Form och design

Motion 2004/05:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m)

1Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av form och design.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskningen på designområdet.1

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildningen inom form- och designområdet.1

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nya spelrum för form och design.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgänglig design.2

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om designens betydelse för näringslivet.2

1 Yrkandena 2 och 3 hänvisade till UbU.

2 Yrkandena 5 och 6 hänvisade till NU.

2Vikten av form och design för kultur och näringsliv

Form och design tar allt större plats i våra liv. Bra formgivning kombinerar yta och material med tanke, omtanke och funktionalitet. Bra formgivning skapar upplevelser och sätter människor i rörelse.

Historien visar att skönhet är ett fundamentalt mänskligt behov. "Skönt är det som uppväcker en känsla av intresselöst välbehag," enligt Kant. Form och design kan sägas vara ett instrument för att förmedla tingens känslor men människans förmåga att formge har också varit en förutsättning för överlevnad och för att förbättra tillvaron.

Det yttre sköna förenas med det inre praktiska. En tingest behöver inte vara originell för att betraktas som intressant utan det viktiga är att den får människan att reagera, att känna något. Våra föremål är också symboler för vår kultur. Lokaler, det offentliga rummet, den lilla orten, staden och vårt land gestaltar alla en kulturell identitet.

Industridesign, formgivning och konsthantverk är exempel på några av de olika begrepp med skiftande innebörd som används inom form- och designområdet. Samspelet mellan form och funktion blev tydligt för en större allmänhet under de stora utställningarna i Stockholm 1897 och 1930. Begreppet "vackrare vardagsvara" som myntates av Svenska Slöjdföreningen i början av förra seklet (1919) lever kvar än idag bl.a. genom den nutida Föreningen Svensk Forms arbete. Med dagens stora utbud av likartade produkter har design och form fått en ökad betydelse, och produktutveckling handlar numera bl.a. om estetik, material, funktion och brukarens upplevelse.

Design innefattar inte bara det visuella uttrycket utan också nyttan och användbarheten. Med rätt design framträder de egenskaper som man byggt in i produkten tydligt. Bra industridesign handlar om att göra produkter användarvänliga och ergonomiskt riktiga. Bra design förmedlar den upplevelse av komfort, trygghet, förtroende etc, som tillverkaren vill att kunden skall få. Designen förstärker varumärket och höjer produkters och företags dragningskraft.

Design är ett viktigt konkurrensmedel och bra design kan bli det strategiska verktyg som gör att både stora och små företag lyckas på marknaden. Intresset för svensk formgivning och industridesign ökar och hör till nya utmaningar i en alltmer globaliserad värld.

Att forma de ting som människan behöver för sin överlevnad har följt mänsklighetens historia. Vårt hantverksarv är en viktig beståndsdel i vår kulturella identitet och vårt land kan få ytterligare internationell respekt om också hantverk och slöjd får ökad betydelse. Det handlar till yttermera visso om mer än en kulturyttring, det handlar synbarligen också om ekonomiska värden.

3Forskning och utbildning

Forskningen kring designområdet behöver ges bättre möjligheter. Konsthantverkets, formgivningens och industridesignens historia, liksom den samtida designen behöver både dokumenteras och analyseras. Design är i lika hög grad en kultur- och näringspolitisk fråga som en utbildningsfråga, därför är samspelet mellan olika aktörer, formgivare, utbildningsanstalter, företag, privata och offentliga beställare, brukare m.fl. viktig.

Det behövs också utbildningar för att öka kunskapen om nya material, miljöanpassning av material och miljökänsliga produkter, utbildning för aktiva inom olika hantverksyrken och utbildning för att öka kompetensen hos andra yrkesgrupper som ingenjörer, ekonomer och andra beställare. Samarbetet mellan olika utbildningar bör utvecklas så att studenterna får kunskap inom fler områden.

Det är betydelsefullt att både svenska och internationella företag öppnar upp för praktikmöjligheter under utbildningen. Här är det viktigt att Exportrådet, Nutek och Svenska Institutet samarbetar.

