Fler företag för ett starkare Sverige

Motion 2015/16:1189 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer konkurrenskraftiga skatter på delägarskap för nyckelpersoner i växande företag och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en garanti att företag bara behöver lämna en uppgift en gång till myndigheterna och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka kravet på aktiekapital från 50 000 till 25 000 kronor och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera och effektivisera det statliga riskkapitalet så att det i högre grad kompletterar privat riskkapital, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillvarata en mångfald av utövare inom välfärdssektorn och tillkännager detta för regeringen.
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta det viktiga arbetet med den nationella mineralstrategin och tillkännager detta för regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka företagens affärsstrategiska hantering av immateriella tillgångar genom ett fortsatt uppdrag till Patentverket och Vinnova och tillkännager detta för regeringen.
8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fortsätta att stå upp för frihandel, fortsätta riva handelshinder och samtidigt värna konsumentskydd och miljö och tillkännager detta för regeringen.
9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara pådrivande för ett ambitiöst transatlantiskt handels- och investeringsavtal (TTIP) mellan EU och USA och tillkännager detta för regeringen.
10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Business Sweden ett fördjupat uppdrag att ytterligare förstärka arbetet inom de kreativa näringarna i sin exportfrämjande verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja svensk besöksnäring för att öka Sveriges attraktivitet som turistmål och tillkännager detta för regeringen.
12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav vid offentlig upphandling ska genomsyras av enkla, tydliga och likvärdiga villkor oavsett företagens storlek och tillkännager detta för regeringen.
13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av initiativ för att fortsätta att synliggöra och stärka möjligheterna för kvinnors företagande och tillkännager detta för regeringen.
14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på att alla myndigheter sätter en tydlig tidsgräns för handläggningstider och tillkännager detta för regeringen.
15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att korta handläggningstiderna för tvistemål och tillkännager detta för regeringen.

Fler företag för ett starkare Sverige

Jobb skapas av företag som växer och anställer. Fler jobb i växande företag betyder ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd.

För att möta framtidens utmaningar behövs en ambitiös politik för företagande, entreprenörskap och innovationer. Vi måste ta tillvara de möjligheter som handeln ger, vilket också betyder konkurrens från entreprenörer och innovationer från hela världen. Vi vill driva en aktiv företagspolitik som gör det enklare för företag att växa och anställa.

Under de senaste åren har flera viktiga steg tagits för att göra Sverige till ett bättre land för företag och företagsamma personer. Bland annat har det blivit både billigare och enklare att driva företag. Reformerna har också gett resultat. De senaste åtta åren har vi sett en fördubbling av andelen svenska entreprenörer. Dock bröts den positiva utvecklingen under 2014 på grund av regeringens politik. De negativa besked och beslut regeringen kommit med inom områden som RUT, ROT och företagande inom välfärden slår direkt mot jobben. Det är nu angeläget att utvecklingen vänds igen så att fler väljer entreprenörskap. Alliansens reformer har också bidragit till att Sverige rankas högt i internationella jämförelser när det gäller företagsklimat. Dock är det tydligt i dessa undersökningar att mycket mer finns att göra. Bland annat är skatterna på företagande högre än i många andra jämförbara länder. Många företag upplever att regelverken fortsatt är krångliga och att mycket tid går åt till administration. Det är tid som skulle kunna investerats i företagsutveckling och jobbskapande istället. För att se fler jobb och växande företag i Sverige behövs en bred jobb- och företagsagenda. Det handlar om satsningar på att utveckla skolan och investera i forskning. Det handlar om tillgång till bra transporter av både människor och gods. Sverige behöver rimliga skattevillkor som uppmuntrar till flit och entreprenörskap. Vi behöver mer, inte mindre handel, och frihandel.

Sverige har en regering som leder in vårt land på fel väg och som fortsätter svika sina löften. Regeringen har fattat en serie av beslut som försämrat villkoren för företag och jobb. Den har försämrat RUT och ROT, höjt skatter för både yngre och äldre på arbetsmarknaden, den äventyrar flygtransporter till jobbskaparna runt om i landet, saknar en plan för energipolitiken, den är splittrad i handelspolitiken, försvårar för entreprenörer inom välfärdssektorn och har tagit steg som äventyrar ordning och reda i de offentliga finanserna.

