskapsförrättare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om informationsinsatser och uppföljning av tillämpningen av adoptionslagstiftningen.1

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ändrad lagstiftning som ger kvinnor i samkönade par samma möjlighet till assisterad befruktning som kvinnor i heterosexuella par.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring av lagen om diskriminering i arbetslivet så att den även omfattar värnpliktiga.2

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en utredning om HBT-personers psykosociala situation i Sverige.1

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om åtgärder för att underlätta situationen för unga HBT-personer.1

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Skolverket bör få i uppdrag att utarbeta riktlinjer för att säkerställa kompetens i HBT-frågor hos skolans personal samt hur skolorna kan arbeta för att främja ett jämlikt klimat för unga HBT-personer på skolorna.3

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om åtgärder för att förbättra undervisningen med avseende på HBT-frågor.3

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Skolverkets och Högskoleverkets tillsyn av utbildningsverksamheten också skall innefatta förekomsten av fördomsfulla läromedel eller kurslitteratur.3

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Högskoleverket bör undersöka för vilka yrken det kan vara befogat att säkerställa att kunskaper om HBT-frågor och bemötandefrågor förmedlas och på vilket vis detta bör ske.3

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att åtgärder bör vidtas för att säkerställa en riktig rättstillämpning som innebär att alla är lika inför lagen.4

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om särskilda krav på poliser och rättslig personal vid bemötande av HBT-personer som inte är öppna med sin läggning.4

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en regional dimension i HBT-frågor.1

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om det ekonomiska stödet till HBT-organisationernas verksamhet.1

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ett tydligt HBT-perspektiv i Sveriges utrikespolitik.5

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om implementeringen av riksdagsbeslutet att förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet skall vara giltigt asylskäl.6

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om åtgärder för att höja utrikesförvaltningens HBT-kompetens.5

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om HBT-perspektivet i Sveriges arbete i EU.5

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Sverige i FN bör arbeta för antagandet av en konvention som erkänner likaberättigande och frihet från diskriminering för homo-, bi- och transsexuella som en mänsklig rättighet.5

1Yrkandena 3, 6, 7, 14 och 15 hänvisade till SoU.

2Yrkande 5 hänvisat till FöU.

3Yrkandena 8–11 hänvisade till UbU.

4Yrkandena 12 och 13 hänvisade till JuU.

5Yrkandena 16 och 18–20 hänvisade till UU.

6Yrkande 17 hänvisat till SfU.

4 Inledning

Det är dags att definitivt slå fast att människor som älskar en person av samma kön är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter och skyldigheter som människor som älskar en person av motsatt kön. Centerpartiets politik tar sin utgångspunkt i alla människors lika rätt och värde. Med denna motion lanserar vi en politik för att fördriva de sista resterna av formell diskriminering av homo-, bi- och transsexuella samt för att intensifiera kampen mot den sociala diskriminering som fortfarande pågår i stora delar av samhället trots stora framsteg under senare år. Samhällsgemenskapen är till för alla!

Familjeperspektivet är särskilt viktigt för Centerpartiet eftersom vi tror att nära och ansvarsfulla mellanmänskliga band är av största betydelse för människors livskvalitet. Familjer kan se ut på olika vis men är alla lika värdefulla förutsatt att de bygger på respekt och kärlek.

Det senaste decenniet har präglats av en mycket stark positiv förändring av både allmänhetens och politikens attityder till homo-, bi- och transsexuellas likaberättigande. Detta får dock inte fördölja det faktum att förtrycket fortfarande är stort – inte minst i många sociala sammanhang – och att många HBT-personer känner utanförskap och rädsla. Alltför många tvingas leva i lögn av fruktan för omgivningens fördomar. Det är rädslor som har sitt pris i form av psykisk ohälsa och självmord. Politiken måste helhjärtat ta ställning för att ändra dessa attityder.

I stora delar av världen är läget mycket mörkare. Förbud mot homosexualitet, dödsstraff och stark social intolerans förekommer i många länder. Den svenska HBT-politiken måste ha ett tydligt internationellt perspektiv för att hävda alla människors lika rätt och värde oavsett vem man älskar och oavsett var man bor.

5 Familjen

Kvinnor och män som älskar personer av samma kön ska ha samma möjligheter att bilda familj och samma rätt till respekt för sin familjebildning som heterosexuella. En repressiv syn på homo-, bi- och transsexualitet bidrar till att försvåra fasta och ärliga relationer för dessa människor. Ett öppnande för samkönade par att gifta sig och skaffa barn är en viktig signal att de vackra orden om familj och gemenskap omfattar alla älskande människor på samma villkor. Ett erkännande av alla familjers likaberättigande bidrar till att stärka även de heterosexuella familjebildningarnas ställning i samhället och politiken.