4Hantverksutbildning

Det finns ett stort behov av att se över och utveckla utbildningarna inom gymnasieskolans hantverksutbildningar. De stora pensionsavgångar som inom kort kommer att inledas inom denna yrkessektor, innebär risker för dränering av kunskapskapital. Därför behövs radikala grepp för att förnya dessa utbildningar och på nytt göra dem attraktiva för bredare grupper. En modern lärlingsutbildning utgör en stor möjlighet att slå vakt om de kulturvärden som hantverken representerar. För att höja kvaliteten och nivån på utbildningarna bör en ny hantverkshögskola etableras där bl.a. Hantverksföreningarna kan medverka som intressenter.

5Mötesplatser

För att ytterligare förbättra opinionen för form och design behövs olika mötesplatser, där företag, designers, konsthantverkare, studenter och brukare kan mötas och inspireras dels för att vidga kunskaperna kring industridesign, formgivning och hantverk, dels för att öka tillgängligheten också för allmänheten. Det är angeläget att inte låsa fast ansvaret på en enda institution utan i stället ta till vara den kompetens som redan i dag finns på flera håll i landet. Däremot är det grundläggande att man skapar en arena, fristående från staten, där ansvaret för kvalitetsuppbyggnad, Sveriges plats i världen, teorier om form och design, utveckling och forskning samlas. Vilken roll som det av regeringen inrättade Rådet för arkitektur, form och design här kommer att spela återstår ännu så länge att se.

Det har länge funnits önskemål om ett form- och kunskapscentrum i Stockholm. Svensk Form, SVID, Svenska Institutet och Svenska Moderådet skulle kunna samarbeta och tillsammans med högskolor, näringsliv, museer och designers bilda denna arena.

6Tillgänglig design

Begreppet design blir ofta synonymt med något som är snyggt eller med statusprylar. Väsentligt för god form och design är att ge de saker som vi omger oss med bättre funktion och göra dem lättare att handskas med - mer tillgängliga både för funktionshindrade och andra.

"Design for everybody" är en vandringsutställning framtagen av Svensk Form. Den visar svenskformgiva föremål som fungerar för oss alla, vare sig vi är funktionshindrade eller ej. Bra produkter med god design, ett arbete som bör och kan utvecklas ännu mer. Det är en utmaning och ett viktigt konkurrensmedel för enskilda företagare att kunna utveckla och anpassa sina produkter till slutanvändaren. "Improving life" är ett exempel på en utställning om svenska innovationer med tyngdpunkt på design. Från enkla geniala ting i vår vardag till mobiltelefoni och satellitnavigeringssystem. Utställningen är producerad av Svensk Form i samarbete med bl. a. Svenska Institutet och Exportrådet.

7Svensk design i världen

Designen måste i ännu högre grad bli näringslivsorienterad. Det är därför intressant att Högskolan för Design och Konsthantverk vid Göteborgs universitet förändrat utbildningen så att den mer sägs motsvara näringslivets och samhällets krav. Svensk formgivning och design uppmärksammas allt mer utomlands, men det finns ännu många kanaler som är outnyttjade. Uppmärksamhet i media är tyvärr inte samma sak som försäljningsframgångar. Exportrådet har en viktig roll i sammanhanget. Svenska Institutet och Föreningen Svensk Form kan bli ännu bättre i världen. Avgörande är att det finns hög kompetens när organisationerna skall arbeta inom detta område. Privata initiativ är minst lika viktiga och bör premieras.

För att utnyttja våra offentliga resurser på ett bättre sätt är det angeläget att koncentrera dem till färre aktörer. Offentliga medel bör i första hand gå till utbildning, utveckling och forskning.

Stockholm den 28 september 2004
Kent Olsson (m)
Lena Adelsohn Liljeroth (m)	Anna Lindgren (m)
Tobias Billström (m)	Margareta Pålsson (m)
Henrik S Järrel (m)	Henrik Westman (m)
Anne Marie Brodén (m)