Fågeljakt

Motion 2001/02:MJ245 av Jonas Ringqvist m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige på EU-nivå skall vara drivande i att en ökad kontroll av fågeldirektivets tillämpning inom EU:s medlemsländer såväl som i kandidatländerna kommer till stånd.

Inledning

Flyttfåglarna är snart på väg bort från Sverige igen för att spendera vintern på varmare breddgrader. Men många kommer inte längre än till Medelhavsområdet där det under flyttperioderna höst och vår passerar miljontals och åter miljontals fåglar av hundratals olika arter.

På Malta kommer ca en kvarts miljon europeiska fåglar att falla offer för öns illegala fågeljakt, på Cypern flera miljoner och det samma gäller i södra Frankrike, Italien och Spanien. Det är en nöjesslakt som upprepas varje år under höst och vinter. Fåglar skjuts urskillningslöst när de flyger förbi. Från ladusvalor till flamingor och olika fridlysta rovfåglar. Brun kärrhök är fridlyst i Sverige men i Sydeuropa har den blivit måltavla för prickskyttar. Varje år skjuts exempelvis runt 10 000 bruna kärrhökar på Malta. Flera av de arter som jagas kring Medelhavet har även ett skyddsvärde utifrån ett europeiskt perspektiv.

Oetisk jakt

När fåglarna närmar sig Sydeuropa är de ofta utmattade och kommer därför in på låg höjd där de blir lätta offer för jägarna som står och lurpassar överallt, dygnet runt. Jägarna sitter inne i stenhyddor och skjuter prick på allt som flyger förbi. Jaktens skenbara meningslöshet, och de oetiska metoderna, är kanske det som upprör mest. Småfåglar fångas in, försätts med nyckelring genom bröstbenet och får ögonen utstuckna för att de med sina förtvivlade lockrop ska attrahera ännu fler fåglar som kan fångas eller dödas. Gigantiska fångstnät spänns upp och skördar tusen och åter tusen fåglars liv på ett, ur jaktsynpunkt, synnerligen oetiskt sätt. En ytterligare metod är användningen av limstickor som fästs i buskar för att fåglar som fastnar på dessa ska locka till sig andra fåglar då de skriker för att de inte kommer loss. För detta ändamål säljs, i så gott som vilken butik som helst, särskilt lim som ska användas för fågeljakt. De skjutna fåglarna tas ofta inte ens om hand. Skadskjutna och döda fåglar blir liggande på marken.

Hotade arter

Av de svenska skyddsvärda fåglarna är det främst den illegala jakten på bivråk som oroar, då arten i Sverige redan är starkt hotad. Under de senaste tio åren har stammen minskat från 9 000 till 6 000 par. En genomgång av återfynden rapporterade till ringmärkningscentralen vid Riksmuseet, visade att 35 fågelarter ringmärkta i Sverige återrapporterades som skjutna eller fångade. Av de skjutna eller fångade fåglarna finns 6 på den svenska rödlistan: pilgrimsfalk, dvärgbeckasin, roskarl, skräntärna, silltrut och skogsduva.

Fågeldirektivet

Fågeljakten i många sydeuropeiska länder är en gammal tradition. Detta har även hävdats under förhandlingarna med bland annat Malta och Cypern inför den kommande utvidgningen av EU, där önskningar framförts om undantag från nuvarande EU-lagstiftning (fågeldirektivet) för att fågeljakten ska kunna fortgå. Det tycks emellertid bland de nuvarande femton EU-nationerna finnas en någorlunda politisk enighet kring att ingen urholkning skall tillåtas. Det är i detta läge viktigt att svenska förhandlare och politiker fortsätter att driva den linjen utan kompromisser.

För att stoppa detta industrilika dödande av fåglar krävs krafttag. Det är av yttersta vikt att EU:s fågeldirektiv inte urholkas av nya medlemsnationers undantag. Beviljade undantag skulle kunna komma att legitimera ytterligare undantag. Eftersom denna oetiska fågeljakt även pågår inom EU i länder som Spanien, Italien och Frankrike är det tydligt att det gällande fågeldirektivet inte efterlevs. Sverige bör på EU-nivå vara drivande i att en ökad kontroll av fågeldirektivets tillämpning med möjligheter till sanktioner vid brister genomförs inom EU:s medlemsländer. Detta ska ges regeringen till känna.

Sett till helheten påverkas fågelfaunan på det stora hela mer av de storskaliga förändringarna inom jord- och skogsbruk, så även den svenska. Den kommande östutvidgningen av EU kommer troligtvis att påverka Europas fågelfauna mer än kanske något annat sentida politiskt beslut. Med Östeuropa som en del i europeisk jordbrukspolitik kommer strukturer, ramar och stödformer att påverka och förändra de odlade markerna runt om i hela världsdelen. Att fokus i fågelskyddet i allmänhet skall riktas just på de areella näringarnas påverkan, får emellertid inte hindra agerande även i en rad andra fågelskyddsfrågor.

Elanders Gotab, Stockholm 2001

Stockholm den 27 september 2001
Jonas Ringqvist (v)
Lars Bäckström (v)	Marie Engström (v)
Owe Hellberg (v)	Siv Holma (v)
Kjell-Erik Karlsson (v)	Sten Lundström (v)
Johan Lönnroth (v)	Maggi Mikaelsson (v)
Per Rosengren (v)