5.1 Könsneutral äktenskapslagstiftning

Människor som älskar varandra och har för avsikt att bilda en varaktig familjerelation vill ofta tydliggöra detta ställningstagande för sig själva och för omvärlden genom att ingå äktenskap. De juridiska aspekterna är naturligtvis viktiga men det ceremoniella bekräftandet av kärlekslöftena är troligen ännu viktigare för många. Alla par, oavsett könssammansättning, bör ges samma möjlighet såväl till de juridiska rättigheterna som till den offentliga bekräftelse som äktenskapet innebär.

Den nuvarande äktenskapslagstiftningen har sitt ursprung från den tid då svenska kyrkan var en del av staten och bör därför förändras. Naturligt är att gällande lagstiftning ska omfatta alla människor, oavsett religion och trosåskådning med respekt för dess särart och traditioner. Att t. ex. i lagen föreskriva att alla religioner från ett visst datum ska viga människor av samma kön, eller att detta ska ske på ett visst sätt är vare sig lämpligt eller möjligt. Samtidigt är det viktigt att lagstiftningen också uppfyller kriterierna att kunna reglera samlevnaden för människor av samma kön för att garantera samma rättstrygghet oavsett val av levnadsform. På dessa grundvalar eftersträvar Centerpartiet en könsneutral äktenskapslagstiftning och att familjeinstitutionen därigenom öppnas för alla par på lika villkor.

Utgångspunkterna för en ny äktenskapslagstiftning bör vara följande:

1. Tillskapa en juridiskt reglerad samlevnadsform, dvs. för samman äktenskapsbalken och lagen om registrerat partnerskap i en lagstiftning.

2. Samfund, inklusive Svenska kyrkan, ska kunna godkännas så att en religiös ceremoni i det enskilda samfundets regi även gäller som legal vigsel i lagstiftningens mening. Staten bör ej reglera formen för vigseln eller personernas kön.

3. Vigselförrättare som regleras i den nya äktenskapsbalken skall ej kunna neka förrättning med hänvisning till personernas kön.

Riksdagen bör av regeringen begära förslag om könsneutral äktenskapslagstiftning i enlighet med vad som ovan anförts. I avvaktan på riksdagsbeslut om könsneutral äktenskapslagstiftning bör lagstiftningen ändras så att borgerlig vigselförrättare också skall vara partnerskapsförrättare. Detta bör riksdagen besluta.

5.2 Adoptioner

För många människor är ett av livets stora meningar och mål att skaffa barn. Det är en behjärtansvärd önskan som bygger på kärlek och ansvarstagande. Tendensen i den allmänna debatten att framställa det som ett uttryck för egoism när homosexuella par uttrycker önskemålet att t. ex. adoptera barn är missriktad. Att skaffa barn är inte en egoistisk handling.

Självfallet ska barnets bästa stå i fokus när adoptionsärenden avgörs.

Centerpartiet var det borgerliga parti som först tog ställning för att homosexuella par skulle ha rätt att ansöka om och prövas för adoption på samma villkor som heterosexuella par och bidrog på ett tydligt sätt i riksdagen till att beslut i frågan kunde fattas våren 2002. Ännu har inte något homosexuellt par godkänts för adoption och antalet ansökningar är mycket lågt. En förklaring till detta är bristande tilltro till att de i praktiken skulle bli godkända. Det har markerats att många länder som svenskar adopterar barn ifrån inte skulle godkänna adoptioner till homosexuella par. Det kan också bero på att homosexuella par misstror den svenska adoptionsbyråns goda vilja när det gäller att tillämpa den beslutade lagstiftningen. Det finns behov att följa tillämpningen av den ändrade lagen noggrant liksom att undersöka huruvida det finns behov av informationsinsatser för att tydliggöra lagens mening att alla par, oavsett könssammansättning, ska prövas på samma villkor. Vad som anförts om adoptioner bör ges regeringen till känna.

5.3 Likaberättigande till insemination

Liksom heterosexuella önskar många homosexuella få egna biologiska barn. I dagens läge försvåras detta av en lagstiftning som utestänger kvinnor i samkönade relationer från möjligheten till assisterad befruktning vid klinik. Homosexuella kvinnor som vill inseminera sig på klinik tvingas idag resa utomlands med stora kostnader och väsentligt ökat besvär vid den tämligen påfrestande behandlingen. Frågan om rätten till assisterad befruktning för kvinnor som lever i samkönade relationer är nu föremål för utredning. Efter avslutad utredning bör regeringen återkomma med förslag till ändrad lagstiftning som ger kvinnor i samkönade par samma möjlighet till assisterad befruktning som kvinnor i heterosexuella par. Detta bör ges regeringen till känna.

