Folkbildning och vuxenutbildning

Motion 1997/98:Kr601 av Johan Lönnroth m.fl. (v)

1 Sammanfattning

I motionen belyser Vänsterpartiet behovet av att reformera vuxenutbildningen. Vidare lyfter vi fram behovet av att ytterligare satsa på korttidsutbildade personer, personer med funktionshinder och invandrare. Vänsterpartiet anslår sammantaget medel inom både utgiftsområde 16 och 17 utöver regeringens förslag som stärker folkbildning och vuxenutbildning.

2 Stimulera samverkan för reformer inom vuxenutbildningen

Den stora vuxenutbildningssatsningen är enligt Vänsterpartiets uppfattning mycket värdefull. Vi menar att utbildning spelar en avgörande roll för den ekonomiska och sociala utvecklingen i vårt samhälle. Det finns dock en risk att resultatet av den angelägna reformeringen av vuxenutbildningen inte blir det avsedda. På många håll har de extra ekonomiska resurserna i stort sett enbart gått till den kommunala vuxenutbildningen. Detta utan att några särskilda krav har ställts på pedagogisk utveckling eller strategier för att nå de avsedda målgrupperna.

På andra håll har privata utbildningsanordnare lagt låga offerter i den upphandling som de flesta kommuner genomfört i samband med Kunskapslyftet. Lokalt har vissa utbildningsanordnare därigenom kunnat skaffat sig en dominerande ställning. Det förekommer att de låga kursintäkterna visar sig innebära att en stor del av undervisningen bedrivs som självstudier och att kursavgifter tas ut.

Folkbildningen, som särskilt nämns av regeringen som en lämplig samarbetspartner för den kommunala vuxenutbildningen, har inte fått det genomslag som man hade anledning att förvänta sig i Kunskapslyftet. Studieförbund och folkhögskolor svarar tillsammans för en mindre del av den totala volymen inom vuxenutbildningssatsningen än privata utbildningsanordnare. Av de 70 000 utbildningsplatser inom ramen för Kunskapslyftet som disponeras av kommunerna har ca 10 000 upphandlats av privata utbildningsföretag, men endast ca 8 000 platser av folkbildningen. Med en sådan fördelning finns det en risk att folkbildningens unika pedagogiska erfarenhet går förlorad i den förnyelseprocess av vuxenutbildningen som regering och riksdag har uttalat sig för. Nuvarande upphandlingsprinciper tycks i alltför stor utsträckning ta hänsyn till pris och kvantitet på bekostnad av kvalitet.

Upphandlingsmetoden i sig bidrar till en kostnadskrävande byråkrati, och främjar inte heller samarbetet mellan olika utbildningsanordnare.

Vänsterpartiet delar regeringens uppfattning att folkbildningens pedagogik och möjligheter att nå kortutbildade är väl dokumenterad. Ytterligare ansträngningar måste därför göras för att få till stånd ett samarbete främst mellan folkbildningen och den kommunala vuxenutbildningen. Vänsterpartiet föreslår att folkhögskolans extra studieplatser utökas i samband med den fortsatta utbyggnaden av Kunskapslyftet och att Folkbildningsrådet får medel att fördela för detta. Vi anslår till detta ändamål resurser motsvarande 100 miljoner kronor för ytterligare 4 000 helårsstudieplatser under utgiftsområde 17.

3 Extra resurser för studier på grundskolenivå

Kunskapslyftskommittén har tydligt markerat behovet av att prioritera de med kortast utbildning. Behovet är volymmässigt fortfarande stort.

Trots detta är gymnasiestudier den helt dominerande satsningen inom Kunskapslyftet. Orsaken är att kommunerna redan har ett lagstadgat ansvar att tillgodose alla kommuninvånares rätt till grundskoleutbildning. Ytterligare resurser till kommunerna skulle därför riskera att förfela sina syften. För att ändå tillgodose möjligheten till grundläggande studier föreslår Vänsterpartiet att särskilda resurser anslås till Folkbildningsrådet för att skapa nya utbildningsplatser inom folkhögskolan på grundskolenivå.

