Elektromagnetiska fält i stadsmiljön

Motion 2004/05:Bo207 av Barbro Feltzing (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att försiktighetsprincipen skall tillämpas i stadsmiljön för att inte öka den elektromagnetiska strålningen.

Motivering

Många människor är idag känsliga för den alltmer ökade elektromagnetiska strålningen i vår miljö. Olika besvär kan göra att människor blir sjuka och måste undvika att vara i närheten av elektromagnetiska fält. Många människor kan heller inte bo i stadsmiljön, då deras besvär där ökar. Myndigheter har inte tagit ställning till huruvida människor blir drabbade av elektromagnetism, men 25 år av forskning över hela världen visar ändå på att levande organismer reagerar på den elektromagnetiska strålningen. En mer intensifierad forskning behövs, när trådlös kommunikation fyller ut hela vårt luftrum och ny teknik tas fram i snabb takt.

I statsmiljön i Stockholm och i Göteborg har studier gjorts av den elektromagnetiska strålningen på våra gator. Under 1998 gjordes mätningar av magnetfälten i Stockholm. Magnetfälten varierade, men värden på mellan 1 och 2,5 mikrotesla uppmättes. På vissa platser uppmättes så höga värden som 6 mikrotesla. Tesla är den enhet, som ett magnetfälts flöde mäts i och ett slags gränsvärde har satts till 0,2 mikrotesla.

Medelvärdet längs de uppmätta trottoarerna låg på 0,4 mikrotesla. Det är dubbelt så höga värden, som ansvariga myndigheter av försiktighetsskäl anser bör tillåtas i samhället.

Svenska forskare anser att långvarig exponering för magnetfält över 0,2 mikrotesla ökar risken för att drabbas av blodcancer, leukemi.

På Chalmers tekniska högskola i Göteborg har professor Yngve Hamnerius lett forskning med mätning av stadsmiljön i Göteborg. Man har kartlagt alla gatorna i innerstaden. Många gator uppvisar höga värden och den elektromagnetiska strålningen var även hög inne i bostäderna vid de aktuella gatorna.

Forskningen och kartläggningen måste få fortsätta, och försiktighetsprincipen bör bli vägledande för hur stadsmiljön planeras och hur utbyggnad sker med avseende på hur kraftig elektromagnetisk strålning som utvecklas vid olika elektriska installationer. Tidsaspekten för hur länge människor utsätts för strålning bör också bli föremål för forskning.

Stockholm den 22 september 2004

Barbro Feltzing (mp)