En skola i världsklass

Motion 2017/18:1062

av Stefan Jakobsson m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svensk grundskola ska få ett statligt huvudmannaskap samt att regeringen skyndsamt ska utreda hur övergången till ett statligt huvudmannaskap ska gå till och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortbilda lärare enligt ett certifieringssystem på två nivåer, en basnivå och en mer avancerad nivå, och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en utbildningstrappa där tydliga kravs ställs på att agera mentor för både lärarkollegor och andra skolor och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en tydlig individuell lönetrappa som följer ansvar samt utbildningsnivå och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydlighet vad gäller olika skolors resultat samt hur dessa ska publiceras och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa stimulansbidrag för digital kompetensutveckling av skolans personal och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att digitalisera de nationella proven och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur it ska bli en naturlig del av lärarutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa karensdagen för vissa lärarkategorier och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska vara partipolitiskt neutral och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska göra en satsning på särbegåvade barn och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rektorer i framtiden ska rekryteras bland erfarna, kunniga lärare och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förskoleklassen ska bli en obligatorisk del av grundskolan som därmed blir tioårig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ämnesbetyg ska sättas fr.o.m. årskurs 4 i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
  15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort möjligheten för rektorer att besluta om sammanfattande betyg för samhällsorienterande (SO) respektive naturorienterande (NO) ämnen i årskurs 6 och tillkännager detta för regeringen.
  16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska utreda hur ett system med jourklasser ska kunna införas i samtliga svenska kommuner, dit elever som inte fungerar i den normala skolsituationen ska kunna flyttas med omedelbar verkan, och tillkännager detta för regeringen.
  17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska genomföras en antimobbningssatsning i den svenska skolan och tillkännager detta för regeringen.
  18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skriftliga ordningsomdömen från första klass och tillkännager detta för regeringen.
  19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att värna landsbygdsskolorna och tillkännager detta för regeringen.
  20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en satsning på fler vuxna i skolan och tillkännager detta för regeringen.
  21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den obligatoriska modersmålsundervisningen, de nationella minoritetsspråken undantagna, och tillkännager detta för regeringen.
  22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en satsning på barn med särskilda behov och tillkännager detta för regeringen.
  23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av obligatorisk förberedelseklass för nyanlända och tillkännager detta för regeringen.
  24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att timplanen i matematik för grundskolan ska delas upp årskursvis för att förtydliga vad eleverna ska ha klarat av i slutet av varje årskurs och tillkännager detta för regeringen.
  25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast utreda möjligheten att införa nivågruppering i matematik-, svensk- och engelskundervisningen från och med årskurs 4 och tillkännager detta för regeringen.
  26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elever som behöver hjälp med läxläsning ska erbjudas sådant stöd av skolan och tillkännager detta för regeringen.
  27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtalsspråket under skoltid, med undantag för språklektioner, alltid bör vara svenska, undantaget skolor för nationella minoriteter samt internationella skolor, och tillkännager detta för regeringen.
  28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundskolan generellt bör förstärka undervisningen i svenska med ett särskilt fokus på elever med svagare kunskap i svenska och tillkännager detta för regeringen.
  29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa olika nivåer i introduktionsprogrammet språkintroduktion på gymnasiet efter förkunskaper och tillkännager detta för regeringen.
  30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utöka den schemalagda idrottsundervisningen till att innehålla något rörelsemoment varje dag och tillkännager detta för regeringen.
  31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett systematiskt samarbete mellan skolan, föreningslivet och näringslivet och tillkännager detta för regeringen.
  32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska förmedla en djupgående förståelse och acceptans för vårt svenska kulturarv och tillkännager detta för regeringen.
  33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att landets skolor bör vara skyldiga att ordna traditionella avslutningar för de elever och föräldrar som så önskar och tillkännager detta för regeringen.
  34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska ge våra elever en naturlig relation till äldre generationer och motverka de ökande åldersklyftorna i samhället och tillkännager detta för regeringen.
  35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska lära ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande och tillkännager detta för regeringen.
  36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera elevernas miljömedvetande och tillkännager detta för regeringen.
  37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en matreform i den svenska grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
  38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kött från djur som slaktats utan bedövning inte ska få förekomma i svenska skolor och tillkännager detta för regeringen.
  39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska genomföras en satsning på studievägledning och yrkesvägledning i den svenska skolan och tillkännager detta för regeringen.
  40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en satsning på skolmiljön i den svenska grundskolan ska genomföras och tillkännager detta för regeringen.
  41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lärares kompetens, vidareutbildning samt karriärmöjligheter och tillkännager detta för regeringen.
  42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statligt övertagande av skolor som fungerar alarmerande illa och tillkännager detta för regeringen.
  43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av pliktskola för gärningsman misstänkt för grova brott och tillkännager detta för regeringen.
  44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en digital elevpeng och tillkännager detta för regeringen.
  45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över myndighetsstrukturen inom utbildningsväsendet och tillkännager detta för regeringen.
  46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av frivilliga betyg på folkhögskolorna och tillkännager detta för regeringen.
  47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ökad satsning på Skolinspektionen och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Svensk skolans utmaningar

Den svenska skolan står inför en rad olika problem. Från att en gång ha varit en skola de övriga västeuropeiska länderna såg som ett föredöme och framgångsexempel, har vår skola i ett längre perspektiv tappat mark.

En lång rad internationella undersökningar såsom PISA och TIMSS visar med all önskvärd tydlighet att denna resa nedåt i prestationer och kvalitet inte är politisk spekulation utan verkligen ligger för handen. Att lösa problemen kommer att ta tid och några snabba resultat är inte att vänta, men arbetet med att reformera det som gått fel måste likväl påbörjas, ett arbete som inte kommer att ge några lättköpta politiska poäng. Ytterst har problemen sin rot i en samhällsutveckling där relativism och falsk snällism fått för stort svängrum, vilket självklart avspeglat sig i skolan. Att återställa kvaliteten på svensk skola är förknippad med att samhället i övrigt överger den överdrivet relativistiska paradigm som främst vann insteg det svenska samhället under slutet av 60-talet.