4 Folkbildning

4.1 Besparingar

I takt med att det offentliga utbildningsväsendet och högskolorna tillförts nya ekonomiska resurser hade det naturligtvis varit önskvärt med en återföring av tidigare besparingar inom folkbildningen (600 miljoner kronor före pris- och löneomräkning under 90-talet). Med tanke på de besparingar som ägt rum när det gäller landstings- och kommunbidragen har nu många folkhögskolors och studieförbunds ekonomiska situation försämrats kraftigt. Ett färskt exempel på detta är den konkurs som nyligen drabbat våra folkhögskolor Bona och Kvarnby. Vänsterpartiet menar att det är mycket viktigt att följa utvecklingen vad det gäller de offentliga bidragen till folkbildningen.

4.2 Pengar till fackliga organisationer

Regeringen har under anslaget bidrag till folkbildning beräknat ett oförändrat bidrag på 40 miljoner kronor till uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor. Dessa pengar gick förra året till Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges fiskares riksförbund. Vänsterpartiet stöder inte regeringens förslag. Vi anser att det är lämpligare att dessa pengar används av Folkbildningsrådet. Vi anser att den uppsökande verksamheten är viktig men menar att de 40 miljonerna inte skall fördelas av regeringen utan av Folkbildningsrådet. Vänsterpartiet förutsätter att Folkbildningsrådet vid fördelningen av dessa pengar prioriterar de folkhögskolor och studieförbund som har en besvärlig ekonomisk situation före de av regeringen prioriterade organisationerna.

5 Ytterligare satsning på folkbildning

Inom ramen för Kunskapslyftet blir det också aktuellt med en intensifierad satsning på uppsökande verksamhet och olika typer av motivations-, orienterings- och pröva-på-kurser.

De lättast motiverade personerna har nu dragits in i Kunskapslyftet. De med störst behov men ofta mindre självkänsla blir betydligt svårare att motivera. Det är dock inte omöjligt att stimulera betydligt fler till studier, förutsatt att den ekonomiska tryggheten finns där och att studierna är anpassade till den enskilde individens behov. För att nå dessa grupper är studieförbund och folkhögskolor, i samarbete med de fackliga organisationerna, sannolikt bäst lämpade.

Vänsterpartiet föreslår att medel inom Kunskapslyftet omfördelas till Folkbildningsrådet för att utveckla nya former för rekryteringsarbete och olika typer av preparandkurser.

6 Invandrarundervisning

Den kommunala invandrarundervisningen i svenska (sfi) är inte tillfredsställande. Alltför många invandrare klarar inte att fortsätta behörighetsgivande studier efter genomgången sfi.

Studieförbund och folkhögskolor bedriver i mindre utsträckning sfi-undervisning på kommunernas uppdrag. Resultatet är oftast betydligt bättre. Sannolikt har krympande resurser inom vuxenutbildningen bidragit till att man är obenägen att använda sig av externa utbildningsanordnare.

Vänsterpartiet anser att denna möjlighet bör återskapas. Det kan inte vara rimligt att den kommunala vuxenutbildningen skall ha monopol på denna typ av utbildning. Även på detta område bör samverkan mellan kommunal vuxenutbildning och folkbildning uppmuntras och stimuleras.

Vänsterpartiet föreslår att resurser från Kunskapslyftet fördelas centralt för att stimulera de kommuner som utvecklar samarbete med folkbildningen inom detta område

7 Underlätta för alla arbetslösa att få särskilt utbildningsbidrag

I dag ges möjlighet för alla långtidsarbetslösa – samt de med anställning som ersätts i jobbet av en långtidsarbetslös – att få särskilt utbildningsbidrag.

Tyvärr är det många som i realiteten är arbetslösa, men som ändå inte ges möjlighet till studier. Många anställs i dag på deltid eller på timbasis, får korta vikariat och tvingas stämpla däremellan. Denna kategori har i dag inte möjlighet att studera med särskilt utbildningsbidrag.

