Gårdsbaserad biogasproduktion

Motion 2011/12:MJ380 av Lars Tysklind (FP)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet att se över byråkratin, både vad gäller tillståndsprocesser och tillsyn, vid gårdsbaserad biogasproduktion.

Motivering

Finns det djurproduktion i form av nötkreatur eller svin finns det också oundvikligen gödsel som ger ifrån sig metangas. När det finns möjlighet att välja mellan att låta denna gas gå ut i atmosfären och förstärka växthuseffekten eller ta hand om den för energiproduktion känns ju svaret självklart.

Men ibland kan även det självklara ha onödigt stora hinder för att det ska bli verklighet. Gårdsbaserad biogasproduktion handlar om såväl kretslopp vad gäller gödningsämnen som energiutvinning där resultatet blir minskade utsläpp av växthusgaser och utvinning av förnyelsebar energi. I grunden är det ett bra exempel på ett ”win-win-koncept”.

Det finns bra exempel på både att biogasen leds till uppgraderingsanläggning och blir fordonsgas som används i den lokala kollektivtrafiken och att biogasen går direkt till produktion av el och värme. Gårdar kan på detta sätt bli helt självförsörjande på el och värme. Vilken metod som passar bäst avgörs i de flesta fall av lokala förutsättningar.

För att detta ska bli verklighet handlar det naturligtvis om ekonomi och lönsamhet men också i hög grad om hur regelverket är utformat.

Tillståndsprocesser och tillsyn/tillsynsavgifter måste vara rimliga och upplevas relevanta.

Att biogasproduktion går under beteckningen miljöfarlig verksamhet kan ju verka lite konstigt med tanke på att gödseln redan finns och att processen att utvinna biogas innan den sedan sprids på åkrarna har direkt positiv inverkan, inte minst genom minskad klimatbelastning.

Men detta är ju inget problem i sig om bara tillståndsprocessen anpassas.

Ett exempel ur verkligheten:

Vid en årlig produktion av s.k. rågas på 200 000 m3, som kan användas direkt för produktion av el och värme, krävs tillstånd då gränsen för tillståndspliktig verksamhet ligger på 150 000 m3 gasformigt bränsle per år. Om man istället uppgraderat rågasen så hade det blivit 140 000 m3 fordonsgas och då behövs inte tillstånd trots att verksamheten skulle ha blivit betydligt mer omfattande.

All verksamhet måste naturligtvis ha någon typ av tillsyn som ger en tillsynsavgift. I beskriven biogasanläggning beräknas årsomsättningen till 500 000 kronor. Då kan det inte vara rimligt att betala motsvarande 10 % av omsättningen i tillsynsavgift som blivit fallet.

Det blir ju också kontraproduktivt när samma anläggning har fått ett investeringsbidrag på 30 % från Landsbygdsprogrammet.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2012 en satsning på 120 miljoner kronor under två år för utveckling, demonstration och marknadsintroduktion av ny teknik och nya lösningar som stärker biogasens lönsamhet och bidrar till ökad produktion.

Ett komplement till detta vore att se över tillståndsprocesser och tillsynsverksamheten vid gårdsbaserad biogasproduktion.

Stockholm den 5 oktober 2011

Lars Tysklind (FP)