Djurskydd vid slakt

Motion 2011/12:MJ219 av Helena Leander och Maria Ferm (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av de svenska slaktreglerna ur djurskyddssynpunkt.

Motivering

Oavsett vad man tycker om det etiska i att döda andra varelser är de flesta överens om att om man dödar djur ska de i alla fall få en värdig död. Många djur möts dock idag av en mycket plågsam död.

Fjäderfä

När hönor och kycklingar ska slaktas idag går det oftast till så att de hängs upp i benen, vid fullt medvetande, i krokar som rör sig över ett strömförande vattenbad. Där är det tänkt att djuret ska bedövas innan det får halsen uppskuren och förblöder, varefter djuret skållas och plockas. Den onaturliga uppochnervända upphängningen är i sig stressande för djuren och inte minst plågsam för alla de djur som har benfel. Med det uppskruvade tempot kommer därtill risken att fågeln antingen håller upp huvudet från vattenbadet och därmed förblöder vid fullt medvetande eller att avblodningen missas och fågeln hinner vakna till medvetande igen innan den skållas och plockas.

En mindre vanlig metod är att djuren bedövas med gas (kycklingar) eller gasas ihjäl genom att deras stall fylls med koldioxid (hönor). På så sätt slipper hönorna transporten och den omilda hanteringen på slakteriet, men å andra sidan är koldioxid en så kallad aversiv gas som leder till en plågsam kvävning för djuren. Det finns dock en möjlighet att använda mindre aversiva gasblandningar, som blandningar av koldioxid och kväve eller argon. Det skulle kunna vara ett bättre alternativ ur djurskyddssynpunkt än både den klassiska upphängningen och den vanliga koldioxidgasningen.

Grisar

För grisar är koldioxidgasning den vanligaste bedövningsmetoden, som sedan kompletteras med avblodning före skållning. Även här har det uppskruvade tempot inneburit att man ibland missat avblodningen och skållat grisar vid fullt medvetande. Även för de grisar som åtminstone slipper det lidandet är själva koldioxiden aversiv precis som för fåglar. Andra gasblandningar skulle kunna minska grisarnas lidande innan de blir medvetslösa.

Elpåfösare

Elpåfösare, ett verktyg som används för att driva på djuren med hjälp av smärtsamma elstötar, får idag bara användas i undantagsfall. Trots detta visade Livsmedelsverkets rapport ”Djurskydd vid slakt” från 2010 att så kallad ”hård drivning” (vari även de helt otillåtna metoderna vridning av svansen och hårda slag eller stötar med tillhygge ingår) förekom i 22,6 procent av fallen vid drivning in mot bedövningsboxen. Om miljöer och tempo anpassas efter djurens förutsättningar skulle dock elpåfösare kunna förbjudas helt.

EU:s slaktförordning

1 januari 2013 träder EU:s nya slaktförordning i kraft. Därefter kan vi inte fritt införa nya nationella slaktregler för att stärka djurskyddet. Därför är det angeläget att före ikraftträdandet gå igenom de svenska slaktreglerna ur djurskyddssynpunkt. Levandeupphängning av fjäderfä, bedövning och avlivning med aversiva gaser och bruket av elpåfösare är några metoder som bör granskas, men det kan även finnas andra plågsamma metoder som bör utmönstras i takt med ny kunskap om hur djurs välfärd påverkas vid slakt. Även riskerna för djurvälfärden med ett högt uppdrivet tempo bör granskas.

Stockholm den 28 september 2011
Helena Leander (MP)	Maria Ferm (MP)