Staten som huvudman för skolan

1.) Vi kan konstatera att den svenska skolans utveckling efter kommunaliseringen inte varit tillfredställande. Självklart beror de flesta problem inte på kommunaliseringen, den har snarare förvärrat problem som har sin grund i andra orsaker. För att tackla dagens stora problem inom skolan måste staten ta över ansvaret som huvudman från kommunerna. För att få en likvärdig skola där både rika och mindre välbeställda kommuner har en skola av acceptabel kvalitet måste vi ha ett statligt huvudmannaskap.

En annan fråga är lärarnas sjunkande status, som av nästan alla debattörer i frågan utmålas som ett stort problem. Här är ett statligt huvudmannaskap den effektivaste enskilda åtgärden för att vända utvecklingen och återigen höja lärarnas status. Det har också visat sig att kommunerna inte har den erforderliga kompetens som krävs för att styra skolan, här måste staten gå in med en högre professionell kompetens. Vi har också en stor utmaning i den massiva immigration med många nya elever som varken behärskar svenska språket eller har hunnit anamma svensk kultur. Som ett första steg på ett förstatligande skall organisationen och huvudmannaskapet för Studie- och yrkesvägledare, IT, skolhälsovården, administrativ personal övergå i statlig regi.

För att klara utmaningarna dagens skola står inför krävs ett fast och professionellt styre från statens myndigheter och politiker.

Fortbildning av lärare

2.) Vidareutbildning av lärare skall ske regelbundet så att lärarna får ökad kompetens och inte bara vidmakthåller den kunskap de fick under sin lärarutbildning. Vi föreslår att denna vidareutbildning finns på två nivåer; en basnivå och en mer avancerad nivå.

Lärare som önskar få vara kvar där de är idag men vill få mer kunskap i sitt ämne genomför vidareutbildning på basnivå. Lärare som önskar få djupare kunskaper men även önskar få möjlighet att framöver bli mentorer för nyare kollegor, genomför den fördjupade utbildningen. Denna genomförs externt på högskola/universitet. Efter avslutad utbildning blir läraren certifierad på en ny högre nivå i utbildningstrappan. 

Utbildningstrappa

3.) Varje genomförd extern utbildning som enskild lärare genomfört skall innebära att han/hon därefter kommer ta ett steg upp i en utbildningstrappa, steget uppåt innebär också att läraren certifieras på den nivån. För att få komma vidare uppåt i trappan krävs att läraren tar det ansvar som förväntas efter genomförd utbildning. Tanken är att denne skall stötta kollegor som befinner sig lägre ner på trappan med återkoppling. Ingen lärare skall kunna klättra till toppen av trappan utan att tagit ansvar på respektive nivå. För att komma till toppen av trappan krävs det att du som lärare deltagit i de team som skickats till skolor med sämre resultat. 

För att kunna bli antagen till ett team krävs det att du har avancerat till de högre nivåerna i trappan och har mycket god kunskap och erfarenhet i rollen som lärare och ledare.

Teamets uppgift blir att ta över ledningen av och utbildningen i skolan. Detta för att vända resultaten samtidigt som den personal som de ersatt får gå bredvid för att lära sig.   

Individuell lönesättning 

4.) Lönen är en del av att öka attraktionskraften för att bli lärare, en god individuell lönesättning är därför viktig. För varje steg som läraren tar uppåt följer också ett större ansvar. Om det av någon anledning blir så att läraren inte vill/kan ta detta utökade ansvar, uteblir också lönehöjningen som annars skulle följt med uppgiften. För de lärare som väljer att endast utbilda sig internt tillkommer en mindre löneökning. Att delta som del i de team som stöttar andra skolor skall vara extra meriterande och ge klart höjd lön.

Tydlighet med skolors resultat

5.) Skolinspektionen ges i uppdrag att genomföra inspektioner och skriva rapport efteråt av såväl kommunala skolor som friskolor. Rapporterna syftar till att elever och föräldrar lättare skall kunna ta del av respektive skolas betygsnivå men också annan viktig information som antal lärare anställda, utbildningsnivå på dessa, hur övrig organisation ser ut.

Alla rapporter skall vara offentliga och publiceras på såväl skolinspektionens hemsida som på kommunens och berörd skolas hemsida. 

Skolans digitalisering

6-7-8.) Sverige och världen är mitt uppe i en omställningsprocess med kraftigt ökande digitalisering. Detta är den kanske mest omfattande förändring som skett sedan industrialiseringens dagar. Hälften av alla arbetstillfällen som finns idag beräknas försvinna inom 20 år till följd av detta.

I och med digitaliseringen kommer självklart en stor mängd nya arbetstillfällen och nya yrken tillkomma. Hela samhället påverkas av denna process, så även skolan. Dels genom att nya utbildningar behöver tillkomma, men också genom att digitalisering gett och kommer att ge nya möjligheter i undervisningen.

Idag är utbildningen i hur dessa nya digitala verktyg kan användas för att förbättra undervisningen inte tillräcklig inom lärarutbildningarna. Det finns enstaka kurser att söka, men utbildningen i sin helhet är inte anpassad efter morgondagens krav på kompetens inom detta område.

Sverigedemokraterna vill inrätta stimulansbidrag för kommuner och friskolor så att kompetensutveckling av lärare och rektorer kan ske inom området. Vi vill digitalisera de nationella proven samt att digitalt kunnig personal anställs på skolorna.

En av de största och viktigaste åtgärderna i denna omställning är att även lärarutbildningen digitaliseras, så att lärarna redan från lärarhögskolan får med sig pedagogisk kunskap och arbetssätt som är anpassat efter de möjligheter och de verktyg som den digitala omställningen ger. Precis som med skolan i övrigt skall inte endast det digitala arbetssättet läras ut, att kombinera det med traditionell utbildning är lika viktigt. 

