Högre utbildning och forskning

Motion 2002/03:Ub489 av Sofia Larsen m.fl. (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
2002-10-23
Hänvisning
2002-10-30
Bordläggning
2002-10-30

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Sammanfattning

Kunskap är en av de pelare som både människors och samhällets trygghet och välfärd vilar på. Centerpartiets mål är att skapa ett decentraliserat kunskapssamhälle. Det innebär att utbildningen ska nå hela folket, i hela landet och ske under hela livet.

Den enskilda studenten ska stå i fokus för utbildningspolitiken. Det är viktigt att motverka den snedrekrytering, både social och geografisk, som finns till den högre utbildningen. En av de viktigaste faktorerna för att komma tillrätta med den sociala snedrekryteringen är att minska skuldbördan för studenter. Centerpartiet vill införa ett nytt studiemedelssystem där bidrag och lån utgör vardera 50 procent.

Under de senaste 10 åren har antalet högskoleplatser ökat med 50 procent. En så snabb utbyggnad kräver omfattande kvalitetssatsningar för att lyckas. Därför är det viktigaste just nu att matcha den utbyggnad som sker med resurser för att säkra utbildningens kvalitet. Det är mer prioriterat att satsa på att stärka kvaliteten inom den högre utbildningen än att ytterligare bygga ut antalet platser inom grundutbildningen. Den akademiska kvaliteten är beroende av vetenskapligt och pedagogiskt skickliga lärare. Kvaliteten är också beroende av att det finns tillräckliga resurser för utbildningen.

Tyvärr har heller inte trygghetssystemen förändrats i takt med att högskolan har byggts ut och nya grupper kommit in. Otrygga ekonomiska förutsättningar innebär negativa konsekvenser för enskilda studenter men det motverkar också regeringens mål om en minskad snedrekrytering och en ökad mångfald i högskolan.

  • Stärka kvaliteten samt forskningsmiljöerna vid alla landets högskolor.

  • Ett nytt förbättrat studiefinansieringssystem.

  • Förbättra studenternas studiesociala miljö.

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 36

2 Innehållsförteckning 37

3 Förslag till riksdagsbeslut 38

4 Högre utbildning och forskning 40

5 Utbildningsplatser 40

5.1 Lärarna 41

6 Social snedrekrytering 41

7 Studenters ekonomi 42

7.1 Centerpartiets utgångspunkter för ett nytt studiemedelssystem 42

8 Studiesociala frågor 43

8.1 Studiesocial utredning 44

9 Jämställdhet 44

10 Studerandeinflytande 45

11 Studentkårernas roll 45

12 Studenternas rättssäkerhet 46

13 Examinationsformer 46

14 Studentbostäder 47

15 Internationalisering 48

16 Distansutbildning/nätuniversitet 48

16.1 Kvalitet i distansutbildningen 49

16.2 Modern teknik i distansutbildningen 49

16.3 Reserabatt för studenter 50

17 Forskning 50

17.1 Samverkan med det omgivande samhället 51

17.2 Forskning vid mindre och medelstora högskolor 51

17.3 Forskarutbildning 52

17.4 Forskarnas arbetsmiljö 52

17.5 Ny doktorsexamen 53

17.6 Utbildnings- och examensnivåer 53

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om hur rekryteringen av högskolelärare kan ökas.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att införa ett nytt studiemedelsförslag där bidrag och lån skall utgöra vardera 50 % av totalbeloppet.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att tillsätta en ny studiesocial utredning.1

  4. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om förbättrad jämställdhet inom högskolan.

  5. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av hur forskarstuderandes inflytande säkerställs i olika beslutande organ.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ett avskaffande av kårobligatoriet.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ett förtydligande av högskoleförordningen för att säkra studenternas rättssäkerhet.

  8. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att utveckla undervisnings- och examinationsformer.

  9. Riksdagen begär att regeringen inbjuder berörda kommuner, högskolor och studentkårer till överläggningar om hur bostadssituationen för studenter skall hanteras framgent.2

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att kommunen skall ha ett bostadsförsörjningsansvar vid ökat antal studieplatser.2

  11. Riksdagen begär att regeringen tar initiativ till en utvärdering av instrumenten för meritvärdering.

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att utveckla pedagogiska former för distansutbildning.

  13. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att särskilt granska kvalitetsarbetet inom distansutbildningen.

  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att likvärdiga kvalitetskrav som ställs på traditionell högskoleutbildning måste ställas på distansutbildning.

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att kurser i distanspedagogik och distansmetodik bör ges i all lärarutbildning och vidareutbildning för lärare.

  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en översyn av reserabatten för studenter.3

  17. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av hur den s.k. tredje uppgiften sköts av lärosätena.

  18. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som tryggar den akademiska friheten.

  19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att en plan bör läggas fast för att bygga upp och stärka forskningsmiljöerna vid landets alla högskolor.

  20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att forskarutbildningen bör utvärderas och de forskarstuderandes situation ses över.

  21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att öka antalet doktorandtjänster.

  22. Riksdagen begär att regeringen arbetar för en omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster samt för att forskarstuderande inte skall behöva ha stipendier som huvudsaklig inkomstkälla.

  23. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att utreda hur ett doktorsprogram för icke-disputerade lärare kan genomföras.

  24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att forskarstudenter bör få rätt till representation inom de statliga organisationerna för forskningsfinanisering.

  25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att utreda arbetsmiljöns påverkan på forskningens kvalitet.

