En hållbar jaktpolitik

Motion 2014/15:2543 av Eskil Erlandsson (C)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en hållbar jaktpolitik.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att licensjakt på varg bör tillåtas i Sverige.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att steg bör tas som gör att rovdjursförvaltningens nuvarande regionala förankring stärks ytterligare.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fortsätta arbetet med att etablera en förvaltningsmodell som tar hänsyn till såväl naturvårdsintressen som intressen från djurägare och andra berörda i områden med högt rovdjurstryck.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att åtelkameror bör tillåtas för att underlätta övervakningen av vilt.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bilda en ny viltförvaltningsmyndighet.

Motivering

I Sverige har vi en stor artrikedom och livskraftiga viltstammar. Möjligheterna som vår natur erbjuder, med rekreation, motion och jakt, innebär också ett stort ansvar att bruka och nyttja naturen på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Viltkött är klimatsmart.  Därför kan det finnas skäl att exempelvis förbättra möjligheterna till jakt som både kan säkra den biologiska mångfalden och ge förutsättningar för fler jobb i hela landet genom jakten. Dessutom behöver vi se till att vi kan få mer klimatsmart mat på våra köksbord.

Licensjakt på varg

Sverige har i modern tid aldrig haft så stora rovdjursstammar som idag. Ambitionen att bevara rovdjuren har lyckats. Vi har idag friska och livskraftiga stammar. En trovärdig rovdjurspolitik kräver också en aktiv förvaltning med starkt regionalt inflytande som stärker förtroendet för rovdjurspolitiken och tar hänsyn till de människor som lever och verkar i rovdjurstäta områden. Rovdjursfrågor är något som vi bör fatta beslut om nationellt och att förvaltningen ska vara regionalt förankrad men när ett förvaltningsområde har nått miniminivån för en art bör delegering av beslut om licensjakt efter den arten kunna ske utan begränsning till länsstyrelserna i området.

Skyddsjakt efter skadegörande individer kombinerad med en begränsad, varsam och noga kontrollerad licensjakt för att begränsa vargens tillväxt stärker acceptansen för vargen som ett inslag i vår fauna och är en förutsättning för förstärkning av vargstammens genetik genom flyttning eller införsel av varg till den mellansvenska vargpopulationen.

En regional viltförvaltning

Rovdjursförvaltningen måste liksom annan viltförvaltning gå mot att bli adaptiv utifrån ett ekosystemperspektiv. Naturvårdsverket och länsstyrelserna är de förvaltningsmyndigheter som ansvarar för rovdjur och frågor om jakt och vilt. De senaste åren har en förskjutning av beslutsfattandet skett från Naturvårdsverket till länsstyrelserna i syfte att öka den regionala förankringen och därmed förbättra förutsättningarna för en samexistens mellan människor och rovdjur. Den regionala rovdjursförvaltningen bör även i fortsättningen vara kopplad till länen och att viltförvaltningsdelegationernas roll i rovdjursförvaltningen behöver stärkas.

Det är viktigt att det totala rovdjurstrycket kommer ner till en acceptabel nivå. För att se vad som är en acceptabel nivå gav alliansregeringen ett uppdrag till SLU att undersöka de socioekonomiska effekterna av vargförekomst. Det är av stor vikt att denna kartläggning får genomslag i regeringens politik på området.

En ny viltförvaltningsmodell

En av de viktigaste delarna i alliansregeringens rovdjurspolitik, som slogs fast av riksdagen 2008, är att fördela en större del av ansvaret för förvaltningen till regional och lokal nivå. En sådan förvaltning stärker möjligheterna till samexistens mellan människor och rovdjur. Dessutom kan en bättre och tätare uppföljning ske av åtgärderna för att skapa bättre förutsättningar.