Slopad karensdag för lärare och fritidspedagoger

9.) Lärare och fritidspedagoger inom grundskolan samt förskollärare inom förskolan löper en avsevärd förhöjd risk att smittas av vanliga infektionssjukdomar på sin arbetsplats än de flesta övriga yrkesgrupper. Detta beror självklart på den stora kontaktyta med unga elever som dessa yrkesgrupper utsätts för dagligen. I de allra flesta fall har lärare som får en vanlig förkylning smittats på sin arbetsplats. Att då kräva av lärarkåren att dessa själva skall betala karensdagen för en sjukskrivning de högst sannolikt erhållit genom sitt arbete är varken rimligt eller rättvist, inte heller tjänar det till att höja lärarkårens status och attraktivitet. Därför vill vi att karensdagen för nämnda kategorier tas bort.

Svenska skolan skall vara partipolitiskt neutral

10.) Under senare år har vi erfarit att lärare under lektionstid tagit partipolitisk ställning och under lektionstid talat illa om partier en viss lärare haft personliga antipatier för. Att på detta sätt under lektionstid föra ut egna partipolitiska preferenser är fullständigt oacceptabelt och hör inte hemma i en demokrati. Skolan bör vara tydlig med att sådant beteende inte får förekomma. Det skall föras in i gällande läroplan samt i skollagen att partipolitisk propaganda ej får förekomma under skoltid av någon lärare. I första hand bör varning ges till den som på detta sätt bryter mot de demokratiska spelreglerna. Hjälper inte det skall entledigande bli nästa åtgärd.

En satsning på särbegåvade barn

11.) Det finns idag många satsningar och stödåtgärder för elever med problem i skolan. Vad det dock talas tystare om är de elever som klassas särbegåvade, det vill säga de elever som har ovanligt lätt för sig i skolan och som behöver gå snabbare fram i sitt lärande än vad som kan anses normalt. Att vara särbegåvad kan i många fall vara en gåva, men det innebär även utmaningar. Elever som inte får sin särbegåvning uppmärksammad av skolan kan utveckla koncentrationssvårigheter eller andra svårtydda symtom. Dessa elever kan också bli stökiga eller oroliga då den vanliga undervisningen inte erbjuder några utmaningar eller upplevs som spännande. SKL har tagit fram en handlingsplan för att bättre uppmärksamma särbegåvade elever inom skolan. Det är dags att omsätta denna handlingsplan i praktiken. Dessutom bör vi skyndsamt erbjuda särbegåvade barn möjligheter att gå snabbare fram i undervisningen genom att läraren erbjuder egen undervisning för dessa elever samt i möjligaste mån sätta ihop studiegrupper där elever tillåts gå snabbare fram i sina studier.

Rektorerna

12.) Rektorernas situation lämnar utrymme för förbättringar. Svenska rektorer, varav hälften saknar lärarutbildning, lägger i genomsnitt ungefär femton procent av sin tid på pedagogisk verksamhet. I Finland, vars skola fungerar avsevärt bättre än den svenska, har alla rektorer lärarbakgrund och ägnar merparten av sin tid åt att stötta och vara behjälplig till att lyfta verksamheten. Där ägnar de också mindre tid åt administration.

Det pedagogiska ansvaret för undervisningen ligger på lärarna, men rektorn har en ledande funktion att fylla. Genom ett nära samarbete med lärarkollegiet kan rektorn skapa förutsättningar för lärarkollegiet att utveckla den pedagogiska verksamheten. Därför anser vi att rektorer på sikt bör rekryteras bland behöriga lärare från certifieringsnivå 3 och högre (enligt den modell som tidigare nämnts) vilket givetvis också medför lönepåslag och utökade ansvarsområden. Detta stärker rektorernas pedagogiska profil, samtidigt som den administrativa bördan anpassas därefter.

Detta är en modell vi är övertygade om kommer bidra till en mer effektiv och ändamålsenlig styrning av skolan.

Tioårig grundskola

13.) I dag går drygt 95 procent av alla sexåringar i förskoleklass. Andelen varierar dock från en kommun till en annan, detsamma gäller kvaliteten på verksamheten. Det finns indikationer på att de barn som genomgår denna förberedande skolform får ett försprång gentemot de barn som inte gör det. Sverigedemokraterna menar att den i dag frivilliga förskoleklassen ska införlivas i grundskolan och därmed bli en obligatorisk del av denna, som då blir tioårig. Argumenten för detta är många, förutom att ge våra barn lika möjligheter, handlar det om att komma tillrätta med en lång trend med sjunkande studieresultat. Vi tror att ett införlivande av förskoleklassen i grundskolan där sexåringarna får möta behöriga lärare kommer att leda till en förbättrad verksamhet med ökad kvalitet. Detta är en nödvändig åtgärd för att kvalitetssäkra skolstarten, samtidigt som det innebär att skolan ges möjlighet att fånga barnens behov i ett tidigare stadium och därmed försöka undvika senare problem med läs- och skrivsvårigheter.

Vi måste komma ihåg att det finns en vilja hos barn att lära sig, vilken måste tas tillvara. Därför menar vi att förskoleklassen ska bli mer av en riktig skola. Värt att notera i sammanhanget är att svenska skolbarn internationellt sett börjar skolan sent. Vi menar att införandet av en tioårig grundskola är ett bra sätt att angripa detta problem på.

Betyg från årskurs 4 - men ej sammanfattande betyg

14-15.) Att riksdagen beslutat att införa betyg från årskurs sex i grundskolan är något positivt och ett steg i rätt riktning. Sverigedemokraterna vill att betyg ska införas redan i årskurs fyra. Tydliga utvärderingar och betyg skall vara naturlig och integrerad del av den svenska skolan. Betyg i relativt tidiga årskurser gör det möjligt att tidigt upptäcka barn i behov av stödinsatser, vilket är det enskilt viktigaste argumentet. Betyg gör det också möjligt för föräldrarna att få en mer rättvis bild av sina barns kunskapsnivå. De omdömen som ges verbalt med föräldrarna har i praktiken inte visat sig tillräckliga.