1 Yrkande 3 hänvisat till SfU.

2 Yrkandena 9 och 10 hänvisade till BoU.

3 Yrkande 16 hänvisat till TU.

Högre utbildning och forskning

Kunskap är en av de pelare som både människors och samhällets trygghet och välfärd vilar på. Högre utbildning är viktig för näringslivet och vår gemensamma välfärd och betyder mycket för enskilda människors trygghet. Utbildning är inte bara en nytta för individen och för samhället – lärande och bildning är också en del av människors livskvalitet och personliga utveckling. Kunskap är en rättighet för alla människor. Centerpartiets mål är att skapa ett decentraliserat kunskapssamhälle. Det innebär att utbildningen skall nå hela folket, i hela landet och ske under hela livet. Högre utbildning och forskning är en viktig del i det livslånga lärandet.

Den utbyggnad av den högre utbildningen över hela landet som Centerpartiet medverkat till är en viktig del för att motverka den regionala klyvningen av Sverige. Det är nu viktigt att förbättra kvaliteten och ge högskolorna och universiteten möjlighet att satsa på forskning. Alla människor, som uppfyller kraven, ska ges lika rätt och möjlighet att delta i högre utbildning. En människa ska aldrig behöva avstå från högre studier av ekonomiska eller sociala skäl. Goda sociala och ekonomiska villkor är förutsättningar för att studenterna ska kunna tillgodogöra sig sina studier på bästa sätt.

Den enskilda studenten ska stå i fokus för utbildningspolitiken. Det är viktigt att motverka den snedrekrytering, både social och geografisk, som finns till den högre utbildningen. En av de viktigaste faktorerna för att komma tillrätta med den sociala snedrekryteringen är att minska skuldbördan för studenter. Den som väljer att investera flera år av sitt liv i högre utbildning, till nytta för både individ och samhälle, ska inte straffas för det. Det måste löna sig att studera. Kostnaden, i pengar eller social trygghet, för att investera i högre utbildning får inte bli så hög att människor väljer att avstå. Studenter gör en stor investering inte bara för sig själva utan också för samhället i stort. Den investeringen bör uppmuntras, bland annat genom att garantera rimliga levnads- och arbetsvillkor för Sveriges studenter.

Utbildningsplatser

Under 1990-talet medverkade Centerpartiet till att bygga ut den svenska högre utbildningen med mer än 100 000 platser. De flesta av dessa gick till mindre och medelstora högskolor. Detta var en utmärkt satsning som gett betydligt fler människor möjlighet att utbilda sig. Tillgängligheten till den högre utbildningen har ökat, tack vare Centerpartiets insatser. Dessvärre har inte den kvantitativa utbyggnaden följts av nödvändiga satsningar på kvalitetssäkring och studenters ekonomiska och sociala villkor. Dessa områden bör prioriteras innan nya satsningar på kvantitativ utbyggnad sker. Det är viktigt att vi är tydliga med att inte kompromissa om vare sig utbildnings- eller forskningskvalitet. Det är därför rätt att vidta åtgärder mot lärosäten som inte uppfyller kraven, oavsett om det handlar om universitet eller mindre högskolor.

  • Högskolorna och universiteten behöver nu tid på sig för att kunna besätta lärartjänster, höja sin forskningsandel och finna utrymme för det pedagogiska utvecklingsarbetet.

  • De måste nu få visa att den verksamhet de bedriver är av god kvalitet. Särskilt de mindre högskolorna och de nya universiteten måste nu få resurser och möjligheter att säkerställa sin forskning.

5.1 Lärarna

Den centrala resurs som vetenskapligt och pedagogiskt skickliga lärare utgör inom den högre utbildningen bör tas tillvara bättre än i dag. Fortfarande lägger många institutioner betydligt större vikt vid den vetenskapliga än den pedagogiska skickligheten vid anställningar och befordringar. Denna attityd tar självfallet tid att förändra, men högskolepolitiken måste lägga stor vikt vid att inskärpa att pedagogiskt arbete ska värderas och uppskattas på samma sätt som vetenskapligt.

Nyrekryteringen av lärare har inte ökat i samma takt som utbyggnaden av antalet studieplatser. Behovet av kompetenta högskolelärare är idag på sina håll mycket stort, särskilt vid de mindre och medelstora högskolorna, och kommer också att öka kraftigt de närmaste åren med bl a de annalkande pensionsavgångarna. Centerpartiet har uppmärksammat detta i de senaste årens högskolemotioner och pekat på behovet av en samlad strategi för att få fler lärare. Vi efterlyser alltjämt ett strategiförslag kring hur rekryteringen av högskolelärare kan ökas. Regeringen bör återkomma med ett strategiförslag kring detta. Detta bör ges regeringen till känna.

Social snedrekrytering

Orsakerna till snedrekrytering är många. Till vissa utbildningar råder snedrekrytering med avseende på ålder och kön, till andra med avseende på social bakgrund. Dessutom bidrar geografisk och etnisk bakgrund till snedrekrytering liksom funktionshinder.

Högskolorna har en viktig roll att fylla i att möta eventuella kommande studenter i deras miljö. På flera håll i landet erbjuds introduktionsterminer med vetenskapsteori, retorik, skrivträning m.m. med mycket bra resultat. Det är viktigt att högskolestuderande har bra grundkunskaper för att kunna tillgodogöra sig den högre utbildningen på bästa sätt. Det finns också möjlighet att på högskolenivå gå akademiskt basår som ger högskolekompetens i svenska, engelska, matematik, historia och samhällskunskap samt basår som ger behörighet till tekniska och naturvetenskapliga program. På vissa orter ger genomgånget basår platsgaranti på vissa utbildningar. Även olika former av sommarkurser och läxhjälp för gymnasieungdomar kan vara en väg att öppna högskolan för ungdomar från studieovana hem. För att minska snedrekryteringen krävs också en attitydförändring till högre studier redan i tidiga åldrar. Till exempel bör flickor uppmuntras till teknikstudier redan i grundskolan.

  • Centerpartiet anser att den enskilt viktigaste orsaken till social snedrekrytering utgörs av dagens studiefinansieringssystem.