• Reformer för fler företag och fler i arbete. Vad Sverige behöver är fler jobb- och företagsreformer. Det behövs reformer som adresserar relevanta utmaningar. Och inriktningen ska vara att underlätta för fler företag att växa. För att nå dit är det rimligt att riksdagen beslutar om ett jobb- och företagspaket riktat till de små och växande företagen.
• Mer konkurrenskraftiga skatter på delägarskap för nyckelpersoner i växande företag.  Många företagare arbetar långa dagar med en låg lön, inte minst i början av sitt entreprenörskap. Ett nystartat företag har sällan möjlighet att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner. För att underlätta för mindre företags rekrytering av kompetenta personer vill vi att det blir enklare och billigare att erbjuda anställda delägarskap och incitamentsprogram. Det handlar såväl om företagens kostnader som om skattevillkoren för enskilda personer. Alliansen tillsatte i regeringsställning en utredning om skatteregler för incitamentsprogram som ska lämna sina förslag i mars 2016. Reglerna bör bli enklare och mer konkurrenskraftiga, samtidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas. Syftet är att företag ska kunna attrahera och behålla nyckelpersoner.
• Införa en garanti att företag bara behöver lämna en uppgift en gång till myndigheterna. Regelkrångel, inte minst inom skatteområdet, är något som orsakar extra arbete för företagare och som hindrar tillväxt. ”En dörr in” är en plattform där företagare bara lämnar in uppgifter en gång på en plats, och att uppgifterna därefter slussas till aktuell myndighet. ”En dörr in” skulle påtagligt minska tiden som företag behöver lägga på administration och öka tiden de kan lägga på sin kärnverksamhet: att skapa värde och jobb. ”En dörr in” bör införas snarast.
• Sänka kravet på aktiekapital från 50 000 till 25 000 kronor. För att underlätta för att fler ska starta företag vill vi sänka kravet på aktiekapital från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Det handlar om att fler människor ska ges möjlighet att förverkliga sina idéer och skapa jobb både åt sig själv och åt andra. Kravet på aktiekapital sänktes av Alliansen från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Det är rimligt att nu gå vidare och göra ytterligare en sänkning snarast.
• Reformera och effektivisera det statliga riskkapitalet så att det i högre grad kompletterar privat riskkapital. Kapital är helt avgörande för att kunna starta, driva och utveckla ett företag. Huvudspåret är att företags finansiering ska ske med privat kapital. Statligt riskkapital kan behövas för att komplettera det privata kapitalet. Vi anser att det görs bra med en så kallad fond-i-fond-lösning, där statligt riskkapital från början samverkar med privata fonder för att nå mindre och växande företag. Särskilt viktigt är att stötta företag med stor tillväxtpotential i ett tidigt skede.

Dessa fyra reformer innebär sammantaget viktiga steg för fler växande företag och fler jobb i Sverige.

Välfärdsföretag

Allianspartierna menar att offentlig sektor är och ska vara en del av utvecklingen av ett modernt samhälle. Numera tillhandahålls omkring en sjundedel av välfärdstjänsterna av privata utförare och vi menar att mångfald bidrar till ökad kvalitet och förbättrat resursutnyttjande. Ökade valmöjligheter stärker människors egenmakt och duktiga entreprenörer såväl inom välfärden som inom tjänstesektorn utgör tillsammans med de offentliga verksamheterna viktiga inslag för människors välbefinnande.

Svensk skola, vård och omsorg måste fortsätta kunna erbjuda en palett av lösningar anpassade till att arbetslivet och vardagen förändrats och att vi lever allt längre. I det moderna svenska samhället ser vi att det är både rimligt och nödvändigt att invånare erbjuds möjlighet till tjänster, tekniska lösningar, service och kundnöjdhet på områden där vi som medborgare behöver stöd och hjälp för trygghet, livskvalité och inkludering i samhället av entreprenörer.

Vi välkomnar att det växer fram alternativ, såsom äldreboenden med inriktning på särskilda diagnoser, språkgrupper eller med hbtq-kompetens. För oss är det viktigt att fortsätta utveckla valfriheten på områden där den idag är starkt begränsad för den som behöver omsorg. Men självklart också på andra områden. Personer som har gedigen bakgrund på området och som kan erbjuda kvalitativa verksamheter utifrån sin profession och sin utbildning utgör en fantastisk kunskapsbank. Vi måste våga ta tillvara de möjligheter som ligger i innovativa lösningar på välfärdsuppgifter, i nya produkter och tjänster särskilt anpassade för till exempel de äldre. Samtidigt kommer allt fler också ställa mer krav än tidigare vad det gäller flexibilitet i att kunna göra egna val vad det gäller skola, barnomsorg, äldreomsorg och sjukvård. Inte minst personer med egen erfarenhet av den snårskog och den emellanåt välmenta men traditionsbundna verksamhet som varit framåtsyftande i en annan tid men nu ställer krav på helt nya arbetssätt och lösningar i vår tid.

