Diskriminerande identitetskort i Irak

Motion 2016/17:3161 av Robert Halef (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för minoriteters rättigheter i Irak och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Den som följt den senaste tidens diskussioner om nya identitetshandlingar i Irak har skäl till oro. På dem ska irakiska medborgares etnicitet registreras och tryckas synligt.

Förslaget utgår från en parlamentariska kommitté och kommer att exkludera och förneka ett stort antal kristna och andra minoritetsgrupper. I den nya etniska registreringen ska de större folkgrupperna, som exempelvis araber, kurder och turkmener, vara namngivna medan andra registreras utan att nämnas vid namn, som syrianer, assyrier, yazidier, kaldéer och mandéer. Det är inget annat än diskriminering och exkludering.

Irak behöver mer försoning och inkludering. Regeringen bör arbeta för ökad tolerans och för ett mångfaldssamhälle och mångreligiöst samhälle som berikar landet, där alla är jämlika och kan känna sig som en del av samma gemenskap.

Syrianer, kaldéer, assyrier, mandéer och yazidier förtjänar och har rätten att nämnas vid sina rätta namn. Att förneka deras existens är ett historiskt svek mot de egna medborgarna.

Det är inte acceptabelt att irakiska medborgare diskrimineras och att delar av den egna ursprungsbefolkningen förnekas. Detta kommer inte att gynna bilden av ett nytt Irak som strävar efter att göra demokratiska framsteg utan istället förstärka bilden av ett sekteristiskt land som legitimerar diskriminering och förnekande av mindre folkgrupper.

Det naturliga hade varit att alla registreras som irakiska medborgare med namn och personnummer, men utan sin etniska tillhörighet. Historiskt finns det många exempel på länder som tillämpat etnisk eller religiös registrering, och detta har ofta bidragit till diskriminering av samma grupper.

Men Irak har bestämt sig för en etnisk registrering i de nya identitetshandlingarna. Då blir det missvisande om inte alla minoriteter inkluderas.

Under år 2005 antogs Iraks nya konstitution. I artikel 125 namngavs två kristna folkgrupper, kaldéer och assyrier, men syrianer, den näst största kristna folkgruppen efter kaldéer, har av någon anledning inte inkluderats trots att det språk grupperna talar benämns med sitt rätta namn, syriska.

Syrianer/araméer är en av Iraks ursprungsbefolkningar och bärare av ett flertusenårigt historiskt, kulturellt och religiöst arv i Irak, och deras minnesmärken vittnar om folkgruppens betydelse och att den är en del av Irak.

Området kallas ibland för civilisationens vagga. Syrianer/araméer och deras syriska/arameiska språk är en stor bidragande faktor till detta.

Syrianer, kaldéer, assyrier, mandéer och yazidier är irakiska medborgare. De är fredliga grupper som inte är en del av de interna maktstridigheterna där andra gör maktanspråk. Det innebär inte att de inte existerar och att man systematiskt kan exkludera dem ur konstitutionen och från de nya identitetshandlingarna.

Det bor flera hundra tusen syrianer, syrisk-ortodoxa och syrisk-katolska i Irak, med ett flertal biskopssäten i Bagdad, Basra, Mosul och i Nineveregionen i lrak.

De har rätt till sin existens och rätt att nämnas vid sitt rätta namn i de nya identitetshandlingarna och i den irakiska konstitutionen. Deras existens får inte raderas.

Vi förväntar oss att den irakiska regeringen gör rätt denna gång. Eftersom man valt att registrera etnicitet på de irakiska medborgarna i de föreslagna identitetshandlingarna är det viktigt att alla minoriteters etnicitet finns inskrivet, så att alla kan känna sig som fullvärdiga irakiska medborgare.

Att registrera medborgares etnicitet eller religionstillhörighet på identitetshandlingar är inget att förorda och kommer att leda till diskriminering och förföljelse av minoriteter. Men då Iraks regering valt detta är det viktigt att alla medborgare behandlas lika.

Syrisk-ortodoxa kyrkans patriark, överhuvud för den syrisk-ortodoxa kyrkan i hela världen, Ignatius Afrem II, och Kaldeiska kyrkans patriark av Babylon Louis Raphael I Sako har protesterat mot denna exkludering av syrianer i Irak.

Ärkebiskop Dioskoros Benyamin Atas för syrisk-ortodoxa patriarkaliska ställföreträdarskapet i Sverige, ärkebiskop för syrisk-ortodoxa kyrkan i Storbritannien Touma Dagama och flera andra ärkebiskopar för de syrisk-ortodoxa och katolska kyrkorna har framfört sitt missnöje, och alla syrianer är missnöjda med det orättvisa och orättfärdiga förslag som ligger. Kristdemokraterna delar deras missnöje.

En mångfald av etnicitet och religion berikar ett samhälle. Den irakiska regeringen bör stötta den mosaik som finns i landet och jobba för en mer demokratisk utveckling i landet utan diskriminering och behandla alla lika.  Med inkludering och respekt för mänskliga fri- och rättigheter ökar tilliten mellan människor och samhället blir tryggare och mer framgångsrikt, freden blir långvarig och väpnade konflikter färre.

Syrianer/araméer och de andra minoritetsgrupperna bör få sin etniska identitet inskriven i de föreslagna identitetshandlingarna. Denna uppfattning bör regeringen göra känd för Iraks regering.

Robert Halef (KD)