  • Ett sätt att öppna högskolan är förberedande kurser av olika slag.

  • Centerpartiet anser att det är angeläget att öka tillgängligheten för bl a invandrare och funktionshindrade att studera vid universitet och högskolor.

Studenters ekonomi

Den 1 juli 2001 infördes ett nytt studiemedelssystem. Det nya systemet är en kombination av det tidigare studiemedlet samt de två vuxenstudiestöden: särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Centerpartiet var mycket kritiskt till att införa det nya studiemedelssystemet. Redan nu efter ett år med det nya systemet är det fler än Centerpartiet som kan konstatera att regeringen bara kommer halvvägs i sitt försök att reformera studiemedelssystemet. Återbetalningen stramas upp och återbetalningstakten höjs, men skuldbördan är fortfarande i det närmaste lika stor. Det nya studiemedelssystemet leder till att återbetalningen av studieskulden blir en orimligt tung börda för yrkesgrupper utan utsikt till höglönekarriär. Äldre personer ges också sämre förutsättningar för att få studiemedel och studerande med barn har fått det sämre när ersättningen per månad blivit lägre.

7.1 Centerpartiets utgångspunkter för ett nytt studiemedelssystem

Studiemedelssystemets primära uppgift bör vara att förverkliga samhällets intresse i att den enskilde medborgaren satsar på högre utbildning och att främja rekryteringen genom att undanröja sociala och ekonomiska hinder för högre studier. Högre utbildning är en god investering både för den enskilde studenten och för samhället. Det är därför självklart att staten bör subventionera en del av den enskildes kostnader för studier och dela risken med den enskilde.

Ett nytt studiefinansieringssystem bör bygga på fyra grundläggande principer:

  • Det ska vara lika för alla.

  • Skuldbördan måste lättas efter studietiden.

  • Det måste vara enklare och lättöverskådligare än idag.

  • Subventionerna i systemet måste bli tydligare.

Utifrån dessa principiella grunder bör ett nytt och förbättrat studiefinansieringssystem byggas. Centerpartiets förslag är att bidrag och lån ska utgöra vardera 50 procent av totalbeloppet i studiemedelssystemet. Återbetalningen utformas som ett modifierat annuitetslån på 20–25 år och fribeloppet höjs till två basbelopp.

Detta förslag innebär att skuldbördan blir hanterlig för alla studenter och att möjligheten att undvika lån blir större genom ett höjt fribelopp. Ett studiefinansieringssystem måste vara hållbart och förutsägbart över tiden, såväl för den enskilde studenten som för staten. Med ett nytt system i enlighet med denna modell kan också den sociala snedrekryteringen minskas. I förening med Centerpartiets skatteförslag kommer detta förslag att möjliggöra för stora grupper att minska sin lånebörda redan under studietiden. Därmed blir det också lättare för personer från studieovana hem att ta steget in i högskolan. Så fort samhällsekonomin ger utrymme är det prioriterat att höja totalbeloppet i studiemedelssystemet.

Möjligheten att kunna få studiemedel ytterligare någon termin utöver de normala 12 bör finnas. Att inte ha den möjligheten riskerar att endast leda till ett enormt resursslöseri i form av oavslutade utbildningar och outnyttjad kompetens. Många studenter riskerar att inte ha ekonomisk möjlighet att genomföra längre utbildningar, såsom läkar- eller apotekarutbildningar. Vad som ovan anförts om ett nytt studiemedelssystem bör ges regeringen till känna.

Studiesociala frågor

Tyvärr har inte trygghetssystemen förändrats i takt med att högskolan har byggts ut och nya grupper kommit in. Studenter utesluts i princip ur trygghetssystemen eftersom de inte arbetar och därmed saknar sjukpenninggrundande inkomst. Otrygga ekonomiska förutsättningar innebär negativa konsekvenser för enskilda studenter men det motverkar också regeringens mål om en minskad snedrekrytering och en ökad mångfald i högskolan.

  • Från statliga myndigheters sida råder idag ingen samfälld syn på vad det innebär att vara student vid ett svenskt lärosäte.

Det finns goda skäl att anta att studenter känner otrygghet inför olika myndigheters system. Beslut som berör samma grupp människor och som inte samordnas skapar ett ojämlikt och i förlängningen diskriminerande system.

I det moderna kunskapssamhället ställs det allt högre krav på människors utbildning och kompetensutveckling. Den högre utbildningen har en viktig funktion att fylla för att möjliggöra ett livslångt lärande. För att utjämna de sociala klyftorna är det viktigt att alla, oavsett kön, ålder eller etnisk och social bakgrund, ges tillträde till den högre utbildningen. Detta är en av utbildningspolitikens största utmaningar för framtiden.

8.1 Studiesocial utredning

Vi välkomnar att regeringen nu äntligen, efter många år, tagit till sig argumenten och nu ska se över studenternas situation. Vi vet att många enskilda frågor som berör studenter och forskarstuderande har behandlats av riksdagen. Det kan röra sig om så olika områden som bostäder, familjestöd och arbetsmarknadspolitik. Många av besluten har varit till studenternas nackdel och den sammantagna effekten har för många blivit alltför stor. För att få ett underlag till de framtida studiesociala ställningstaganden som måste göras i riksdagen har Centerpartiet sedan flera år tillbaka begärt att regeringen ska tillkalla en studiesocial utredning som beaktar såväl studenters som forskarstuderandes sociala och ekonomiska situation, i vid mening.

När nu regeringen tillsatt en utredning har den valt att inte ge utrymme för förändringar och förbättringar. Utredningsdirektiven är begränsade till att analysera den ekonomiska och sociala situationen för de studerande för att lämna underlag till regeringens fortsatta överväganden. Detta leder till att hela utredningen sannolikt kommer att bli helt tandlös. Eftersom regeringen anser att grundstrukturerna för de olika socialförsäkringssystemen ska ligga fast finns det dessvärre inget som talar för att regeringen är beredd att verkligen låta studenterna ta del av trygghetssystemen. Regeringen bör tillsätta en ny utredning som är parlamentariskt sammansatt och där studenterna ges ordentlig representation. Detta bör ges regeringen till känna.