Om inte dessa möjligheter tas tillvara kommer det på sikt också att påverka utvecklingen i välfärden, stoppa innovationskraften och försvåra för dem som vill starta företag som vi så väl behöver inom välfärdssektorn.

För Alliansen är det viktigt att all verksamhet – oaktat om den är kommunal, regional, statlig eller privat – ska drivas med kloka och tydliga kriterier för vad som ska gälla samt kontinuerlig uppföljning, inte genom att hindra och förbjuda verksamheter som jobbar klokt med skattemedel.

Mineraler, gruvnäring och tillväxt

Sverige är i dag ett välmående land och vårt välstånd är bland annat byggt på de resurser som finns i skogen, i marken, i våra älvar och som förädlas i industrin.

Världen förändras och utvecklas ständigt – i de flesta fall till det bättre. Tidigare fattiga länder klättrar ur fattigdom och utvecklas till samhällen som har råd med och vill investera i infrastruktur, i modern teknik och i ny hållbar energiproduktion. Då behöver de ofta stora volymer råvaror, råvaror som Sverige har. Bara inom EU står Sverige för 90 % av järnmalmen, vi har även blymalm, zink, silver och koppar.

Ett långsiktigt nyttjande av markens råvaror kräver att vi vårdar och skyddar vår miljö. Sverige har en av världens hårdaste miljölagstiftningar. En lagstiftning som syftar till att resultatet av gruvdriften blir en tillgång och inte förstör förutsättningarna för oss som bor här, för naturen och för andra näringar. En välskött gruvindustri främjar välstånd och tillväxt, motsatsen leder till något helt annat.

Mineralstrategin

År 2013 enades alliansregeringen om en mineralstrategi som inte bara ska säkra gruvornas framtid, utan även se till att gruvindustrin kan samexistera med övriga delar av samhället. Strategin identifierar strategiska områden för en långsiktig och hållbar mineralanvändning och pekar ut en riktning för en fortsatt aktiv och konkurrenskraftig gruvnäring i Sverige som sker i samklang med både miljö och omgivande näringar. Gruvbrytning innebär ett stort, och i vissa delar oåterkalleligt, ingrepp i vår natur. Det i sig medför ett stort ansvar för gruv- och mineralnäringen. Därför är det bra att Sverige har en av världens strängaste miljölagstiftningar. Gruvnäringen kommer fortsättningsvis att vara viktig, både för fler jobb i hela landet, men också för att möjliggöra framtida miljötekniska lösningar och för att stärka den svenska ekonomin. 

Fler steg måste tas för att Sverige ska kunna fullfölja mineralstrategin. Alliansens ambition handlar om att skapa de bästa förutsättningarna för en mineralpolitik som ska stärka konkurrenskraften i svensk gruv- och mineralnäring. På så sätt kan Sverige behålla och förstärka sin position som EU:s ledande gruvland. Sveriges mineraltillgångar ska nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt, med beaktande av ekologiska, sociala och kulturella dimensioner så att natur- och kulturmiljöer bevaras och utvecklas.

Immaterialrätt

Immaterialrätten är viktig för landets växande och välfärdsskapande företag. Ett patent eller en varumärkesregistrering ger rättslig trygghet åt upphovsmannen som investerat tid och skaparkraft i sin idé. Upphovsrätten är grundläggande för det kreativa skapandet. Den måste respekteras också på internet. En väl fungerande immaterialrätt är en nödvändig faktor för att stimulera forskning och uppmuntra till innovationsverksamhet, produktutveckling och kulturellt skapande. 

Under alliansregeringen fick Patentverket och Vinnova i uppdrag att genomföra insatser för att öka små och medelstora företags konkurrenskraft genom ett förbättrat offentligt stöd för hanteringen av immateriella tillgångar. Detta arbete bör löpa vidare genom ett fortsatt uppdrag till Patentverket och Vinnova. 

