Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1985/86,

Motion 1984/85:3210 Ingemar Hallenius m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

7

Motion

1984/85:3210

Ingemar Hallenius m. fl.

Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1985/86,
m. m. (kompletteringsproposition) (prop. 1984/85:150)

Från centerpartiets sida har vi i annat sammanhang krävt en fullständig
redovisning av i vilken utsträckning avgifter för specialdestinerade ändamål
på energiområdet i realiteten är att betrakta som ren budgetförstärkning.
Bakgrunden är de förändringar i redovisningssystemet som genomförts på
den socialdemokratiska regeringens förslag. Dessa förändringar innebär att
de särskilda fonderna för oljeersättning och energiforskning, som tidigare
inrättats, inordnats i budgeten. Från centerpartiets sida har vi kritiserat detta
förfaringssätt och understrukit att det enligt vår mening varit mer hederligt
och respektingivande om den socialdemokratiska regeringen klart angett i
vilken mån dessa åtgärder tillsammans med avgiftshöjningar var avsedda
som ren budgetförstärkning och inte förespeglat att dessa förslag var
energipolitiskt betingade när de i lika hög grad var motiverade av statsfinansiella
skäl.

De redovisningar som lämnades i samband med riksdagsbehandlingen av
vår motion 1983/84:185 i anledning av proposition 1983/84:62 om fortsatt
stöd till oljeersättning m.m. gav ingen klarhet. Utskottet (NU 1983/84:9)
anslöt sig till vår bedömning att det var svårt att exakt beräkna den
inkomstförstärkning som de då föreslagna avgiftshöjningarna kunde ge på
grund av det bristfälliga beslutsunderlaget som presenterades i propositionen
men ansåg att avgiftsuttaget inte innebar någon överfinansiering av oljeersättningsprogrammet
m. m. Utskottet hänvisar vidare till liknande förfaranden
i tidigare likartade propositioner.

En avgörande skillnad är emellertid att tidigare var de avgiftsfinansierade
fonderna på energiområdet inte inordnade i budgeten. De avgifter som
uttogs inflöt till fonden och användes för de ändamål de var avsedda och inte
som en allmän inkomstförstärkning. Riksdagens beslut innebar att från den 1
juli 1984 redovisas behållningen på oljeersättningsfonden, oljeprospekteringsfonden
och energiforskningsfonden under inkomsttiteln 1431 Särskild
avgift för oljeprodukter m. m. Ränteinkomster och återbetalningar på lån
från oljeersättningsfonden redovisas från den 1 januari 1984 under inkomsttiteln
2394 Övriga ränteinkomster resp. 4526 Övriga återbetalningar. Den
avgift på olja som tas ut för åtgärder mot försurning redovisas under
inkomsttiteln 1435.

Den nuvarande regeringens svårigheter att beräkna intäkterna har dock
uppenbarligen övervunnits, och i kompletteringspropositionen beräknas
intäkterna på inkomsttitlarna 1431 och 1435 till 1 450 milj. kr. resp. 92 milj.

Mot. 1984/85:3210

8

kr. för budgetåret 1985/86. Hur stor del av intäkterna på inkomsttitlarna 2394
och 4526 som härrör från energiområdet kan inte utläsas. Totalt beräknas
intäkterna på dessa inkomsttitlar till närmare 150 milj. kr.

Sammantaget tas avgifter på energiområdet, avsedda för stöd till oljeersättande
åtgärder, energiforskning och miljöåtgärder, ut med 118 kr./m3 olja, 6
öre/l bensin, 10 kr./ton kol och 0,2 öre/kWh kämkraftsproducerad el.

Enligt det underlag som redovisats i såväl proposition 1983/84:110 som
1984/85:120 kan oljeanvändningen under budgetåret 1984/85 uppskattas till
12,5 miljoner m3. Åtgången av motorbensin bedöms uppgå till 4,8 miljoner
m3, kolanvändningen till 2,2 miljoner ton och el producerad i kärnkraftverk
till 55 TWh. (Bedömningen av andelen kämkraftsproducerad el utgår ifrån
att reaktorerna F3 icg 03 kan utnyttja halva sin produktionskapacitet.) Något
motsvarande underlag för intäktsberäkningar finns inte redovisat i kompletteringspropositionen.

Med dessa utgångspunkter kan intäkterna till specialdestinerade ändamål
på energiområdet för budgetåret 1985/86 bedömas uppgå till 1 895 milj. kr.
Därtill kommer amorteringar och räntor på tidigare beviljade lån. I
kompletteringspropositionen har redovisats ett lägre belopp, 1 542 milj. kr.
exkl. amorteringar och ränteinkomster. Vidare redovisas inte intäkterna till
kolmiljöfonden.

Energiforskning

De avgifter som tillförs energiforskningsfonden uppgår till 33 kr./m3 olja, 3
öre/l bensin, 10 kr./ton kol och 0,2 öre/kWh kämkraftsproducerad el. Den
totala intäkten till fonden för budgetåret bör således uppgå till 688 milj. kr.
För kommande budgetår har anvisats 405 milj. kr. (anslaget E 12).

Oljeersättningsprogrammet

Avgifter som tas ut avsedda för stöd till oljeersättande åtgärder är 54
kr./m3 olja resp. 1 öre/l bensin. Intäkterna för stöd till oljeersättning kan
således bedömas uppgå till 723 milj. kr. under det kommande budgetåret. I
proposition 1984/85:120 föreslås att 169,6 milj. kr. anvisas.