Jämställdhet

Regeringen skriver: ”Det är ett slöseri med mänskliga resurser att utbildningen fortfarande i stor utsträckning är både köns- och klassuppdelad.” Idag är det fler kvinnor än män som tar ut en grundläggande högskoleexamen, men fortfarande är det fler män än kvinnor som påbörjar en forskarutbildning. Kvinnorna är fortfarande i klar minoritet ju högre upp i högskolornas strukturer man kommer.

Ett aktivt jämställdhetsarbete är viktigt för att behålla en hög kvalitet på den högre utbildningen. En ökning av andelen kvinnor i forskarutbildning och i forskarsamhällets olika organ är viktiga delar för att komma till rätta med det. För att uppnå jämställdhet krävs ett långsiktigt arbete och en politisk vilja. Det räcker inte med bara kvantitativa mål för vissa typer av utbildningar. Det verkliga jämställdhetsarbetet handlar om ett attitydförändrande arbete och att riva rådande förtryckande maktstrukturer.

Hela rekryteringsprocessen till den högre utbildningen måste genomgå en översyn för att göras mer jämställd. De satsningar på rekryteringsarbetet som gjorts inom tekniska och naturvetenskapliga utbildningar har medfört att andelen kvinnor på grundutbildningsnivå har ökat. På civilingenjörsutbildningarna är idag en dryg fjärdedel av alla förstaårsstudenter kvinnor. Motsvarande satsningar måste göras också i rekryteringen till kvinnodominerade utbildningar. Regeringen bör ta initiativ för att öka rekryteringen av män till kvinnodominerade utbildningar, såsom vård- och undervisningsutbildningarna.

Ett nära samarbete mellan grundskola, gymnasieskola och högskola/universitet behövs för att få en jämnare könsfördelning till olika utbildningar. En annan viktig förutsättning för att öka genomströmningen av andelen kvinnor i den högre utbildningen och få kvinnor att satsa på den akademiska karriären är att det finns möjligheter till att arbeta under ekonomiskt trygga omständigheter, vilket naturligtvis även gäller män. Därför är genomförandet av doktorandtjänster och en satsning på mellantjänster de kanske två enskilt viktigaste åtgärderna för att stimulera kvinnor att påbörja den akademiska karriären. Samtidigt krävs att såväl forskarstuderande som grundutbildningsstudenter omfattas av en rimlig föräldrapenning.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur högskolan ska komma tillrätta med den idag rådande situationen vad gäller jämställdhetsproblematiken. Detta bör ges regeringen till känna.

10 Studerandeinflytande

Det är självklart att studentens roll i högskolan ska vara den aktiva medaktörens. Grunden för ett optimalt studentinflytande är ett gott formellt inflytande och att studenterna ska ha rätt att som fullvärdiga ledamöter delta i alla styrelser och nämnder inom högskolan.

Forskarstuderande har en situation som varken är jämförbar med grundutbildningsstudentens eller de av högskolan anställda lärarna/forskarna. Därför är det viktigt att även forskarstuderandes representation i olika beslutande organ säkerställs. Regeringen bör göra en översyn över hur forskarstuderandes inflytande säkerställs. Detta bör ges regeringen till känna.

11 Studentkårernas roll

Centerpartiet värnar föreningsfriheten, och är följaktligen emot kårobligatoriet. I en SCB-studie från 1998 framgår att många studenter är kritiska till studentkårens roll. Studenterna hävdar att kåren inte tillfredsställer sina medlemmars behov och att informationen är bristfällig. De vet inte heller vem som är deras företrädare eller vad kåren gör. Såväl strukturen som kårens attityd utpekas som hinder mot studentinflytande. Detta förhållande visar att kårobligatoriet inte fyller den funktion som ursprungligen åsyftades. Förutom att det är principiellt fel att tvångsansluta studenter till en kår, talar dessa fakta också för att kårobligatoriet är otidsenligt och bör avskaffas. Vid ett avskaffande av kårobligatoriet måste dock såväl den utbildningsbevakning och det studiesociala arbete studentkårerna idag handhar, som studentinflytandet tryggas. Vad som ovan anförts om ett avskaffande av kårobligatoriet bör ges regeringen till känna.

12 Studenternas rättssäkerhet

Högskolorna bedriver i flera fall myndighetsutövning i förhållande till studenterna vad beträffar antagning, examination, beviljande av studieuppehåll, rätt att fullfölja utbildning, rätt till omtentamen, byte av examinator, tillgodoräknande av poäng med mera. Högskolornas lokala regelverk oftare måste ses över av JO och Högskoleverket. Regler som rör studieuppehåll, antagning och rätten att genomgå prov bör också regleras i högskoleförordningen på ett tydligare sätt. Högskolornas lokala regelverk finns inte alltid sammanställda eller tillgängliga, vilket lett till stora skillnader i praxis mellan olika högskolor och mellan olika delar av samma högskola, vilket kan vara svåröverskådligt för den enskilde studenten. Givetvis bör högskolorna vara skyldiga att dokumentera sin praxis och också motivera alla beslut skriftligt. Det bör ankomma på regeringen att göra erforderliga förändringar av högskoleförordningen för att garantera detta. Vad som ovan anförts om förtydligande av högskoleförordningen för att säkra studenternas rättssäkerhet bör ges regeringen till känna.

  • Centerpartiet välkomnar det faktum att regeringen har agerat för ökad rättssäkerhet för studenter i form av att även studenter ska omfattas av diskrimineringslagstiftningen, även om vi anser att initiativet kom alltför sent.

