Gengas som alternativt drivmedel

Motion 1990/91:N413 av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c)

av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c)
Så inleds en skrift utgiven av Statens Maskinprovningar
(sept 1989), där utvecklingen på området gengasdrift av
motorfordon beskrivs. I skriften ges en intressant historisk
beskrivning av gengas. Den ger läsaren kunskap om att
gengas som motorbränsle tekniskt sett inte är någon nyhet.
Så tidigt som vid 1900-talets början fanns praktiskt
användbara konstruktioner utvecklade i Storbritannien,
Tyskland och Frankrike. I Sverige gjordes banbrytande
utvecklingsarbete av bl.a. Axel Svedlund. Han
konstruerade gengasverk för stationärt bruk redan vid tiden
för första världskriget. Svedlunds vidareutvecklade
konstruktioner under beteckningen ''system Svedlund''
användes i betydande utsträckning praktiskt under andra
världskriget. Den handelsavspärrning som vi i vårt land då
upplevde innebar uppsving för praktisk tillämpning av
gengastekniken. Vid krigsslutet 1945 uppgick antalet
aggregat till c:a 75 000.
Efter 
andra världskriget försvann gengasaggregaten lika
snabbt som de kommit. Vid en fri tillgång till billig olja var
gengasen inte längre aktuell. Gengasens viktigaste
betydelse hade alltså varit som ersättningsbränsle i en
bristsituation. Som sådan kom gengasen även lång tid efter
andra världskrigets slut att ingå i beredskapsplaneringen.
Forskning och utvecklingsarbete på gengasdrift av
dieselmotorer i bilar, bussar och traktorer har Statens
Maskinprovningar svarat för sedan 1950-talet. Idag är
verksamheten förlagd till Maskinprovningarnas
anläggningar i Umeå.
''Vid omfattande och långvariga kriser i fråga om
importerade flytande motorbränslen är gengas alltjämt det
enda inhemska ersättningsbränslet med tillräcklig
uthållighet, som vi för närvarande har,'' säger
Maskinprovningarna i sin broschyr om gengas.
Transportrådet, Energiverket och ÖCB anser att det är
viktigt att ha alternativ till de importerade drivmedlen.
Dessa tre myndigheter har därför uppdragit åt Statens
Maskinprovningar att utveckla en teknik för dieselmotorer
med turboladdning.
Enligt vår mening borde gengasutvecklingen inte enbart
inrikta sig på beredskapsändamål i händelse av krig eller
avspärrning. Gengasdrift borde var ett intressant drivmedel
för motorfordon även under ''normala'' tider. Därför bör
den treåriga projektperioden som löper ut 1990/91 redan nu
förlängas och nödvändiga resurser för en utvidgad forskning
och utveckling av gengasdrift för motorfordon avsättas.
Detta bör ges regeringen till känna.
Eftersom det i Sverige finns ett unikt kunnande om
gengas bör vårt kunnande bli föremål för planerad och
kontinuerlig export till u-länder. En sådan export har redan
i viss mån ägt rum via SIDA, men bör kunna bli mer
utnyttjat i vårt biståndsarbete. Detta bör ges regeringen till
känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förlängd projektperiod för
utvecklingsarbete på området gengasdrift av motorfordon,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om export av svenskt kunnande på
gengasområdet.

Stockholm den 17 januari 1991

Stina Eliasson (c)

Gunhild Bolander (c)
Motionskategori: - Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 1991-01-25 Bordläggning: 1991-02-05 Hänvisning: 1991-02-06
Yrkanden (4)