Handel

Handel och öppenhet skapar jobb och välstånd i vårt land och i andra länder. Vi växer tillsammans när frihandel river murar och låter människor, varor och tjänster korsa gränserna. Om jobben ska fortsätta bli fler måste vi förbli öppna gentemot vår omvärld. Sveriges export motsvarar nästan hälften av vår BNP. Sverige ska fortsätta att stå upp för frihandel och rörlighet över gränserna. Alliansen vill underlätta för handel och stärka företagens exportmöjligheter. Vi ska fortsätta riva handelshinder samtidigt som vi värnar konsumentskydd och miljö.

Sverige ska vara pådrivande för ett ambitiöst transatlantiskt handels- och investeringsavtal (TTIP) mellan EU och USA, vilket skulle kunna stärka både världsekonomin, de svenska företagens och konsumenternas handelsmöjligheter och leda till många nya jobb.

Svensk export vilar på flera industriella grenar såsom skogsindustrin, gruv- och stålindustrin och verkstadsindustrin. Samtidigt växer de kulturella och kreativa näringarna och sysselsätter i dag fler personer än vad exempelvis fordonsindustrin gör i Sverige. Vi i Alliansen ser näringen som en viktig del av den svenska exporten. Företagen inom till exempel dataspelsbranschen, modeindustrin, filmindustrin, kommunikations- och musikbranschen verkar i stor utsträckning på en global marknad. För att stödja exporten av dessa varor och tjänster måste Business Sweden få ett fördjupat uppdrag att förstärka sitt arbete med de kulturella och kreativa näringarna.

Besöksnäringen

Besöksnäringen är av stor betydelse för vårt välstånd och ger möjligheter till jobb och företagande både i storstadsregioner och på landsbygden. Under hela 2000-talet har turismen vuxit kraftigt och är idag en av Sveriges basnäringar. Under 2014 var ungefär 160 000 personer sysselsatta inom branschen och svensk turism omsatte 268,5 miljarder kronor, enligt Tillväxtverket. Det är en ökning av både antalet sysselsatta och omsättning sedan året innan. 

Utvecklingskraften för Sverige som turistland är mycket stor. Som land är vi ett mycket exotiskt resmål för många turister, med vår vackra natur och vårt böljande landskap. Turism- och besöksnäringen är på många platser i landet helt avgörande för de lokala samhällena. Det är därför viktigt att vi fortsätter arbetet med att skapa goda förutsättningar för besöksnäringen och företagandet i hela landet. Svensk besöksnäring bör främjas för att bidra till att öka Sveriges attraktivitet som turistmål.

Bra kommunikationer och effektiva transporter är en förutsättning för såväl vardagslivet som näringslivet för att Sverige ska stå sig i den globala konkurrensen. Ett robust järnvägsnät och bra vägar är väsentliga för att företag ska kunna ha kvar verksamhet på mindre orter. De regionala flygplatserna är en viktig del för att knyta ihop Sverige med omvärlden.

Besöksnäringen är särskilt viktig för många ungdomar som får sitt första arbete inom branschen. För att skapa goda villkor för besöksnäringen och näringslivet genomförde Alliansen under sin tid i regering en rad reformer som stärkt svensk besöksnäring. Vi sänkte bland annat arbetsgivaravgifterna för unga, halverade restaurangmomsen, införde jobbskatteavdraget och sänkte bolagsskatten. 

Med regeringens skattehöjarpolitik och försämrade förutsättningar för företagande riskerar besöksnäringens potential att hämmas. Om Sverige ska ha en fortsatt hög attraktionskraft som turistland kan regeringen inte fortsätta på den inslagna vägen. Vi vill se ett gott näringslivsklimat som främjar företagande inom besöksnäringen och bidrar till ökad tillväxt för Sverige.

Offentlig upphandling

Det offentliga ska ha högt satta ambitioner i sin upphandling av mat avseende djurskydd och miljö. Inom ramen för Matlandet Sverige inrättade Alliansen i regeringsställning ett nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg som nu arbetar med att stödja och stimulera kommuner och landsting.

