En solidarisk flyktingpolitik

Motion 2012/13:A350 av Susanne Eberstein och Christina Karlsson (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en solidarisk flyktingpolitik.

Motivering

Den svenska flyktingpolitiken ska vara generös och solidarisk. Den som kommer till Sverige ska behandlas väl och kunna erbjudas jobb, utbildning och bostad. Det måste vara målet.

Men för att detta ska kunna genomföras måste alla Sveriges kommuner ta emot flyktingar. Det får inte vara en angelägenhet för enbart några som i exempelvis fallet Södertälje kommun som tagit emot fler flyktingar från Irak än USA och Kanada tillsammans samtidigt som Vellinge knappt tar emot några.

Detsamma ska gälla ensamkommande flyktingbarn. Om Migrationsverket behöver hjälp att placera ut ensamkommande flyktingbarn, måste kommunerna ta sitt ansvar.

Det är naturligt att människor söker sig till kommuner där de har släktingar, vänner eller andra landsmän. Dessvärre kan inte dessa kommuner med en hög andel inflyttade klara bostäder, jobb och kvalitativ utbildning för barnen. Trycket blir för hårt med arbetslöshet, trångboddhet och brister i skolgången som följd.

Därför ska alla Sveriges kommuner ta emot flyktingar. Det är viktigt både för individen och för samhället att ett större antal kommuner tar sitt ansvar och ser den möjlighet som flyktingmottagande innebär. Det är också viktigt att vägleda de nyanlända så att de lättare kan etablera sig där det finns efterfrågan på deras kompetens och där deras barn kan få en ordnad skolgång med naturlig tillgång till det svenska språket.

Flyktingmottagandet i Sverige behöver stöpas om. Den självklara utgångspunkten är att alla ska ges en reell chans till egen försörjning. Idag har många invandrare svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Problem som är relaterade till språkbarriärer och diskriminering är väl belysta, men det finns också andra orsaker till att det kan vara svårt för framför allt invandrarkvinnor att ta sig in på arbetsmarknaden.

Vissa kvinnor med invandrarbakgrund som lever i patriarkala förhållanden förtrycks både av sina män och av familjens förväntningar. Om de sällan lämnar hemmet har de svårt att skaffa sig ett kontaktnät, lära sig svenska och bli delaktiga i samhällslivet. Då ges de inte heller någon chans att bli en del i samhället eftersom de inte tillåts att ha ett eget arbete. Att bryta detta förtryck är en viktig del av integrationsarbetet med nyanlända invandrare.

Det är av största vikt att kommunerna solidariskt tar emot flyktingar. Kommunerna måste också ges ekonomiska förutsättningar för ett långsiktigt stabilt förhållande.

Stockholm den 4 oktober 2012
Susanne Eberstein (S)	Christina Karlsson (S)