Bostadspolitiken i Stockholm

Motion 2001/02:Bo269 av Stefan Attefall m.fl. (kd)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Bostadsutskottet

Händelser

Inlämning
2001-10-05
Numrering
2001-10-05
Hänvisningsförslag
2001-10-05
Utskottsförslag
2001-10-05
Granskning
2001-10-05
Registrering
2001-10-05
Hänvisning
2001-10-11
Bordläggning
2001-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny bostadspolitik för ökat byggande och en bättre fungerande bostadsmarknad i Stockholm.

Bostadspolitikens kollaps

Situationen på bostadsmarknaden i Stockholm är så alarmerande att kraftfulla åtgärder måste vidtas. Vi talar ofta om den statsskuld och den miljöskuld vi lämnar efter oss till kommande generationer. Nu håller vi på att också skapa en bostadsskuld för våra barn att ta hand om. Vi utnyttjar och sliter på de bostäder som tidigare generationer har byggt upp, men vi gör inte de investeringar som krävs för att vi ska kunna lämna efter oss ett bättre eller ens likvärdigt bostadsbestånd åt dem som kommer efter oss.

I tillväxtområden – främst Stockholm – är problemen med bostadsbrist akut. Detta drabbar främst dem som ännu inte fått in en fot på marknaden, framförallt våra ungdomar. Vi träffar ofta förtvivlade ungdomar som trots många års letande fortfarande inte hittat en bostad. Det är också en fördelningspolitiskt oacceptabel utveckling. De med pengar och kontakter kan alltid skaffa bostad medan många andra blir utan. Det drabbar också många som söker sig till storstäderna för arbetsmarknadens skull och blir därmed ett hot även mot den ekonomiska tillväxten.

I hela landet är nyproduktionen på en orimligt låg nivå. Bostäder har ingen oändlig livstid, utan beståndet måste successivt förnyas. Vi skjuter ett ofrånkomligt ansvarstagande framför oss och bygger upp ett jättelikt investeringsbehov som kommer att innebära stora samhällsekonomiska påfrestningar framöver.

Det sker allt för få ombyggnader av bostäder i dag. Den statliga byggkostnadsdelegationen har visat att stora delar av bostadsbeståndet har passerat den gräns där stambyten med mera borde ha skett, utan att det har blivit gjort. SABO, de kommunägda bostadsföretagens riksorganisation, har redovisat skrämmande statistik på att stora delar av deras bestånd byggt på 1960-talet och tidigare inte blivit ombyggt sedan det byggdes.

Bostadsmarknaden håller på att bli en marknad där svartjobb och ekonomisk brottslighet grasserar. Vid reparationer och ombyggnader av privatbostäder håller svartjobb på att etableras som något normalt. I områden med bostadsbrist är olika slags svarta pengar för en lägenhet något som inte längre väcker något större uppseende. Denna inställning sprider sig lätt till andra samhällsområden.

Hyresrätten har hamnat i strykklass. Denna boendeform är utmärkt i många skeenden i livet och behövs både i det nuvarande bostadsbeståndet och i nyproduktionen. I dag byggs mycket få hyresrätter eftersom det saknas ekonomiska incitament. Samtidigt sker en omvandling till bostadsrätter av de hyresrätter som finns, ofta just i de områden där behovet av hyresrätter är störst. Noterbart är också att den stora omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter sker i det privata hyresfastighetsbeståndet eftersom de ekonomiska villkoren för att driva och förvalta ett hyreshus är dåliga.

Man kan säga att bostadspolitiken är avskaffad. Bostadsmarknaden skulle bli en marknad som alla andra. Tyvärr visar det sig att denna marknadsanpassning och avreglering kom att innehålla så många kvarstående regleringar, skeva skatteregler, oförutsedda effekter och andra aspekter som innebär att resultatet blivit allt annat än lyckat. De förutsättningar och tydliga spelregler som en väl fungerande marknad kräver finns helt enkelt inte.

Vi förespråkar inte en återgång till det gamla systemet med regleringar och subventioner, men en rad åtgärder måste vidtas för att rätta till de ofullkomligheter som dagens system visat sig ha. Både borgerliga och socialdemokratiska regeringar har vidtagit åtgärder som när de beslutades tedde sig rimliga, men som vi i efterhand måste erkänna var både ofullständiga och i långa loppet mindre lyckade. Det tar lång tid att vända utvecklingen och lång tid innan effekterna av detta märks. Därför är det enligt vår mening bråttom att vidta åtgärder.