  • För att skapa klarhet i de rättigheter och skyldigheter man som student har och för att tydliggöra studentens rättsliga ställning kan det finnas skäl att inrätta en funktion som studentombudsman.

13 Examinationsformer

I samband med att högskolan expanderar måste frågan om expansionens betydelse för undervisnings- och examinationsformer belysas. Välgrundade farhågor om att allt större studentgrupper försvårar en pedagogisk förnyelse i skolan har väckts.

Många enskilda lärare vid många högskolor gör ett förtjänstfullt arbete med att utveckla undervisnings- och examinationsformerna. Det är varken önskvärt eller möjligt att nationellt föreskriva vilken form undervisning och examination ska ha. Det är däremot möjligt att dokumentera det som sker och därigenom bidra till att kunskaper och erfarenheter sprids till alla högskolor i Sverige. Högskoleverket bör ges ett uppdrag med denna innebörd. Vad som ovan anförts om ett uppdrag till Högskoleverket för att utveckla undervisnings- och examinationsformer bör ges regeringen till känna.

14 Studentbostäder

Även om en stor del av de hyresbostäder som byggs är specialbostäder för exempelvis studenter skulle nybyggnationen av studentbostäder behöva vara högre. Bostadssituationen för landets studenter är alarmerande.

Centerpartiet anser att inriktningen på bostadspolitiken bör vara att helt komma bort från subventioner av olika slag. För att kunna minska bristen på studentbostäder är det dock fortfarande befogat med subventioner för studentbostäder, dels mot bakgrund av det skriande behovet av studentbostäder, dels mot bakgrund av att investeringsbidrag till studentbostäder, till skillnad mot andra subventioner, visat sig fungera. För att investeringsbidrag för byggande av studentbostäder ska fungera bra behövs dock mer av långsiktighet, vilket man verkligen inte kan säga att regeringens politik på området har varit. Det förra investeringsbidraget infördes 1998 och fanns kvar till utgången av 1999, bara för att återkomma i en liknande form från och med våren 2000. Det nuvarande investeringsbidraget räcker till utgången av 2003. Sedan är det oklart hur det blir.

Resultatet av ryckigheten syns tydligt. Byggandet av studentbostäder har stått och stampat under lång tid. Men nu vill alltfler ha del av det statliga byggstödet till studentbostäder, enligt Boverket. Risken är att många av de planer på att bygga studentbostäder som finns idag kommer att läggas på is om investeringsbidraget inte förlängs.

Centerpartiet har varit kritiskt till regeringens famlande fram och tillbaka med investeringsbidrag för studentbostäder. Det bästa staten kan göra för att förbättra studenternas bostadssituation är att ha mer långsiktighet i investeringsbidragen. Då kan staten också kräva av kommun, näringsliv, studentbostadsföretag och högskola på respektive ort att agera långsiktigt, exempelvis genom att göra en gemensam planering fem–tio år framåt och bland annat titta på vilka områden det finns att bebygga.

Regeringen har ett ansvar för att tillsammans med de kommuner som har högskolor och universitet forma en strategi för hur studentbostadstillgången ska säkras framgent. Användningen av de resurser som avsatts för att stimulera nybyggnation av studentbostäder bör avgöras genom dessa diskussioner. Studenters situation på dagens bostadsmarknad bör särskilt analyseras och belysas mot bakgrund av denna grupps särskilda behov. Regeringen bör få i uppdrag bjuda in berörda kommuner, högskolor och studentkårer till överläggningar om hur bostadssituationen för studenter ska hanteras framgent. Detta bör ges regeringen till känna.

Då en högskola eller ett universitet får fler platser ökar givetvis behovet av studentbostäder. Kommunen måste ha med detta i planeringen istället för att lämna de studerande med ett tröstlöst sökande efter bostad. Därför anser vi att kommunen ska ha ett bostadsförsörjningsansvar vid ökat antal studieplatser. Detta bör ges regeringen till känna.

Vid nybyggnation är det också viktigt att studentbostäderna är tillgängliga för funktionshindrade. Utbudet av tillgängliga studentbostäder är exempelvis i Stockholm i det närmaste obefintligt. Även vid nybyggnationen händer det att man gör avsteg från kravet på tillgänglighet. Detta är inte acceptabelt.

15 Internationalisering

I en utbildningsstruktur på eftergymnasial nivå ska en lång rad behov tillgodoses. Samtidigt är det viktigt att inte skapa ett lappverk där meritvärdet av genomgången utbildning är oklart. Inte minst måste utbildningarna vara gångbara inom övriga EU-länder och även i ett vidare internationellt perspektiv. Utbildningen måste ges ett sådant innehåll att individen efter avslutade studier – av olika längd – kan ges utbildningsbevis eller examina som har ett tydligt och väl känt meritvärde på såväl den nationella som den internationella arbetsmarknaden. Omvänt måste det svenska högskoleväsendet bli mer flexibelt vad gäller att tillgodoräkna utbildningar från utländska lärosäten. Därför måste ett väl fungerande tillgodoräknande av utländsk utbildning finnas för att kvalitetspröva såväl det svenska som det utländska kursutbudet.

Det system för studier utomlands som idag råder gör att många studenter får problem dels i meritvärderingen till antagningen till utbildningar, dels i ansökningsprocessen för att erhålla studiemedel. I en tid med alltmer tilltagande internationalisering i utbildningarna och ett ökat internationellt utbyte mellan svenska och utländska lärosäten måste instrumenten för meritvärdering följa med i utvecklingen. Att regeringen nu anslutit Sverige till Lissabonkonventionen innebär inte att frågan är utagerad. Istället bör effekterna av detta utvärderas. Regeringen bör ta initiativ till en utvärdering av instrumenten för meritvärdering. Detta bör ges regeringen till känna.