6 Samhällsgemenskapen

Som ovan nämnts har det senaste decenniet inneburit en dramatisk förbättring av HBT-personers ställning i samhället såväl juridiskt som vad beträffar allmänhetens attityder. Både formellt och praktiskt har diskrimineringen minskat men fortfarande återstår mycket att göra för att homo-, bi- och transpersoner ska behandlas lika som heterosexuella i samhället. Centerpartiets mål är att samhällsgemenskapen fullt ut ska välkomna och bekräfta alla människor som lika mycket värda.

6.1 Grundlagen

Grundlagen ska tydligt markera att alla människor är lika mycket värda samt att ingen diskriminering av samhällsmedborgare eller grupper ska vara tillåten. En ändring i 2 kap. regeringsformen är under behandling och bred politisk enighet har nåtts om en formulering som säkerställer att människor inte ska kunna särbehandlas eller missgynnas av lag eller annan föreskrift på grund av sexuell läggning. Centerpartiet inväntar denna förändring med tillfredsställelse.

6.2 Diskriminering

Många homo-, bi- och transpersoner upplever fortfarande diskriminering i arbetslivet och andra delar av samhällslivet. Undersökningar i andra jämförbara länder tyder på att homo-, bi- och transsexuella personer missgynnas i löneutveckling och karriärutsikter jämfört med personer med motsvarande utbildnings- och kompetensnivå. En nyligen publicerad svensk undersökning visar att många HBT-personer känner sig besvärade eller hindrade av fördomar på sin arbetsplats.

För att råda bot på detta krävs en grundlig samhällsdebatt och den typ av attitydförändringar som blir följden av samtalen mellan människor på arbetsplatser, i familjer, i föreningar och andra delar av det civila samhället. Samtidigt måste lagstiftningen mot diskriminering vara stark och hävdas kraftfullt av de lagvårdande myndigheterna. Skärpningar av diskrimineringslagstiftningen har skett under medverkan av Centerpartiet så att den nu är relativt heltäckande.

De olika ombudsmännen som har i uppgift att försvara medborgarna mot diskriminering bör sammanföras i en myndighet för att ge arbetet ökad styrka. Detta har Centerpartiet föreslagit i en annan motion.

Lagen om diskriminering i arbetslivet omfattar inte elever vid grundskolor och gymnasier, vuxenstuderande och värnpliktiga. Detta bör åtgärdas. Centerpartiet har i sin utbildningsmotion framfört förslag om att elever vid grund- och gymnasieskolor samt vuxenstuderande ska omfattas av diskrimineringslagstiftningen. Även värnpliktiga bör emellertid omfattas. Riksdagen bör av regeringen begära förslag om ändring av lagen om diskriminering i arbetslivet så att den även omfattar värnpliktiga.

6.3 HBT-personers psykosociala situation

Fortfarande lever många HBT-personer under tyngden av svårartade fördomar och negativa attityder i den sociala omgivningen. En konsekvens av detta kan vara att personer inte vågar vara öppna med sin sexuella läggning. Konsekvenserna av detta kan vara allt från en social barriär som skapar sämre kontakter på t. ex. arbetsplatsen till ett liv i lögn och dubbelhet. Detta leder i sin tur till vantrivsel, mindervärdeskänslor och värsta fall psykisk ohälsa. Undersökningar i andra länder, bl. a. Norge och Storbritannien, och en mindre undersökning i Sverige tyder på en kraftig överrepresentation av HBT-personer i fall av självmord och självmordsförsök. Om denna bild är riktig kräver människors fördomar sitt pris i människoliv.

Ett bättre underlag krävs för framtida politiska strategier för att motverka fördomar och förbättra det psykosociala klimatet för HBT-personer. Därför bör en utredning om HBT-personers psykosociala situation i Sverige tillsättas. Detta bör ges regeringen till känna.

6.4 Unga HBT-personer och utbildningsfrågor

Ungdomstiden kan vara jobbig för alla. Funderingar kring den egna personligheten framtiden, relationer och sex upptar en stor del av alla unga människors tankeverksamhet. För unga HBT-personer tillkommer den komplexa frågan om hur omvärlden ska hantera deras sexuella läggning eller könsidentitet. Risken för mobbning eller språkvåld är också särskilt stor för denna grupp. Det är av största vikt att stat, landsting och kommuner vidtar åtgärder för att underlätta situationen för unga HBT-personer. Detta bör ges regeringen till känna.