Nio punkter för en ny bostadspolitik

För att kunna angripa de problem som finns på bostadsmarknaden bör nedanstående åtgärder genomföras:

Underlätta för kommunerna att ta ansvar för bostadsförsörjningen. Skatteutjämningssystemet måste justeras så att kommunerna åtminstone inte har en nackdel av att bygga nya bostäder och öka sin befolkning. Fastighetsskatten bör trappas ned, och på sikt helt slopas. En låg kommunal fastighetsavgift bör inrättas, så att intäkterna från denna kan täcka kostnader för vatten, avlopp, gator, brandförsvar med mera.

Ett nytt hyressättningssystem måste till. Den s.k. allmännyttans hyresledande roll bör avskaffas, i övrigt kan nuvarande bruksvärdessystem behållas för alla befintliga hyreslägenheter medan ett friare system kan övervägas för nyproduktion. Möjligheterna att i efterhand begära prövning av hyran i nyproduktion bör under alla förhållanden begränsas om privata investerare ska våga bygga i någon större utsträckning. Också hyrorna i det befintliga beståndet skulle kunna anpassas bättre till de boendes värdering. De som bor i Stockholms innerstad måste kunna få känna trygghet. Ett sätt att skapa trygghet för dem som bor i hyreslägenheter vore att tillåta att lägesfaktorn fick ett betydligt högre genomslag i alla nya kontrakt, medan befintliga kontrakt fortfarande skulle styras av nuvarande regler. Det skulle skapa ökad nyproduktion och motverka svarthandeln med hyreskontrakt.

Principerna för fastighetsskatten måste ses över. Om inte fastighetsskatten omedelbart kan omvandlas till en kommunal avgift måste något ändå på kort sikt göras åt den bristande legitimitet som nu präglar skatten. Vid beräkningarna av fastighetsskattens nivå, måste hänsyn tas till det faktum att avkastningen på exempelvis en villa inte sker i form av pengar som kan användas till skatten. Detta motiverar i sig en lägre skattesats, vilket i sin tur skulle öka skattens legitimitet hos befolkningen. Åtgärder för att hindra att absurda taxeringsvärden skapade av exempelvis sommargäster i skärgården slår igenom på den fasta ortsbefolkningen måste vidtas. Ett första steg är att frysa taxeringsvärdena på 2000 års nivå.

Det orimliga tilltaget att belasta nya bostäder med både konsumtions- och kapitalbeskattning (det vill säga byggmoms och fastighetsskatt) är en huvudorsak till att bostadsproduktionen varit utslagen ända sedan skattereformens dagar. Detta strider mot alla principer för skattesystemets uppbyggnad och måste omprövas. Nu har nya bostäder tillsammans med alkohol, tobak och koldioxidutsläpp extra hög skatt. Det är inte rimligt. Regeringen måste välja – är det konsumtion eller investering att placera pengar i en ny bostad?

Svartjobb inom reparationer och underhåll av privatbostäder är nu så vanligt att det snart inte uppfattas som något felaktigt längre. Detta är en farlig utveckling som då kan sprida sig vidare till andra områden. En åtgärd som snabbt kan bromsa denna utveckling är att införa sänkt skatt för hushållsnära tjänster. Även ägare av hyresfastigheter kan få möjlighet att utnyttja detta för att börja beta av det gigantiska underhållsbehovet.

Planprocessen behöver reformeras. Handläggningstiderna förefaller orimligt långa för många bostadsprojekt i dag. Regeringens utredare Ulf Adelsohn har föreslagit flera ändringar kring överklaganden och instansordningar som förefaller kloka.

Ändra reglerna så att tredimensionell fastighetsbildning blir möjlig. I bland annat centrala Stockholm skulle många nya bostäder då kunna byggas ovanpå fastigheter med kommersiella lokaler.

Stimulera uthyrning av privatbostäder. Många villor skulle med begränsade ombyggnader kunna få ytterligare en mindre lägenhet. Skattereglerna för uthyrning av privatbostäder är i dag ett hinder. Gränsen för skattebefrielse vid uthyrning av privatbostäder bör kunna höjas.

Stockholms trafiksystem måste byggas ut så att det blir möjligt att bygga attraktiva bostäder på nya platser. Utvecklad kollektivtrafik och nya vägtrafikleder krävs.

Detta är några förslag som skulle kunna bidra till att vända den olyckliga utvecklingen på bostadsmarknaden. De som främst tjänar på de kristdemokratiska förslagen är ungdomar, de som flyttar för att få jobb och andra med svagt fotfäste på bostadsmarknaden.

Stockholm den 3 oktober 2001

Stefan Attefall (kd)

Rolf Åbjörnsson (kd)

Désirée Pethrus Engström (kd)

Inger Davidson (kd)

Mats Odell (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Inger Strömbom (kd)

Amanda Agestav (kd)

Margareta Viklund (kd)

Magda Ayoub (kd)

Caroline Hagström (kd)


Yrkanden (1)

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny bostadspolitik för ökat byggande och en bättre fungerande bostadsmarknad i Stockholm.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.