Fördelning av yrkeshögskoleplatser

Motion 2017/18:1412

av Anna-Caren Sätherberg och Kalle Olsson (båda S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över fördelningen av yrkeshögskoleplatser i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

När vi träffar företag inom de flesta branscher är ofta behovet av kompetens det som efterfrågas och hindrar företagen att utvecklas. För att arbetsmarknaden ska fungera väl är tillgången till utbildad arbetskraft avgörande. Yrkeshögskoleutbildningar har visat sig ge mycket goda resultat. Utbildningarna utformas och drivs i nära samarbete med näringslivet för att möta arbetsmarknadens behov av kompetens och verkligen leda till jobb. Ofta består ungefär en tredjedel av utbildningen av praktik. Utbildningarna är dessutom relativt korta, vilket gör att samhället snabbt kan utbilda personer med den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar.

Inom många sektorer är bristen på utbildad personal skriande. Denna utveckling måste vändas. Fler unga vuxna och vuxna måste in i yrkeshögskoleutbildningar.

Det är därför glädjande att regeringen nu genomför ett stort kunskapslyft för att minska arbetslösheten och den stora arbetskraftsbristen. Regeringen beslutade nyligen att bygga ut kunskapslyftet ytterligare. Det handlar om totalt 32 000 nya platser år 2021 inom Yrkeshögskolan, den yrkesinriktade vuxenutbildningen, folkhögskolan och samhällsviktiga högskoleutbildningar som läkarutbildningen, ingenjörsutbildningen samt utbildning inom samhällsbyggnad och försvar. Totalt har regeringen tillfört 93 000 platser inom kunskapslyftet när det är fullt utbyggt år 2021.

När satsningen på fler yrkeshögskoleplatser nu genomförs behöver fördelningen av platser runt om i Sverige tas i beaktande. I nuläget skiljer sig nämligen antalet yrkeshögskoleplatser per 10 000 invånare i åldern 20-64 med avslut 2017-2023 kraftigt åt mellan olika delar av Sverige. Storstäderna får oproportionerligt många av alla yrkeshögskoleplatser, medan det finns för få yrkeshögskoleplatser i norra Sverige, exempelvis i Jämtlands län. Fördelningen av yrkeshögskoleplatser behöver anpassas så att platserna även kommer län med mindre invånarantal och många småföretag till del.

Det argument som används för att storstäderna ska tilldelas fler platser än regioner med färre invånare är ofta att många företag i storstäderna har stora behov av arbetskraft och att många personer i dessa städer behöver utbildning. Problemet med resonemanget är dock att staten därmed ger mer stöd till regioner där det redan finns en mängd andra utbildningsanordnare – istället för att stödja företag och arbetsgivare ute i landet som har stora svårigheter med att rekrytera personal. Genom fler yrkeshögskoleplatser i norra Sverige kan småföretagare i dessa regioner få tillgång till utbildad personal med rätt kompetens. På så sätt skapar vi både en levande landsbygd och en högre tillväxt för Sverige. Fördelningen av yrkeshögskoleplatser mellan olika delar av Sverige bör därför ses över.

Anna-Caren Sätherberg (S)

Kalle Olsson (S)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-10-03 Granskad: 2017-10-03 Hänvisad: 2017-10-13
Yrkanden (1)