Skolpersonal står för en viktig del av skolungdomars vuxenkontakt och formar deras arbetsmiljö. Därför kan det inte accepteras att skolpersonal – lärare, skolsköterskor, kuratorer, syokonsulenter m.m. uppträder diskriminerande eller fördomsfullt i sin yrkesutövning och i bemötandet av eleverna. Därför är det viktigt att de har tillgång till kunskaper om HBT-frågor samt möjlighet att diskutera och utvecklas i hur man bemöter elever och utövar sin yrkesroll utan att sprida fördomar, kränka eller diskriminera unga HBT-personer. Skolverket bör få i uppdrag att utarbeta riktlinjer för att säkerställa kompetens i HBT-frågor hos skolans personal samt hur skolorna kan arbeta för att främja ett jämlikt klimat för unga HBT-personer på skolorna. Detta bör ges regeringen till känna.

Sex- och samlevnadsundervisningen är viktig för att ge unga människor kunskaper och möjligheter att reflektera över relations- och samlevnadsfrågor och den egna identiteten. Det finns dock tydliga indikationer på att homo-, bi- och transsexualitet inte behandlas på ett tillfredsställande sätt i alla skolor. Skolverket bör göra en översyn av läget samt vidta åtgärder för att förbättra undervisningen med avseende på HBT-frågor. Detta bör ges regeringen till känna.

Läromedel ska inte bidra till att förstärka negativa attityder till homo-, bi- och transsexualitet, oavsett om det sker i grundskolan, gymnasiet eller i universitetsvärlden. Skolverkets och Högskoleverkets tillsyn av utbildningsverksamheten ska också innefatta förekomsten av fördomsfulla läromedel eller kurslitteratur. Detta bör ges regeringen till känna.

I många yrken där man möter människor i känsliga situationer eller fattar beslut om människors personliga förhållanden är det viktigt att personalen har HBT-kompetens för att undvika diskriminerande eller kränkande behandling. Högskoleverket bör undersöka för vilka yrken det kan vara befogat att säkerställa att kunskaper om HBT-frågor och bemötandefrågor förmedlas och på vilket vis detta bör ske. Detta bör ges regeringen till känna.

6.5 Våld och brott mot homo-, bi- och transsexuella

Trots att attityderna till HBT-personer generellt sett förbättrats i samhället förefaller det inte som om våldet mot dessa grupper minskat. Flera utredningar har påvisat att en stor del av homo-, bi- och transexuella kvinnor och män utsatts för våld eller hot om våld på grund av sin sexuella läggning. En del av detta våld är troligen politiskt organiserat eller inspirerat av nynazistiska grupper. De rättsvårdande myndigheterna måste ta detta våld på stort allvar. Vissa rättsfall tyder på att brott mot HBT-personer med ideologiskt syfte inte medfört ökad straffpåföljd. Åtgärder bör vidtas för att säkerställa en riktig rättstillämpning som innebär att alla är lika inför lagen. Detta bör ges regeringen till känna.

Många HBT-personer som inte är öppna med sin sexuella läggning är särskilt utsatta eftersom de ogärna tar kontakt med myndigheter för att anmäla brott av homofob karaktär. Detta ställer särskilda krav på polis och rättslig personal vid bemötandet av sådana personer och kan eventuellt motivera kompetenshöjande insatser. Detta bör ges regeringen till känna.

6.6 Ett regionalt perspektiv på HBT-frågor

Ibland förmedlas bilden av HBT-personer som ett storstadsfenomen. Den självklara verkligheten är dock att homo-, bi- och transsexuella människor växer upp, flyttar till och lever i alla delar av vårt land. Centerpartiet värnar alla människors rätt att bo var de vill utan att möta fördomar.

En annan bild som ofta förmedlas är att Sverige utanför storstäderna skulle vara mer intolerant mot HBT-personer än storstäderna. Denna i sig fördomsfulla bild beror sannolikt på att de fördomar som finns på så många ställen i samhället blir mer synliga i de mindre samhällena än i de mer anonyma storstäderna.

Dessa föreställningar om Sverige utanför storstäderna och om HBT-personer bidrar till att osynliggöra HBT-personer som bor utanför storstadsområdena. Dessutom minskar det känslan av att HBT-frågor är angelägna i politik och samhällsliv utanför storstäderna.

