Djurfrågor

Motion 2013/14:Sk351 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn kring regelverket för vilka organisationer som kan komma i fråga som mottagare av skattereducerade gåvor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över djurskyddsarbetet på global och mellanstatlig nivå.1

1 Yrkande 2 hänvisat till MJU.

Motivering

Sverige är ett av de länder i världen som värnar starkast om djurens välfärd. Att vi är världsledande i frågor om djurskydd och djurvälfärd är väldigt positivt. Ett exempel på detta är förslaget – som föreslås träda i kraft 1 januari 2014 – som innebär att alla sexuella handlingar med djur förbjuds. Detta är mycket bra och något som undertecknad efterlyst under lång tid.

Djur är inte egna rättssubjekt men har ändå ett visst skydd mot att utsättas för onödigt lidande genom bestämmelser i djurskyddslagen och bestämmelsen om djurplågeri som finns i brottsbalken. Utöver dessa så finns det ytterligare några exempel på bestämmelser om hur djur ska behandlas och hållas. Djurskyddslagen är en ramlag, vilket innebär att den fylls med innehåll genom föreskrifter och förordningar som går att hitta hos Jordbruksverket.

Lagstiftningen kring djurs skydd är splittrad, bland annat beroende på att djuren juridiskt sett ses både som egendom och som varelser som behöver skydd. En risk med den splittrade lagstiftningen är att djuren blir lidande och att ärenden hamnar mellan stolarna. En lösning på detta är att skapa en tydlig och sammanhängande lagstiftning genom en djurbalk. Sedan 1998 finns miljölagstiftningen samlad i miljöbalken. Att samla all lagstiftning i en djurbalk skulle underlätta hanteringen av djurrättsfrågorna på ett liknade sätt som är gjort med miljöfrågorna i miljöbalken. En tydligare, och mer samlad, lagstiftning skulle ge djurägarna bättre förutsättningar att sätta sig in i, och följa, regelverket.

Sedan tidigare kan en privatperson skänka pengar till vissa välgörenhetsorganisationer och få skattereduktion för detta. Gåvan ska uppgå till minst 200 kronor och lämnas för vissa bestämda mål. Skattereduktionen medges till 25 procent av gåvobeloppet och får uppgå till maximalt 1 500 kronor per år och person.

Organisationer som arbetar med och bevakar frågor om djurskydd och djurens välbefinnande faller dessvärre utanför gällande lagstiftning. Detta trots att djur och djurrätt engagerar många människor och att organisationerna gör viktiga insatser. Regelverket kring skattereduktion för gåvor till välgörenhetsorganisationer bör därför ses över för att i framtiden även gälla organisationer som arbetar med djurens välbefinnande.

Frågan om djurs välfärd ses idag som en viktig global fråga. Framförallt efter att Riokonferensen som hölls år 2012 valde att skriva in djurs välfärd bland hållbarhetsfrågorna. Mycket viktigt arbete sker också till exempel inom FN och EU där man under senare tid tagit fram en handlingsplan för djurvälfärdsfrågorna, där det till exempel ingår att ett gemensamt ramverk för djurvälfärdsfrågorna ska införas.

Sverige agerar mycket förtjänstfullt på den globala arenan för att stärka djurens välfärd. Den svenska regeringen har bland annat ställt sig bakom att FN ska införa en deklaration om djurens välfärd. Regeringen är också mycket pådrivande inom EU för djurs välfärd, inte minst då det gäller transporter av djur till slakt.

Enligt min mening är det viktigt att det svenska arbetet på global och på mellanstatlig nivå stärks ytterligare. Detta kan till exempel ske genom ett ökat samarbete med näringen, veterinär- och djurskyddsorganisationerna. Regeringen bör därför överväga att se över arbetet på global och mellanstatlig nivå i syfte att intensifiera och stärka detsamma.

Stockholm den 26 september 2013

Marietta de Pourbaix-Lundin (M)