Den nya förvaltningsmodellen vilar på tre delar:

• Länsstyrelserna har ett utvidgat ansvar för förvaltningen av rovdjuren. Naturvårdsverket ska delegera till länsstyrelserna att fatta beslut om jakt och skyddsjakt efter rovdjur.
• Varje berörd länsstyrelse har en viltförvaltningsdelegation för rovdjursbeslut med landshövdingen som ordförande. Dessa har nu upprättats och består av såväl politiska företrädare som representanter för naturvårdsorganisationer, samhällsföreningar, byalag, markägarorganisationer och näringsföreträdare.
• Sverige delas in i tre rovdjursförvaltningsområden för att avspegla de skilda förutsättningarna i rovdjursförvaltningen och fungera som samverkansorgan. Länsstyrelsernas beslut om inventeringsverksamhet, förvaltning och jakt samordnas nu mellan länen i rovdjursförvaltningsområdena.

Den nya förvaltningsmodellen är en grundbult för att förbättra den svenska rovdjurspolitiken. Med den på plats har det regionala och lokala inflytandet i rovdjursfrågor ökat och gjort att fler människor kunnat aktivera sig i förvaltningen. Likaså har viltförvaltningsdelegationerna kommit igång med sitt arbete och fungerar nu som en samlande aktör i rovdjurslänen.

Länsstyrelserna arbetar med att sätta igång den nya förvaltningen. Det är viktigt att detta arbete inte avstannar. I annat fall riskerar mycket av det goda arbete som gjorts i rovdjurslänen att upphöra. Hit hör till exempel hjälp med akutgrupper, stöd och råd till näringsidkare på landsbygden och detaljerad inventering och spårning av rovdjuren ute i skogarna. Detta är inte minst viktigt med tanke på att stammarna utvecklas positivt.

Tillåt åtelkameror/övervakningskameror för arbetsredskap

Initierade bedömare uppskattar att det finns tiotusentals viltkameror uppsatta utan tillstånd. Detta talar starkt för att förenklingar när det gäller tillstånd för dessa är nödvändiga.

Centerpartiet vill lätta på kamerareglerna för att övervaka vilt och för att det ska bli lättare att få tillstånd att övervaka sina skogsmaskiner m.m. i enlighet med Jaktlagsutredningens delbetänkande som presenterades i juli 2014 eftersom stölder av diesel och maskiner är ett stort problem bland lantbrukare.

I dag fälls i särklass flest vildsvin genom åteljakt. Den vaktid som krävs för detta är emellertid oacceptabelt lång. Därför är kameraövervakning av åtelplatser för vildsvin ett välbehövligt hjälpmedel för att ge jägarna bättre kunskaper om när vildsvinen besöker åtlarna. Det finns därmed starka skäl för att förenkla lagstiftningen för kameraövervakning för åtelplatser för vildsvin.

I dag kan man ansöka om tillstånd för att sätta upp övervakningskameror, men ansökan kostar 3 700 kronor, och då får man bara övervaka ett mindre område som har angetts tydligt i ansökan. Handläggningstiden är i genomsnitt tre månader. Det gör att det blir dyrt och tidskrävande att övervaka sådant som flyttas, eller flyttar på sig, såsom djur eller bygg-, lantbruks- och anläggningsmaskiner.

Centerpartiet föreslår därför att reglerna ska ändras så att man kan ha en kamera som man använder för att övervaka sin skogsmaskin. Samma sak anser vi ska gälla med åtelkameror.

Man ska inte behöva ansöka om att få övervaka, istället ska man bara anmäla att man gör det.

Ny viltförvaltningsmyndighet

Det behövs en bred myndighet som tar in många samhällsperspektiv i jakten och på så sätt också bidrar till en bredare acceptans och förståelse för viltförvaltningen i samhället. Frågor som rör jakt har varit spridda på olika myndigheter. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för viltförvaltning och naturvård, Livsmedelsverket har hand om frågor som gäller viltkött och försäljning av detta, Trafikverket administrerar ersättning m.m. av eftersök på trafikskadat vilt. Större delen av de uppgifter som tidigare varit spridda kan nu samlas under ett tak. Det ger en bättre helhetssyn och mer effektiv hantering av viltfrågor. Centerpartiet anser att det bör vara en bred myndighet, som både kan säkra den biologiska mångfalden och ge förutsättningar för fler jobb i hela landet genom jakten. Dessutom är det ett sätt att se till att vi kan producera mer klimatsmart mat.

.

Eskil Erlandsson (C)