En skola i symbios med övriga samhället

Motion 2000/01:Ub211 av Sten Tolgfors (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skolans samverkan med näringslivet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fördelarna med rekrytering av lärare med annan
yrkesbakgrund.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjligheten att snabbt läsa in pedagogisk kompetens för
yrkesmänniskor med annan högskoleutbildning än lärarutbildning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rekrytering av elever till utbildningar i naturvetenskap och
teknik.

Släpp in samhället i skolan

En framgångsrik skola måste leva i symbios med det omgivande
samhället. Att ta upp dagens nyheter i samhällsundervisningen, att
löpande och konsekvent bjuda in företagare, vårdpersonal, politiker och
andra yrkesgrupper till skolan, att låta eleverna göra specialarbeten om
näraliggande arbetsplatser, att använda Internet för informationssökning
och att göra studiebesök är några exempel på hur det kan gå till.

Att föräldrarna är engagerade i sina barns skolgång är dock den utan
jämförelse viktigaste förankring som skolan kan ha i samhället. Detta är ett
stort ansvar för skolan, men framförallt för barnens föräldrar.

Mycket talar för att självständiga eller självständigare skolor har lättare för
att engagera föräldrar. Många friskolor har och bygger sin verksamhet på ett
imponerande föräldraengagemang. Många har dessutom hela bygden bakom
sig.

Om de kommunala skolorna blir självständiga enheter, utan politisk
styrning, lär förutsättningarna för föräldraengagemang i verksamheten öka.
Vem vill hjälpa till att städa, eller vara rastvakt för att värna den kommunala
budgeten? Det är en betydande skillnad när människor vet att den hjälp man
ger och det engagemang man visar kommer det egna barnet och den egna
skolans verksamhet till del.

Det har visat sig svårt att intressera elever för naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar. Platser på högskolan står tomma. Det har vidare visat
sig att många elever upplever dessa ämnen som svåra, redan på tidigare
stadier, liksom att svenska elevers resultat är mindre goda i internationella
undersökningar i dessa ämnen. Samtidigt säger näringslivet att efterfrågan på
människor med naturvetenskapliga och tekniska utbildningar bara ökar. Man
har svårt att rekrytera de medarbetare man behöver. Detta kan långsiktigt
drabba Sveriges ekonomi och välfärd, varnar näringslivet.

En orsak att särskilt flickor tvekar inför naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar kan vara bristande kännedom om hur det är att arbeta i särskilt
industrin och vad jobben innebär. Förutsättningarna förändras snabbt och
näringslivets sätt att driva verksamheten utvecklas. Organisationen av
verksamheten förnyas fortlöpande. Gamla tiders hierarkier bryts ner och
ersätts av delegerat ansvar.

Kunskapsutvecklingen är avgörande för företagens konkurrenskraft. Att
satsa på utveckling av medarbetarnas kompetens, engagemang, kreativitet och
delaktighet är centralt för att företag skall bli framgångsrika.

Mycket talar för att skolans samarbete med omgivande näringsliv och
andra verksamheter skulle kunna vara en framkomlig väg för att intressera
fler för naturvetenskap och teknik.

Det är nyttigt för skolan att alltid ha samhällsnyttan av sin
kunskapsförmedling i beaktande. Den teoretiska kunskap som skolan
förmedlar skall senare tillämpas i arbetslivet.

Ett sätt att bredda skolans egen kompetens är att bredda rekryteringen av
lärare. Undervisar man i företagsekonomi kan det vara en stor fördel att ha
arbetat med ekonomi i företag. Undervisar man i samhällskunskap kan det
vara en stor fördel att ha arbetat som tjänsteman i kommun eller departement.
Undervisar man i teknik kan det vara en betydande fördel att ha arbetat i ett
teknikföretag.

Genom en breddning av lärarrekryteringen kan skolans egen kompetens
inte bara breddas, utan också uppdateras. När skolan undervisar på åldrade
maskiner, kan läraren från näringslivet berätta om den senaste utrustningen.
Genom lärare med annan yrkesbakgrund kan motivationen för teoretisk
inlärning bland eleverna höjas, när de får klart för sig vilken praktisk nytta
den ger i arbetslivet.

Det är viktigt att inte lärarlinjerna är enda vägen att bli lärare. Människor
med annan högskoleutbildning och eller yrkeserfarenhet skall snabbt kunna
läsa in pedagogisk kompetens för att kunna undervisa i skolan.

Stockholm den 22 september 2000

Sten Tolgfors (m)