Sverigedemokraterna vill ha en likvärdig skola där samma regler och system gäller för alla skolor, utom där det är uppenbart att det skall tas lokal hänsyn. Kunskaper skall också utvärderas och presenteras så stringent som möjligt. Därför vill vi att rektorer inte skall kunna ge sammanfattade betyg i SO-ämnen och NO-ämnen.

Jourskolor och skriftliga ordningsomdömen

16-17-18.) Sverigedemokraterna vill att regeringen ska införa ett system med jourklasser och där det är lämpligt jourskolor. En jourklass är en specialklass där den elev som inte fungerar i den normala skolsituationen ska kunna flyttas med omedelbar verkan, för en kortare eller lite längre tid. Dessa åtgärder syftar till att den som ägnar sig åt mobbning ska få hjälp att komma ut ur sitt destruktiva beteende, samt för att övriga elever ska ges en rimlig möjlighet till en trygg och lugn tillvaro med studiero i skolan.

Det är vår uppfattning att mobbning, sexuella trakasserier och utanförskap bäst motverkas genom ett aktivt agerande av lärare och skolledning. Vi vill samtidigt betona föräldrarnas ansvar för sina barns uppfostran. Därför är det av största vikt att även föräldrarna görs delaktiga i detta mycket viktiga arbete.

Värna landsbygdsskolorna

19.) Sverigedemokraterna ser ett stort värde i att bevara de mindre skolenheterna. Inte minst gäller det de bygdeskolor som fortfarande finns kvar. För att få ett fungerande samhälle i stort krävs att skolan lyckas med sin uppgift. Av den orsaken är det viktigt att låta grundskolan bygga på småskalighet där det är möjligt. Sverigedemokraterna vill därför motverka trenden där mindre skolor läggs ned till förmån för större.

Sverigedemokraterna ser med oro på att många landsbygdsskolor har sviktande ekonomi och elevunderlag. Familjer tvingas ofta välja mellan att flytta eller sända sina barn flera mil bort till närmsta skola. Tyvärr kan en tillfällig svacka i elevunderlag tvinga en skola att stänga. Det leder till avflyttning av barnfamiljer, varefter sannolikheten att skolan kan öppna igen är låg.Vi vill införa ett särskilt stöd för landsbygdsskolor. Skolor med tillfälligt lågt elevunderlag ska under maximalt 3 år kunna ansöka om medel för att klara sådana perioder. Medel skall reserveras för detta. Detta skall vara öronmärkta pengar som inte kommunen kan använda för andra ändamål.

Fler vuxna i skolan – avlasta lärarna skapa ökad trygghet

20.) Den svenska skolan har i många stycken blivit otryggare de senaste decennierna även om bilden inte är entydig och inte gäller alla skolor. Det är i dag obligatoriskt med rastvakter numera, vilket på många skolor har ökat tryggheten. Samtidigt har våld och hot blivit vanligare många skolor i utsatta områden. Också lärarnas arbetsmiljö har försämrats kraftigt på många håll, speciellt i dessa utsatta områden. Samtidigt har lärarnas arbetsbelastning ökat, främst på grund av ökad administration och ett ökat socialt ansvar för eleverna. Det finns också rapporter om ökad psykisk ohälsa bland elever.

För att komma tillrätta med dessa problem vill vi anställa fler skolsköterskor, skolpsykologer, kuratorer, vaktmästare och administrativ personal. Då får vi blir fler vuxna runt skolbarnen och vi får också professionell personal som avlastar lärarna med kringuppgifter som stjäl tid från kärnuppdraget. Detta kommer också öka chanserna att någon vuxen upptäcker och tar tag i elever som mår dåligt. 

Avskaffa den obligatoriska modersmålsundervisningen

21.) Skollagen stipulerar att förskolan, förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan samt gymnasieskolan ska erbjuda modersmålsundervisning. Detta gäller då det är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet eller då eleven har grundläggande eller goda kunskaper i språket samt att det finns ett elevunderlag på minst fem elever.

Vi står i dag inför en situation där det viktigaste är att nyanlända elever lär sig det svenska språket snabbt för att inte halka efter i undervisningen och där eleverna många gånger redan kan sitt modersmål, i många fall pratar de modersmålet inom familjen varje dag. Att i detta läge lägga resurser på modersmål i stället för det svenska språket anser inte vi vara ett rationellt användande av resurserna. Effekterna av modersmålsundervisning för att lättare kunna lära sig svenska är också mycket tveksamma. Enligt en undersökning i Danmark av AKF (kommunernas forskningsenhet) finns det inga statistiska bevis för att modersmålsundervisningen ger en positiv effekt på det nya hemlandets språk. Det är betydligt rationellare att använda resurserna för att eleverna lär sig det svenska språket. Även modersmålslärare kan med en tämligen modest utbildningsinsats bli svensklärare i grundläggande svenska. Eventuell modersmålsundervisning skall bekostas av brukarna själva och ske utanför ordinarie skoltid. Sverigedemokraterna yrkar på att skollagen ändras i enlighet med detta.

Satsning på barn med särskilda behov

22.) Skolan i dag präglas ofta av grupparbeten där ett stort ansvar läggs på eleverna själva, en pedagogik där barn skall söka information på egen hand samt lustfylld inlärning. Denna typ av pedagogik passar en del elever, speciellt de från studievana hem. Med denna utveckling har dock elever med särskilda behov hamnat i kläm på ett allvarligt sätt. Sverigedemokraterna vill att en särskild satsning på elever med speciella behov görs inom skolan för att ge dessa barn en chans att lyckas. 

Obligatorisk förberedelseklass

23.) Det ligger i sakens natur att nyanlända elever har specifika behov, det gäller inte minst kunskaper i svenska, som är en förutsättning för att tillgodogöra sig annan utbildning. Våra fallande resultat i internationella undersökningar beror på flera saker, men en orsak är bristande resultat för nyanlända. Därför krävs det en helt ny strategi på området.