16 Distansutbildning/nätuniversitet

Centerpartiet menar att distansutbildning har en stor och viktig funktion att fylla allt eftersom det livslånga lärandet ökar i betydelse. Inrättandet av ett nätuniversitet är därför ett steg i rätt riktning. Distansutbildning som utbildningsform är värdefull, speciellt för studerande som av familje- eller arbetsmarknadsskäl inte kan flytta till den ordinarie högskoleorten. En annan av många fördelar med att studera på distans eller i flexibel utbildning är att den studerande i jämförelse med klassrumssituationen kan bli en individ (individ, på latin = odelbar). För att uppnå en bra individualiserad utbildning behövs också grupper inom vilka individerna kan interagera. Individen fråntas aldrig ansvaret för sitt eget lärande, men har samtidigt gruppen som ett stöd i lärandeprocessen.

Vi ser dock att det krävs betydande insatser för att utveckla pedagogiska former som gör distansutbildningarna till en fullgod lärandemiljö. Kvalitetsutvecklingen, inom ramen för den föreslagna nya myndigheten, bör ha en avgörande betydelse. Vad som ovan anförts om att utveckla pedagogiska former för distansutbildning bör ges regeringen till känna.

16.1 Kvalitet i distansutbildningen

Distansutbildning kräver en mycket omsorgsfull organisatorisk, pedagogisk och teknisk planering. Att kommunikationen mellan deltagarna fungerar är naturligtvis också viktigt. Centerpartiet menar att kurser i distanspedagogik och distansmetodik bör ges i all lärarutbildning och vidareutbildning för lärare. Kurserna bör inte vara frikopplade från övriga kurser utan tvärtom integrerade i de ordinarie kurserna. Motivet bakom en sådan integrering är tron på att tekniken ska användas som ett hjälpmedel i ett pedagogiskt sammanhang. En anpassning av lärarutbildningen till ett IT-samhälle innebär en förändring i hur lärarutbildare, studerande, mentorer och andra intressenter arbetar tillsammans i samverkande skolor. Viktigt är också utvecklingen av nya sätt att tänka, och att administrativa och tekniska strukturer anpassas till det nya samhället.

Likvärdiga kvalitetskrav som ställs på traditionell högskoleutbildning måste ställas på distansutbildning. Det innebär, förutom att innehållet ska vila på vetenskaplig grund, att det också är nödvändigt att anpassa undervisningsformen till de studerandes villkor och behov. Likaså är tillgången till kvalificerad studievägledning ett viktigt kvalitetskrav även för distansstuderande.

Högskoleverket bör ges i uppdrag att särskilt granska kvalitetsarbetet inom distansutbildningen. Detta bör ges regeringen till känna.

Likvärdiga kvalitetskrav som ställs på traditionell högskoleutbildning måste ställas på distansutbildning. Detta bör ges regeringen till känna.

Kurser i distanspedagogik och distansmetodik bör ges i all lärarutbildning och vidareutbildning för lärare. Detta bör ges regeringen till känna.

16.2 Modern teknik i distansutbildningen

Teknisk utrustning har ofta vållat problem i samband med distansutbildning. Problemen har legat i bristande teknik, bland studenternas kunnande och ibland har problemet i huvudsak legat hos utbildningsanordnarna. Elektroniska kommunikationsmöjligheter till rimliga priser är en avgörande förutsättning för distansstudier. En snabb utbyggnad av den digitala infrastrukturen måste därför prioriteras. I väntan på ett nationellt fibernät kommer andra tekniker att behövas och en rimlig åtgärd är att införa enhetstaxa för elektroniska anslutningar. Det är även viktigt att kraven på tekniken läggs på rätt nivå och att det finns tillgång till teknisk support.

16.3 Reserabatt för studenter

Sedan riksdagen i mitten av 1990-talet beslutade att slopa de statliga medlen för subventionerade studeranderabatter har Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Sveriges förenade studentkårer (SFS) m.fl. lyckats behålla ett fungerande rabattsystem för studerandekollektivet. Grunden för att få reserabatt har varit att studenten varit inskriven i en studentkår. Medlemskapet i studentkåren berättigar sedan till bl a rabatt på SJ.

Nu ändrar SJ villkoren för reserabatten. Medlemskapet ska inte vara grunden för rabatter utan istället vill SJ att reserabatten enbart ska gälla dem som är heltidsstuderande och som har tagit sina 20 poäng per termin. SJ räknar bort alla som inte studerar heltid, något som är en väldigt omodern syn på studenter. Resultatet blir en snäv och orättvis studentrabatt på tågresor.

Förslaget får oacceptabla följder och utesluter studenter som deltidsstuderar, inte lyckats ta alla poäng, valt att studera utan studielån eller är för gamla för att få lån, forskarstuderande m.fl. För t.ex. landsbygdsbor, med långa avstånd till utbildningsorten och där många gånger enda möjligheten är deltidsstudier, kan försämringen av reserabatten leda till att det blir omöjligt att bedriva studierna.

Av rättvise-, tillgänglighets- och många andra skäl måste försämringen av reserabatten ses över. De anförda skälen om fusk måste lösas på annat sätt. Regeringen har ett ansvar i denna fråga och bör se över detta. Vad som ovan anförts om en översyn av reserabatten bör ges regeringen till känna.

17 Forskning

Strävan efter ny kunskap är en av de egenskaper som kännetecknar människan. Den fria och kritiskt tänkande och granskande forskningen är ett omistligt inslag i det öppna samhället. Det är en huvuduppgift för utbildnings- och forskningspolitiken att slå vakt om ett fritt kunskapssökande och att stimulera till det öppna samtalet. En annan viktig uppgift för forskningspolitiken är att bereda möjligheter för forskare att på internationellt jämförbara villkor bedriva forskning i Sverige.