Oljeprospekteringsfonden

Enligt gällande riksdagsbeslut tas avgifter om 12 kr./m3 olja resp. 2 öre/l
bensin ut för stöd till oljeprospektering m. m. Formerna för stöd till
oljeprospektering förändrades emellertid våren 1984 (prop. 1983/84:110).
För budgetåret 1984/85 anvisades totalt ett engångsanslag om 600 milj. kr.
Något motsvarande anslag finns inte heller upptaget för budgetåret 1985/86.
De avgifter som var avsedda för stöd till oljeprospektering m. m. tas dock
fortfarande ut och kan för kommande budgetår beräknas inbringa 246 milj.
kr. till staten.

Mot. 1984/85:3210

9

Åtgärder mot försurning

Den avgift som tas ut för att finansiera åtgärder mot försurning uppgår till 9
kr./m3 olja, vilket innebär att intäkterna kan beräknas till 112 milj. kr. I
proposition 1984/85:127 har anvisats 135 milj. kr. för åtgärder mot försurningen.

Bränslemiljöfonden (Kolmiljöfonden)

Av de specialdestinerade avgifterna på olja skall enligt beslut 10 kr./m3
avsättas till kolmiljöfonden, vilken efter den 1 juli 1985 föreslås byta namn till
bränslemiljöfonden. Intäkterna till fonden kan beräknas uppgå till 125 milj.
kr.

Dessa avgifter motsvaras av särskilda anslag i budgeten. Under industridepartementets
huvudtitel är det anslagen E 12 Energiforskning, E 17 Stöd för
oljeersättande åtgärder, E 18 Täckande av statliga garantier för oljeersättande
åtgärder m. m. och E 22 Vissa åtgärder för omställning av energisystemet,
vilka i princip skall täckas av de specialdestinerade medlen; därutöver
anslaget H 12 under jordbruksdepartementets huvudtitel Åtgärder mot
försurning. Möjligen kan ifrågasättas om hela anslaget E 22 motsvaras av de
specialdestinerade medlen.

Sammantaget föreslås nära 1 030 milj. kr. anvisade. Intäkterna är exkl.
ränteinkomster och återbetalning av lån nära 1 900 milj. kr. Till detta skall
läggas avgifterna till kolmiljöfonden, vilka uppgår till ca 125 milj. kr.

Sammanfattningsvis är således skillnaden mellan intäkter och utgifter för
specialdestinerande ändamål på energiområdet i storleksordningen 1 miljard
kronor. Även om man antar att intäkterna i realiteten är 10 % lägre än vad de
borde vara med hänsyn till oljeanvändningens storlek m. m. är skillnaden
avsevärd.

Det finns även flera andra områden där avgifter tas ut för speciella
ändamål och där intäkterna är större än de anvisade medlen. Under rubriken
Skatt på fast egendom tas en ”skogsvårdsavgift” ut, vars intäkter till
statskassan beräknas till 340 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Den exakta
användningen är - såsom påpekats i centerpartiets motion angående
skogsvårdsavgiften - inte redovisad i propositionen. Det är dock endast en
liten del som används för de skogsvårdande ändamål den var avsedd att
finansiera. Skogsvårdsavgiften har alltmer fått karaktären av en punktskatt
på skogsbruket.

Av kompletteringspropositionen framgår även att exempelvis barnomsorgsavgiften
beräknas inbringa 8 189 000 000 kr., medan 7 430 000 000 kr.
anvisas som bidrag till kommunal barnomsorg. Vidare tas särskilda avgifter
på bekämpningsmedel och handelsgödsel ut, vilka uppgår till ca 110 milj. kr.
och fr. o. m. 1984 över huvud taget inte används för de ändamål riksdagen har
fattat beslut om.

1* Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr3207-3216

Mot. 1984/85:3210

10

Det är enligt vår mening såväl oacceptabelt att exempelvis avgift på olja tas
ut under förespegling av att den skall användas för ett visst ändamål som
utnyttjande av offentligträttsliga avgifter för andra ändamål än de som
riksdagen tagit beslut om. Av ovanstående redovisning framgår klart att
avgifterna på t. ex. energiområdet till en stor del fått karaktären av en skatt.
Det mest flagranta exmeplet är de avgifter som tas ut till en fond som inte
finns (oljeprospekteringsfonden). Överfinansieringen av energiforskningsprogrammet
(i förhållande till anvisade medel) är uppenbar.

Vi anser därför att det är nödvändigt med en fullödig redovisning av
användningen av specialdestinerade medel på såväl energiområdet som
andra områden. En motsvarande genomgång skulle sannolikt ge vid handen
att många avgifter är att betrakta som förtäckta skatter och ingår därmed som
ett led i den socialdemokratiska regeringens politik att smyghöja skatter. Vi
anser att det vore hederligare och mindre nonchalant mot riksdagen att öppet
redovisa vilka skatter som tas ut och inte dölja detta genom fingerat
avgiftsuttag och andra budgettekniska förändringar. Respekten för riksdagens
arbete borde innebära detta.

Hemställan

Med anledning av vad ovan anförts hemställs

att riksdagen beslutar att i anledning av proposition 1984/85:150 hos
regeringen begära en fullödig redovisning av i vilken utsträckning
specialdestinerade avgifter används för avsett ändamål i enlighet
med vad som anförs i motionen.

Stockholm den 9 maj 1985

INGEMAR HALLENIUS (c)

ROLF RÄMGÅRD (c) IVAR FRANZÉN (c)

LENNART BRUNANDER (c)