Till att börja med behövs en nationell läroplan för förberedelseklasser, denna bör bygga på de rekommendationer som Skolverket redan utgivit. Fokus ska ligga på det svenska språket och kunskaper om det svenska samhället. Skolverket ska bidra till att ta fram lämpligt material och garantera att denna verksamhet fungerar likvärdigt över hela landet och att elever inte överförs till vanliga klasser innan de kan följa undervisningen. Svenska 2 skall avskaffas.

Vi vill inrätta en förberedelseskola som ansvarar för nyanlända skolungdomar. Genom att avskaffa modersmålsundervisning och istället erbjuda dessa lärare arbete i förberedelseskolan (tillsammans med behöriga lärare) utnyttjar vi resurserna på bästa effektivaste sätt. Förslaget bygger i stora stycken på befintlig personal. Förberedelseskolan kommer att hysa såväl förberedelseklasser som kompletterande stödundervisning. Denna nya verksamhet kommer att ligga i egna lokaler, avskilt från skolans ordinarie verksamhet. I den ordinarie undervisningen organiseras svenskundervisningen på tre nivåer där nivån anpassas efter elevernas förutsättningar.

Nyanlända elever slussas över till ordinarie undervisning enligt följande.

  • Innan en elev förs över har man kontakttid i tilltänkt klass för att säkerställa att eleven kan följa med i undervisningen.
  • Dessutom utförs före överflyttning, ett digitalt nationellt prov utformat av Skolverket i svenska, engelska och matematik för den årskurs som skall påbörjas, detta för att säkerställa att eleven kan följa undervisningen. På så vis erhålls likvärdig standard i alla kommuner istället för det godtycke som råder idag. Läraren i den mottagande klassen får på sätt en mer homogen grupp, vilket främjar studiero och undervisningens kvalitet.
  • Efter skoldagen förblir förberedelseskolan tillgänglig för de överflyttade elever som känner att de behöver extra stöd med det egna språket som referens. Detta är möjligt eftersom förberedelseskolan har knutit till sig tvåspråkig personal enligt ovan. På så vis kommer överflyttade elever också i kontakt med nyanlända elever och blir en inspirationskälla för dessa.

Vi är övertygade om att denna form av förberedelseskola gynnar både befintliga elever i den vanliga skolan samt nyanlända som kan tillägna sig det svenska språket och de svenska värderingarna i sin egen takt.

Satsning i matematik, svenska, engelska och naturvetenskap i grundskolan

24-25.) Sverige är ett ingenjörsland. Det svenska välståndet bygger i hög utsträckning på ett framgångsrikt exploaterande av tekniska innovationer. Mot bakgrund av matematikens och naturvetenskapens oersättliga betydelse för tillgången på goda ingenjörer är det olyckligt att intresset och kunskaperna i matematik och naturvetenskap fallit drastiskt, vilket flera internationella kunskapsundersökningar visar.

Vi vill därför att timplanen i matematik för grundskolan delas upp årskursvis. Detta för att öka möjligheterna att upptäcka elever som halkat efter i undervisningen, men också för att tydliggöra vad eleverna skall ha lärt sig efter varje årskurs.               

Sverigedemokraterna vill också att en nivågruppering av matematik införs på två nivåer, en särskild och en allmän nivå. På samma sätt skall svenska och engelska nivågrupperas. Denna nivågruppering skall ske från och med årskurs fyra. Det är orimligt att begära att alla elever skall lära sig i samma takt. Med en undervisning där en nivågruppering inte sker riskerar elever som lär sig lite långsammare att hamna efter i undervisningen och tappa sugen. De elever som lär sig lite snabbare riskerar att tappa sugen för att de saknar utmaningar. 

Läxor

26.) Sverigedemokraterna avvisar med bestämdhet förslag om att ta bort läxor som ett naturligt och avgörande inslag i lärandet. I stället skall elever erbjudas läxhjälp. I de lägre årskurserna skall fritids erbjuda detta i möjligaste mån.

Kunskapssatsning i svenska språket

27-28.) Samtalsspråket i den svenska skolan bör alltid vara svenska när nyanlända elever väl har lämnat förberedelseskolan, undantaget språklektioner givetvis. Att prata svenska med sina svenska och utländska kamrater på ett vardagligt sätt under skoltid är kanske det effektivaste sättet att lära sig det nya språket.

En förstärkt svenskundervisning skall också ges till elever med svårigheter i det svenska språket där resurserna tas från den nuvarande modersmålsundervisningen.

Inför olika kompetensnivåer i introduktionsprogrammet

29.) Idag finns det fem introduktionsprogram i gymnasieskolan. Syftet med programmen är att obehöriga elever ska ges möjlighet att komma in på ett nationellt program eller få ett arbete.

Ett av de fem programmen är språkintroduktionsprogrammet. Det är ett program som är till för ungdomar som nyss har anlänt till Sverige. Utbildningen har därför stort fokus på det svenska språket.

Det stora antalet nyanlända de senaste åren har påverkat programmet på ett negativt sätt. Skillnaderna i förkunskaper hos eleverna på programmet skiljer sig kraftigt åt, alltifrån elever som har genomgått grundskola till elever utan tidigare skolgång. Att mängden elever har ökat kraftigt gör förstås situationen ännu svårare. För att ge varje individ en större chans att lyckas bör därför en ny nivåindelning införas i dessa program. Vi vill dela upp eleverna i två olika grupper; de som har genomgått grundskola och de som inte har genomgått grundskola.

Utökad idrottsundervisning

30.) Sverigedemokraterna vill utöka idrottsundervisningen så att eleverna erhåller en stunds fysisk aktivitet varje dag, vikten av god hälsa och ökad rörlighet ska betonas. För att säkerställa att barnen i skolan får tillräckligt med motion bör också fler idrottstimmar införas. Idrottsundervisningen bör dock vara organiserad så att den stimulerar till rörlighet och motion, mer än enbart tävling och prestation.