Många av de viktigaste upptäckter som gjorts i världen har varit resultatet av det fria och förutsättningslösa kunskapssökande som sker i form av grundforskning. Det är genom grundforskningen som basen läggs för framgångsrik tillämpad forskning och utvecklingsarbete i samhället. De kunskaper som uppnåtts genom grundforskningen är också det som i dag utgör basen för utbildningen vid universitet och högskolor.

17.1 Samverkan med det omgivande samhället

De statliga universitetens och högskolornas huvuduppgifter är att anordna utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och beprövad erfarenhet samt att garantera goda förutsättningar för akademisk forskning. De ska också, i den så kallade tredje uppgiften, samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Det är dock stora skillnader i hur de statliga lärosätena hanterar denna tredje uppgift. Regeringen bör få i uppdrag att göra en översyn på hur den så kallade tredje uppgiften sköts av lärosätena. Detta bör ges regeringen till känna.

Centerpartiet välkomnar att regeringen, efter många propåer, nu inlett en satsning på forskningen. Det är viktigt för att stärka det öppna samhället, för att stärka svenskt näringsliv och för att kvalitetssäkra utbyggnaden av den högre utbildningen. Liksom regeringen avvisar Centerpartiet den lösning som utredningen Forskning 2000 föreslog – att den ”tredje uppgiften” avskaffas och ersätts med en skyldighet att informera om forskningsresultat. Problemet som utredningen uppmärksammat kvarstår dock. Det finns svårigheter att hävda den enskilde forskarens frihet gentemot en högskolas styrelse, då makten flyttas från de kollegialt utnämnda fakultetsnämnderna. Detta bör uppmärksammas i den fortsatta beredningen. Regeringen bör återkomma med förslag för att trygga den akademiska friheten. Detta bör ges regeringen till känna.

17.2 Forskning vid mindre och medelstora högskolor

Efter den stora kvantitativa utbyggnaden av den högre utbildningen måste nu de mindre och medelstora högskolorna ges möjlighet att bevisa sin vetenskapliga kvalitet. Högre utbildning ska bedrivas på vetenskaplig eller konstnärlig grund. En egen forskning är därmed nödvändig för att säkra grundutbildningens kvalitet vid alla lärosäten. Dels måste lärosätets egna lärare ges möjlighet att forska för att vidareutvecklas i sin roll, dels är högskolornas forskning viktig för att kunna attrahera nya lärare och forskare.

Detta måste också innebära ökade resurser till alla lärosäten för att bygga upp och kvalitetssäkra den egna forskningen och därmed möjliggöra en prövning för fortsatt ökade forskningsresurser. Staten har ett ansvar för att dessa forskningsmiljöer kommer till stånd och att högskolorna ges förutsättningar att själva utveckla sin forskning och därmed att konkurrera om forskningsmedel till exempel från vetenskapsråden.

  • En plan bör läggas fast för att bygga upp och stärka forskningsmiljöerna vid landets alla högskolor. Detta bör ges regeringen till känna.

17.3 Forskarutbildning

Grundtanken i den reform av forskarutbildningen som gjordes för något år sedan var riktig så till vida att alla forskarstuderande ska ha en rimlig social situation. Likväl kvarstår en mängd praktiska problem med genomförandet, i form av faktiska anställningsstopp och olika försök att komma undan regelverket vid många lärosäten. För att komma tillrätta med problemen är det viktigt att resurser satsas på att omvandla stipendier och utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Detta är av särskilt stor vikt inom humaniora och samhällsvetenskap, där problemen är störst i dagsläget. Satsningar på doktorandtjänster är viktigt för att långsiktigt skapa bättre villkor för forskningen och för att ge förbättrade ekonomiska villkor och ökad social trygghet för doktoranden. Likaså är det viktigt att dessa regler gäller alla forskarstuderande oavsett om de är svenska medborgare eller ej.

  • Forskarutbildningen bör utvärderas och de forskarstuderandes situation bör ses över. Detta bör ges regeringen till känna.

  • Antalet doktorandtjänster bör öka. Detta bör ges regeringen till känna.

  • Regeringen bör arbeta för en omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänser samt att forskarstuderande inte ska behöva ha stipendier som huvudsaklig inkomstkälla. Detta bör ges regeringen till känna.

Ett mål i utformningen av forskarutbildningen måste vara att stärka jämställdheten. I dag är majoriteten av de studerande på grundnivå i högre utbildning kvinnor. Andelen kvinnor minskar därefter i forskarutbildning, bland lärare och ännu är andelen kvinnliga professorer mindre än 10 procent av samtliga professorer. Det krävs flera åtgärder för att möta denna obalans: Riktade satsningar för att rekrytera kvinnor bland de grundstuderande till forskarutbildning, ökad social trygghet under själva forskarutbildningen och ökad medvetenhet om jämställdhet i t.ex. tjänsteförslagsnämnder.

Högskolorna bör stimuleras att genomföra doktorsprogram för sina icke disputerade lärare. Avsikten är att man ska kunna förena undervisning med egen forskarutbildning och senare forskning. Högskoleverket bör ges i uppdrag att utreda hur detta kan ske. Vad som ovan anförts om att ge Högskoleverket i uppdrag att utreda hur ett doktorsprogram för icke-disputerade lärare kan genomföras bör ges regeringen till känna.

Inom de statliga organisationerna för forskningsfinansiering fattas beslut som har vittgående konsekvenser för forskarutbildningen. Studenterna inom forskarutbildningen måste ges inflytande över dessa. Forskarstudenter bör få rätt till representation inom de statliga organisationerna för forskningsfinansiering. Detta bör ges regeringen till känna.