Krav som ställs vid offentlig upphandling kan få stor påverkan på näringslivet. Redan idag kan man konstatera att många små företag anser att det är alltför komplicerat att delta i offentlig upphandling och därför avstår. Enligt en rapport från Företagarna deltar endast 27 procent av de små företagen i offentlig upphandling. För varje tillkommande krav i upphandlingsvillkor som ställs vid offentlig upphandling kan man anta att svårigheten ökar för små företag. Små företag saknar i högre utsträckning kollektivavtal än större företag, vilket medför att just kravet på kollektivavtal kraftigt kan försvåra för små företag att delta i offentliga upphandlingar. Det är därför viktigt att kraven i kommande upphandlingslagar inte exkluderar mindre företag. Det bör utredas hur skäliga arbetsvillkor vid offentlig upphandling kan säkerställas utan krav på kollektivavtal och utan att ytterligare exkludera små företag.

Ett jämställt arbetsliv

Jämställdhet mellan kvinnor och män ska vara en självklarhet. Målet är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar och makt att forma samhället och sina egna liv. Arbete är en hörnsten i ett jämställt samhälle. Genom jobbskatteavdraget som gynnar kvinnor mer än män, genom RUT-avdraget och genom rekordstora jämställdhetssatsningar på nästan 2,6 miljarder sedan 2006 har vi under alliansregeringens tid nått konkreta resultat för ökad jämställdhet.

Sverige har högst arbetskraftsdeltagande bland kvinnor i EU och aldrig förr har en så stor andel av kvinnorna arbetat heltid. Jämställdheten gynnas av en politik som värnar jobben och som stärker drivkrafterna för att arbeta. Vi vill slå vakt om de reformer alliansregeringen genomfört och som ger fler kvinnor möjlighet att starta eget eller arbeta till bättre villkor. Det ska löna sig att utbilda sig, förkovra sig och utvecklas i yrket även i offentlig sektor. Alliansregeringen har infört bättre möjligheter till karriär och löneutveckling inom ett av de mest kvinnodominerade yrkena, läraryrket. Kvinnor i offentlig sektor arbetar i större utsträckning än män ofrivilligt deltid. Kommuner och landsting bör erbjuda dem som vill att jobba heltid. Delade turer i vård och omsorg bör undvikas.

År 2009 infördes lagen om valfrihetssystem (LOV). Numera tillhandahålls omkring en sjundedel av välfärdstjänsterna av privata utförare. Ökade valmöjligheter stärker människors egenmakt och gör att det går att välja bort de utövare som uppvisar brister eller otillräcklig kvalitet i sin verksamhet. LOV har bidragit till att flera nya företag har vuxit fram. Kvinnors företagande inom välfärdssektorn har ökat, vilket i sin tur förbättrat möjligheterna att själv påverka sin arbetssituation och sin lön.

Alliansregeringen har under åren 2008–2014 genomfört ett ambassadörsprojekt för att synliggöra och stärka kvinnors företagande. Erfarenheter från projektet bör tillvaratas och användas för att vidareutveckla liknande initiativ framöver.

Regelförenkla för företagen

En ambitiös politik för företagande, entreprenörskap och innovationer är en förutsättning för att skapa fler jobb. Under alliansregeringen har bolagsskatten och socialavgifterna sänkts och de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag har förbättrats. Regelbördan har minskat med 7 miljarder kronor, bland annat genom avskaffad revisionsplikt och förenklade redovisningsregler. Det har blivit möjligt att driva företag inom fler områden, inte minst inom branscher som domineras av kvinnor.

Vi vill att det ska gå snabbt och smidigt att starta ett företag i Sverige och därför vill vi sänka kravet på aktiekapital för att sänka trösklarna för att starta aktiebolag. Många företag upplever att regelverken fortsatt är krångliga och att mycket tid går åt till administration och även för handläggningstider. Det kan vara såväl ett konkurrenskraftsproblem som en tröskel för företag att starta eller växa. Därför vill vi alla myndigheter sätter en tydlig tidsgräns för handläggningstider.

Rättegångsreglerna i allmän domstol ska vara ändamålsenliga. De ska möjliggöra att mål och ärenden kan avgöras rättssäkert med hög kvalitet och inom rimlig tid. Regelverket ska vara flexibelt så att handläggningen kan anpassas till behoven i det enskilda fallet. Under de senaste åren har förändringar vidtagits som förbättrat situationen, till exempel trädde reformen ”En modernare rättegång” i kraft år 2008. Alliansen anser att det är viktigt att ett fortsatt arbete görs för att ytterligare korta tvistetiderna för att skapa en modernare rättegång i allmän domstol som uppfyller kraven på en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig handläggning.

Lars Hjälmered (M)
Helena Lindahl (C)	Said Abdu (FP)
Penilla Gunther (KD)