Till stöd har vi bland annat det så kallade Bunkefloprojektet. Det startade hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsföreningar och forskning. Detta projekt visade att barn och ungdomar som fick en timmes fysisk aktivitet varje dag förbättrade sina studieresultat. Störst var skillnaden för pojkarna. Andra positiva bieffekter av den ökade rörligheten är att koncentration, inlärningsförmåga, självförtroende och social förmåga ökar, samtidigt som denna modell kan användas som ett led i att bekämpa den ökande barnfetman.

Samarbete mellan skolan, föreningslivet och näringslivet

31.) Vi vill också se en utökning av Bunkefloprojektet där även näringsliv deltar tillsammans med idrottsföreningar, dels för att frigöra tid för lärarna men också för att knyta näringslivet närmare skolan. Med både föreningslivet och näringslivet med i skolans verksamhet kan eleverna få stimulans med både fritid, verklighetsanknytning och tankar på framtida yrkeskarriärer. 

Betona det svenska kulturarvet

32.) Skolans roll är inte bara att vara kunskapsförmedlare utan till stor del också att förmedla en djupgående förståelse och acceptans för vårt svenska kulturarv – från en generation till en annan. I kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, traditioner, normer, värderingar, språk och religion. Dessa är de byggstenar vilka Sverigedemokraterna menar utgör grunden för ett tryggt och stabilt Sverige. Utan goda kunskaper om dessa byggstenar, och då framförallt gemensamma normer, värderingar och språk, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhället. Skolan bör därför betona kärnfamiljens betydelse, tidigare generationers samlade kunskap och erfarenhet, den kristna etiken samt inte minst den västerländska humanismens centrala betydelse i vårt samhälle.

Traditionella skolavslutningar

33.) Under de senaste åren har allt fler svenska skolor valt att avveckla sina traditionella skolavslutningar. Motivet för att avveckla de traditionella skolavslutningarna är oftast att skolan ska vara religiöst neutral och att invandrade elever med annan trosuppfattning kan känna sig kränkta. Sverigedemokraterna anser att de traditionella skolavslutningarna är en viktig del av det svenska kulturarvet och följer traditionen om läroplanens värderingar om västerländska traditioner och humanism. Sverigedemokraterna menar därför att landets skolor bör åläggas att ordna traditionella avslutningar för de elever och föräldrar som så önskar.

Motverka åldersklyftorna i samhället

34.) I dagens samhälle, speciellt i urbaniserad miljö har banden mellan generationerna tunnats ut och den naturliga relationen som till exempel barn förr i tiden hade med farmor eller morfar har försvunnit. Sverigedemokraterna menar här att något viktigt har försvunnit som påverkar både socialiseringen och livskvaliteten. Ett sätt att åtminstone i någon mån åtgärda detta är att inrätta ett så kallat klassmorfarsystem där den äldre generationen bjuds in till skolorna eller att klasser bjuds hem till någon morfars äldreboende. En klassmorfar bör inrättas på varje skola som sköter och organiserar detta. Vi är säkra på att vår äldre generation blir en värdefull resurs i dagens svenska skola.  

Demokrati och respekt samt kritiskt och konstruktivt tänkande

35.) Skolan ska lära ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande. Reflektion kring etiska och moraliska frågor är också nödvändiga inslag i skolans uppdrag. Kritiskt och självständigt tänkande ska uppmuntras – inte bestraffas. Vidare bör etik och moral betonas mer än i dag, så att eleverna lär sig att samarbeta, visa hänsyn, kamratanda och ärlighet. I enlighet med detta skall läroplanerna Lpfö 98 samt LGR 11 ändra sina skrivningar om diskriminering. I nuvarande skrivelser står det att diskriminering inte får förekomma på grund av kön, etnisk tillhörighet eller religion. Självfallet skall politisk åskådning och politisk partitillhörighet inte heller utgöra grund för diskriminering, vilket skall föras in i nämnda läroplaner.

Ett hållbart samhälle

36-37-38.) För att öka förståelsen för och förmedla vikten av ett hållbart och ekologiskt samhälle samt betydelsen av ett bevarande av vår biologiska mångfald ska elevernas miljömedvetande stimuleras.

Vi bör vidare sträva efter att skolmaten genomgående ska ha högt näringsvärde, vara svensk- och närproducerad, ekologiskt framställd och tillverkad på plats. Maten skall vara gratis för alla elever, såväl grund- som gymnasieskola, detta eftersom en viktig förutsättning för kunskapsinhämtning är att kroppen har nödvändigt bränsle i form av näringsrik mat. Kött från djur som slaktats utan bedövning ska inte förekomma i svenska skolor.

Sverigedemokraterna vill att skolmaten tillagas på plats och att maten i möjligaste mån är lokalt producerad, därför vill vi att alla skolor skall ha ett tillagningskök, inte ett mottagningskök. Vi vill ge statliga stimulansbidrag där det skall finnas utrymme för både genomförandet av ombyggnad samt en medvetenhet om att handla lokalt/svenskt innebär dyrare pris då våra djurhushållningsregler är hårdare än i övriga Europa.

Utökad studievägledning

39.) Sverigedemokraterna har som målsättning att få en så effektiv matchning av arbetskraft och arbetsmarknad som möjligt. Som ett led i vår strävan att skapa denna högre grad av matchning ser Sverigedemokraterna det som en självklarhet att stärka och effektivisera studievägledningen och yrkesvägledningen i såväl grund- och gymnasieskolan som på Komvux. Sverigedemokraterna vill att det stipuleras ett maximalt antal elever för vad varje studie- och yrkesvägledare har ansvar för. 

Förbättrad skolmiljö

40.) Många av landets skolor byggdes ungefär samtidigt och nu börjar behovet av större renoveringar eller förbättringar bli akut på många håll. Detta då inomhusklimatet i dessa skolor blivit alarmerande dåligt, det gäller luftkvaliteten såväl som ljusförhållanden eller till och med fuktproblem. I en rapport från Boverket och Energimyndigheten uppskattades upprustningsbehovet till omkring 5 miljarder kronor. Sverigedemokraterna vill att staten tar ett större ansvar för landets skollokaler då många kommuner inte mäktar med renoveringsbehovet själva. Det är en fråga både för elevernas och lärarnas hälsa och välbefinnande. 