17.4 Forskarnas arbetsmiljö

Det är viktigt att inte bara forskarstuderande utan också seniora forskare har möjlighet att verka i en i alla avseenden god miljö, för att trygga forskningskvaliteten. Många forskare måste ägna mycket tid åt att ansöka om pengar, inte bara till sin forskning utan också till sin egen lön, för längre eller kortare tid framåt. Detta riskerar att skapa otrygghet om framtiden, och är olyckligt inte minst eftersom det skrämmer många doktorander från en framtid inom den akademiska forskningen. I vilken omfattning detta sker och vad det får för konsekvenser för forskarens sociala situation och forskningskvaliteten bör utredas närmare. Vad som ovan anförts om utredning av arbetsmiljöns påverkan på forskningens kvalitet bör ges regeringen till känna.

17.5 Ny doktorsexamen

Nuvarande forskarutbildningar förbereder mer för en akademisk karriär än för arbetslivet. Detta leder till att nuvarande doktorer som examinerats i Sverige oftast betraktas som ämnesdjupa specialister, vars eventuella generalistkompetens stundtals mottas med stor skepsis i näringsliv och arbetsliv. En modell att fortsätta utvecklingen av ”den öppna högskolan” också för forskarutbildningsnivån, är att införa en ny doktorsexamen i Sverige, baserad på ett koncept som i flera länder brukar benämnas ”Professional Doctorate”. En forskarutbildning som ska leda till denna examen, ska ske i nära samarbete med näringsliv och arbetsliv samt också involvera dessa i själva utbildningsprocessen.

En sådan ny doktorsexamen är en möjlighet att, i högre grad än vad dagens forskarutbildning medger, tillgodose näringslivets och arbetslivets behov av välutbildade medarbetare som har generalistkompetens inom ett bredare forskningsområde. Vidare kan ett nära samarbete med arbetslivet också gällande forskarutbildningsnivån, på ett naturligt sätt bidra till att integrera den kunskapsutveckling som sker utanför det akademiska samhället, i den forskning och utveckling som sker vid universitet och högskolor.

Införande av denna nya typ av forskarutbildning innebär att man inte bara beaktar de rent vetenskapliga aspekterna i forskarutbildningen, utan också vad som kan kallas ”beprövad erfarenhet”. De medicinska, odontologiska och vårdvetenskapliga områdena vilar redan på båda dessa grunder – vetenskap och beprövad erfarenhet. Även andra viktiga aspekter, såsom ledarskap, etik samt kommunikativa färdigheter skulle kunna ingå som obligatoriska moment i en sådan forskarutbildning.

17.6 Utbildnings- och examensnivåer

I enlighet med vad som ovan beskrivits skulle följande examensnivåer kunna erhållas:

Kandidatexamen med ämnesdjup Kandidatexamen med ämnesbredd

Magisterexamen med ämnesdjup Magisterexamen med ämnesbredd

Doktorsexamen med ämnesdjup  Doktorsexamen med ämnesbredd

(Ph.D.)   (Professional Doctorate)

Möjlighet att efter halva forskarutbildningstiden erhålla licentiatexamen med ämnesdjup respektive licentiatexamen med ämnesbredd, bör också ingå i konceptet.

Efter utbildning till kandidatexamen finns möjlighet till fördjupning till magisterutbildning, vilken innebär ytterligare fördjupningsutbildning. Därefter vidtar en forskarutbildning med möjlighet till att avsluta med licentiatexamen efter halva tiden.

Samtliga nivåer ges med antingen ämnesbredd eller med ämnesdjup, beroende på studentens/doktorandens val av utbildning.

Stockholm den 17 oktober 2002

Sofia Larsen (c)

Håkan Larsson (c)

Kenneth Johansson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Birgitta Sellén (c)

Margareta Andersson (c)

Jan Andersson (c)


Yrkanden (25)

  1. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om hur rekryteringen av högskolelärare kan ökas.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att införa ett nytt studiemedelsförslag där bidrag och lån skall utgöra vardera 50 % av totalbeloppet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att tillsätta en ny studiesocial utredning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  4. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om förbättrad jämställdhet inom högskolan.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  5. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av hur forskarstuderandes inflytande säkerställs i olika beslutande organ.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ett avskaffande av kårobligatoriet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ett förtydligande av högskoleförordningen för att säkra studenternas rättssäkerhet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  8. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att utveckla undervisnings- och examinationsformer.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  9. Riksdagen begär att regeringen inbjuder berörda kommuner, högskolor och studentkårer till överläggningar om hur bostadssituationen för studenter skall hantera framgent.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att kommunen skall ha ett bostadsförsörjningsansvar vid ökat antal studieplatser.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  11. Riksdagen begär att regeringen tar initiativ till en utvärdering av instrumenten för meritvärdering.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att utveckla pedagogiska former för distansutbildning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  13. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att särskilt granska kvalitetsarbetet inom distansutbildningen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att likvärdiga kvalitetskrav som ställs på traditionell högskoleutbildning måste ställas på distansutbildning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att kurser i distanspedagogik och distansmetodik bör ges i all lärarutbildning och vidareutbildning för lärare.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en översyn av reserabatten för studenter.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  17. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn över hur den s.k. tredje uppgiften sköts av lärosätena.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  18. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som tryggar den akademiska friheten.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att en plan bör läggas fast för att bygga upp och stärka forskningsmiljöerna vid landets alla högskolor.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att forskarutbildningen bör utvärderas och de forskarstuderandes situation ses över.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att öka antalet doktorandtjänster.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  22. Riksdagen begär att regeringen arbetar för en omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster samt för att forskarstuderande inte skall behöva ha stipendier som huvudsaklig inkomstkälla.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  23. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att utreda hur ett doktorsprogram för icke-disputerade lärare kan genomföras.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att forskarstudenter bör få rätt till representation inom de statliga organisationerna för forskningsfinanisering.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att utreda arbetsmiljöns påverkan på forskningens kvalitet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.