Vänsterpartiet anser detta otillfredsställande. Vi föreslår därför att regeringen liberaliserar bestämmelserna på detta område.

8 Studerande med funktionsnedsättningar

Vänsterpartiets principiella utgångspunkt är att alla skall ges samma möjligheter till utbildning oavsett om man har funktionsnedsättningar eller inte. Det är positivt att regeringen nu ger Kunskapslyftskommittén i uppdrag att göra en utredning om funktionshindrades möjligheter till kompetenslyft och livslångt lärande.

Regeringen skar förra året ned anslaget till Statens institut för handikappade samt till läromedelsproduktion och skolutveckling för elever med handikapp. Vänsterpartiet anslår 25 miljoner kronor utöver regeringens förslag till A 6 utgiftsområde 16 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp.

9 Inrätta en särskild vuxenpedagogisk utbildning

Med tanke på den expansion som sker inom vuxenutbildningen anser Vänsterpartiet att behovet av utbildade vuxenlärare kommer att öka. Vi föreslår därför att regeringen tar initiativet till att frågan om en särskild vuxenlärarexamen skyndsamt utreds. Vänsterpartiet anser att det behöver inrättas en särskild vuxenpedagogisk utbildning.

10 Lokala studiecentrum för högskoleutbildning

Närheten till utbildning spelar en avgörande roll för intresset och möjligheterna att delta. Denna faktor är tillsammans med sociala klasskillnader avgörande. De slår igenom oavsett studienivå.

Inte minst inom högskoleområdet är dessa förhållanden påfallande. Vänsterpartiet har gett sitt stöd till satsningen på utbyggnad av de mindre högskolorna, bland annat för att de bidrar till att nya studerandegrupper söker sig till högre studier. Ofta är de mindre högskolorna mer inriktade på studier anpassade till den lokala arbetsmarknaden och näringslivsstrukturen. Det är positivt men det finns också ett behov av mera grundläggande universitets- och högskolestudier som – utan att man sneglar på arbetsmarknaden – kan påbörjas på hemorten. Härigenom skulle sannolikt den sociala snedrekryteringen kunna minskas också i de bredare utbildningsprogrammen inom universiteten.

Vänsterpartiet anser av ovanstående skäl att möjlighet till grundläggande universitetsstudier i allmänna ämnen bör finnas i varje kommun. En möjlighet att stimulera detta är att inrätta högskoleutbildning på distans med lokal förankring och kommunikation via IT. Vi ser en sådan satsning som ett led i den svenska folkbildnings- och folkupplysningstraditionen. Lokala studiecentra för det personliga mötet mellan studenterna kan etableras i samverkan med folkhögskolor eller studieförbund. Vänsterpartiet anslår 10 miljoner kronor inom utgiftsområde 16 för fortsatt utvecklingsarbete inom detta område.

11 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om extra resurser för studier på grundskolenivå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om besparingar,

3. att riksdagen beslutar att 40 miljoner kronor under anslaget L 1 utgiftsområde 17 enligt vad i motionen anförts inte skall fördelas till utbildnings- och folkbildningsinsatser till fackliga organisationer och vissa andra organisationer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av medel inom Kunskapslyftet till Folkbildningsrådet för att utveckla nya former för rekryteringsarbete och olika typer av preparandkurser,1

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan mellan kommunal vuxenutbildning och folkbildning inom sfi-undervisningen,1

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om centrala resurser inom ramen för Kunskapslyftet för samverkan mellan folkbildning och kommunal vuxenutbildning inom sfi-undervisningen,1

7. att riksdagen beslutar att bestämmelserna om särskilt utbildningsbidrag liberaliseras enligt vad som anförts i motionen,1

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en särskild vuxenpedagogisk utbildning,1

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokala studiecentrum för högskoleutbildning.1

Stockholm den 6 oktober 1997
Johan Lönnroth (v)
Hans Andersson (v)	Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)	Owe Hellberg (v)
Tanja Linderborg (v)	Eva Zetterberg (v)
Charlotta L Bjälkebring (v)

1 Yrkandena 4–9 hänvisade till UbU.