Ämneskunskaper, vidareutbildning och karriärmöjligheter hos lärare i svenska skolan

41.) Kompetensen hos lärarna är mycket viktig, vi vill att varje ämneslärare skall ha en examen i det ämne han/hon undervisar i samt erforderliga kunskaper i pedagogik. Övrig lärarutbildning vill vi utreda för att se hur den kan bli bättre. Sverigedemokraterna inser behovet av en ny lärarutbildning redan idag som skall ge de blivande lärarna en mycket bättre kompetens, förståelse och förmåga att hantera digitala arbetssätt, pedagogik och andra verktyg. Samtidigt poängterar vi att de digitala verktygen och möjligheterna, kombineras med traditionella undervisningsmetoder. Denna kombination är vi övertygade om ger absolut bäst pedagogisk effekt.

Vidareutbildning av lärare skall ske regelbundet så att lärarna får ökad kompetens, inte bara vidmakthåller den kunskap de fick under sin lärarutbildning. 

Vi föreslår att denna vidareutbildning finns på två nivåer; en basnivå och en mer avancerad nivå, där basnivån är obligatorisk och den avancerade är frivillig.

Lärare som önskar få vara kvar där de är idag, kan göra så, men måste genomföra den obligatoriska vidareutbildningen på basnivå. Lärare som önskar få djupare kunskaper men även önskar få möjlighet att framöver bli mentorer för nyare kollegor, genomför den fördjupade utbildningen, denna genomförs externt på högskola och universitet. Efter avslutad utbildning blir läraren certifierad på en ny högre nivå i utbildningstrappan.    

Varje år skall samtliga lärare (inklusive de som valt fördjupad vidareutbildning) genomgå ett antal timmars intern utbildning, den så kallade basnivån, denna sker exempelvis via IT-baserade system och/eller föreläsningar. 

Utöver dessa utbildningar skall forskning uppmuntras. Dessa möjligheter till vidareutbildning och forskning finansieras genom att kommun/friskola söker bidrag från staten. I enlighet med Singapore-modellen vill vi att besök på andra lärares lektioner, med återkoppling efteråt, skall bli en naturlig del av vardagen för lärare i skolan. Att delge varandra och få återkoppling hur du är i lärarrollen är viktigt för att kunna utvecklas. Vi vill även att rektorerna skall få regelbunden fortbildning och återkoppling.

Varje genomförd extern utbildning som enskild lärare genomfört skall innebära att han/hon därefter kommer komma ett steg upp i en utbildningstrappa. Steget uppåt innebär också att läraren certifieras på den nivån. För att få komma vidare uppåt i trappan krävs att läraren tar det ansvar som förväntas efter genomförd utbildning. Tanken är att denne skall stötta kollegor som befinner sig lägre ner på trappan med återkoppling. Ingen lärare skall kunna klättra till toppen av trappan utan att man har tagit ansvar på respektive nivå. För att komma till toppen av trappan krävs det att du som lärare deltagit i de team som skickats till skolor med sämre resultat. 

För att kunna komma ifråga som medlem till ett team krävs det att du har avancerat till de högre nivåerna i trappan och har mycket god kunskap och erfarenhet i rollen som lärare och ledare. Teamets uppgift blir relativt omfattande, de skall se över utbildningsbehovet på skolan och äga hela utbildningsansvaret. Det blir alltså teamet som kartlägger och styr upp fortbildningen på arbetsplatsen. Detta för att vända resultaten samtidigt som den personal som de ersatt får gå bredvid för att lära sig.

Lönen är en del av att öka attraktionskraften för att bli lärare, en god individuell lönesättning är därför viktig samt nödvändig för att kunna konkurrera med näringslivet. För varje steg som läraren tar uppåt följer också ett större ansvar. Om det av någon anledning blir så att läraren inte vill/kan ta detta utökade ansvar, utgår också lönehöjningen som annars skulle följt med uppgiften. För de lärare som väljer att endast utbilda sig internt tillkommer mindre löneökning. Att delta som del i de team som stöttar andra skolor skall vara extra meriterande och ge klart höjd lön.

Skolinspektionen ges i uppdrag att genomföra inspektioner och skriva rapport efteråt, av såväl kommunala skolor som friskolor. Rapporterna syftar till att elever och föräldrar lättare skall kunna ta del av respektive skolas betygsnivå men också annan viktig information som antal lärare anställda, utbildningsnivå på dessa och hur övrig organisation ser ut. Alla rapporter skall vara offentliga och publiceras på såväl skolinspektionens hemsida som på kommunens och berörd skolas hemsida. 

Statligt övertagande av dysfunktionella skolor

42.) Tyvärr finns det skolor, främst i våra utsatta områden, som inte längre fungerar och som inte uppfyller minimikraven när det gäller trygghet och undervisning. Ytterst ansvarig för den enskilda skolan och dess resultat är skolans rektor. En kompetent rektor med gott ledarskap är grunden för en god arbetsmiljö och en väl fungerande verksamhet. I Storbritannien har man precis som i Sverige haft problem med ett antal skolor. Där tog man där fram ett koncept med så kallade Academy Schools. De skolor som omvandlats till Academy Schools, är skolor som under en lång tid haft omfattande problem. Skolorna leds av statligt tillsatta rektorer som fått ett omfattande mandat för att kunna förändra skolorna från grunden.