Det är emellertid viktigt att samhällsföreträdare och politiker är medvetna om dessa föreställningar och anstränger sig för att medvetandegöra och påverka attityder så att alla delar av vårt land upplevs som välkomnande för HBT-personer. På samma sätt är det angeläget att den nationella politiken i HBT-frågor har en regional dimension där mytbildning om ”landsbygden” som intolerant motarbetas samtidigt som infrastruktur för HBT-personer och tillgång till kunskap och kompetens i dessa frågor främjas i hela Sverige. Vad som ovan anförts om en regional dimension i HBT-frågor bör ges regeringen till känna.

HBT-personers tillgång till egen social infrastruktur på orter där kommersiella sociala mötesplatser för HBT-personer knappast kan bära sig är en viktig insats för inte minst unga HBT-personer. De offentliga subventionerna till HBT-organisationer och social infrastruktur för HBT-personer har traditionellt till stor del utbetalats som hivpreventionsmedel. Utan att förringa betydelsen av hivprevention är det offentliga stödet till HBT-organisationernas verksamhet angeläget också av psykosociala och regionalpolitiska skäl, och det är önskvärt att HBT-rörelsen bekräftas offentligt i någon annan funktion än som ett smittskyddspolitiskt instrument. De offentliga subventionerna för HBT-organisationernas verksamhet bör ses över med denna utgångspunkt. Vad som ovan anförts om det ekonomiska stödet till HBT-organisationernas verksamhet bör ges regeringen till känna.

7 Internationellt

I stora delar av världen är homo-, bi- och transsexuella personer utsatta för ett brutalt förtryck av statsmakten eller inflytelserika religiösa eller sociala rörelser. Centerpartiet anser att HBT-perspektivet i Sveriges utrikespolitik måste vara tydligt markerat och innebära en ambition att hjälpa de personer som är utsatta för förtrycket och samtidigt påverka attityder och lagstiftning i de länder där förtryck förekommer. Detta bör ges regeringen till känna.

7.1 HBT-flyktingar

Centerpartiet har tidigare påpekat att riksdagens beslut att förföljelse på grund av sexuell läggning ska vara giltigt asylskäl inte på ett tillfredsställande sätt implementerats i Migrationsverkets och Utrikesdepartementets verksamhet. Åtgärder bör omgående vidtas för att säkerställa att beslutet efterlevs. Detta bör ges regeringen till känna.

7.2 HBT-kompetens i utrikesförvaltningen

Det har uppmärksammats att UD:s ambassadrapporter, som bl. a. ligger till grund för Migrationsverkets prövning av asylansökningar, haft kvalitetsbrister med avseende på beskrivningen av HBT-personers ställning i vissa länder. Konsekvensen kan bl. a. bli att asylsökande avvisas till länder där deras liv är i fara, liksom att de utrikespolitiska övervägandena blir felaktiga. Åtgärder bör vidtas för att höja utrikesförvaltningens HBT-kompetens. Detta bör ges regeringen till känna.

7.3 Sveriges arbete i EU

Inom EU varierar HBT-personers juridiska rättigheter och levnadsförhållanden avsevärt. Storbritannien och Grekland är två länder som fortfarande har lagar och förordningar som tydligt diskriminerar homo-, bi- och transpersoner.

EU:s utvidgning innebär att flera länder med en mer negativ syn på HBT-frågor blir medlemmar. Medlemskapet i sig har medfört förbättringar för dessa grupper. Det räcker emellertid inte. Sverige bör i sitt EU-arbete tydligt markera att icke-diskriminering och respekt för olikheter är en del av EU:s värdegrund och måste leda till konsekvenser i medlemsländernas lagstiftning och politik. Vad som ovan anförts om HBT-perspektivet i Sveriges arbete i EU bör ges regeringen till känna.

7.4 FN-konvention om rättigheter avseende sexuell läggning och könstillhörighet

Rätten att älska vem man vill oberoende av kön är enligt Centerpartiet en mänsklig rättighet och borde erkännas som en sådan. Vi vet att det finns många länder som motarbetar antagandet om en FN-konvention som säkerställer homo-, bi- och transpersoners likaberättigande, men ambitionen måste ändå vara att en sådan ska antas. Arbetet för en sådan konvention är i sig opinionsbildande och attitydpåverkande. Sverige bör i FN arbeta för antagandet av en konvention som erkänner likaberättigande och frihet från diskriminering för homo-, bi- och transsexuella som en mänsklig rättighet. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 7 oktober 2003
Kenneth Johansson (c)
Annika Qarlsson (c)	Jan Andersson (c)
Margareta Andersson (c)	Håkan Larsson (c)
Birgitta Sellén (c)