Införandet av pliktskola för gärningsmän som gjort sig skyldiga till grova brott

43.) Sverigedemokraterna vill att elever som är under förundersökning och utreds för grova våldsbrott eller sexualbrott, som normalt skulle ge fängelse för vuxna personer, skall avskiljas från sin vanliga klass och sättas i en så kallad pliktskola. Vid sådana tillfällen där säkerheten för övriga elever är hotad, eller där gärningsman och brottsoffer riskerar att sitta i samma klassrum eller dela skolgård, skall rektorn besluta om att gärningsmannen skall flyttas till en pliktskola. Orsakerna därför är att utredningstiden för brott begångna av unga personer ofta är mycket lång. Under tiden brottet utreds kan brottsoffer och övriga elever fara mycket illa. Även om gärningsmannen inte döms till sluten ungdomsvård eller LVU skall ett beslut om Pliktskola gälla, detta då nivån för att dömas till ungdomsvård ofta är mycket hög. Om det visar sig att den som blivit föremål för åtgärder är oskyldig skall denne självklart återvända till sin klass. 

Införandet av en digital elevpeng

44.) Sverigedemokraterna vill ha en digitaliserad elevpeng och på sikt en statligt finansierad elevpeng.

Elevpengens nivå bestäms av respektive kommun. Elevpengen varierar därför mycket mellan olika kommuner. Skillnaden mellan olika kommuner kan vara ända upp till 30 000 kronor. De skolor som har ett större resursbehov beroende på generella faktorer som geografisk plats och socioekonomisk bakgrund hos eleverna får i dag ofta en högre elevpeng. Elevpengen motsvarar därför inte den enskilda elevens faktiska behov. Att till exempel vara utlandsfödd är ingen garanti för att man är i behov av extra stöd. Systemet är idag nedvärderande på så sätt.

Dagens system som gällande elevpengen är inte tillräckligt dynamiskt och flexibelt. Om en elev flyttar till annan kommun så uppdateras inte elevpengen direkt varför överflyttningen av elevpengen fördröjs. Om en elev konstateras ha problem eller större behov av stöd måste skolan först ordna ett flertal fysiska möten med berörda personer, såsom kurator och specialpedagog för att kunna bedöma elevens behov. Därefter kan man från skolans sida gå vidare och ansöka om en förhöjd elevpeng för eleven. Det är ett ineffektivt system som inte anpassas efter elevens faktiska behov utan endast utgår utifrån grova parametrar för eleven.

Sverigedemokraterna vill se ett nytt register baserat på socioekonomiska faktorer som drivs och tas fram av SCB, enligt Skolkommissionens förslag. Det skulle innebära att alla de personer som arbetar nära eleven, som t.ex. specialpedagoger, skulle notera sina bedömningar av eleven i ett digitalt system. Utifrån dessa bedömningar görs sedan en generell bedömning av elevens faktiska behov och elevpengen uppdateras därefter. Det kommer av sekretesskäl även fortsättningsvis vara endast rektorn som har tillgång till den fulla informationen och utlåtanden om elever.

Dagens system som beräknar socioekonomiska och andra faktorer är undermåliga för ändamålet.

Se över myndighetsstrukturen i utbildningssystemet

45.) I dagsläget styrs det svenska skolsystemet av 53 olika myndigheter. Det anser vi är alltför många myndigheter eftersom det leder till otydlighet och försämrad effektivitet. Vi vill effektivisera myndighetsstrukturen så att inga myndigheter inom utbildningsväsendet har överlappande ansvarsområden. Likaså vill vi slå ihop olika myndigheter där uppdragen kan sammanföras till en gemensam myndighet. På sikt vill vi ha en myndighet med ett övergripande ansvar för lägre utbildning. Denna övergripande myndighet ska handplocka de mest kompetenta och mest lämpade opolitiska medarbetarna för att ha ett övergripande ansvar för lärarkåren och kvaliteten inom skolväsendet. På detta sätt uppnår vi såväl synergieffekter och effektiviseringar som leder besparingar och ökad kvalitet. Dessutom uppnås en större tydlighet beträffande vilken myndighet som ytterst har ansvaret för skolfrågorna.

En sådan ny skolmyndighet kan dock först inrättas efter det att vårt förslag om att införa ett nytt löne- och incitamentsystem, med en karriärtrappa för lärarna och rektorerna i enlighet med Singapore-modellen, har introducerats.

Införandet av frivilliga betyg folkhögskolorna

46.) I nuläget får elever som studerar på folkhögskolor endast ett studieomdöme efter avslutad kurs. Eleverna kan dessutom välja huruvida de vill få ett studieomdöme eller inte. Det innebär att det finns elever som kan studera på folkhögskola under flera år utan att varken få ett omdöme eller ett betyg som bekräftar de kunskaper som de har tillgodogjort sig under studierna. Detta är olyckligt då det kan leda till att eleverna inte har möjlighet att söka in till högskolor eller universitet eftersom man inte har ett betyg att visa upp som bekräftar den kunskap man besitter.

Vi anser att detta är orättvist då det kan drabba elever som kanske i ett senare skede vill söka sig vidare till högskola eller universitet. Därför vill vi införa frivilliga betyg för de elever som vill få betyg. Av de lärare som undervisar på folkhögskolor är ca 70 procent utbildade och legitimerade. Det finns sålunda lärare som kan betygssätta eleverna. Vi väljer att börja med att introducera frivilliga betyg eftersom vi anser att man bör skynda långsamt med att genomföra denna förändring. Detta för att försäkra oss om att det faktiskt leder till de positiva effekterna för eleverna som är avsett.  På detta sätt kan vi möjliggöra för de elever som har studerat på en folkhögskola att kunna söka sig vidare till studier på högskola eller universitet.

En utökad satsning på Skolinspektionen

47.) Skolinspektionen spelar en större roll i dag än för 20, 30 år sedan, speciellt med den flora av religiösa friskolor som etablerat sig de senaste decennierna. Vi vill att Skolinspektionen skall få större resurser och krav på sig att genomföra flera kontroller. Speciellt viktigt är det att utöka oannonserade besök. Speciellt viktigt är också att göra fler oanmälda besök på religiösa friskolor.  

Stefan Jakobsson (SD)

Robert Stenkvist (SD)

Carina Ståhl Herrstedt (SD)

Richard Jomshof (SD)

Christina Östberg (SD)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-10-02 Granskad: 2017-10-02 Hänvisad: 2017-10-13
Yrkanden (47)