Bosparande och bosättningslån

Motion 2004/05:Bo316 av Anita Johansson och Claes-Göran Brandin (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bosparande och bosättningslån.

Motivering

Ett bra boende är nyckeln till ett bra liv. Ett bra boende ger goda förutsättningar för människors utveckling. Bostadsområden som kännetecknas av kvalitet och skönhet är ett fantastiskt verktyg för en uppväxande generations möjligheter att skapa en egen självkänsla, oavsett vilken samhällsklass man kommer ifrån.

Boendesegregationen innebär ett folkhälso- och välfärdsproblem. Vi vet att boendesegregationen i sig har sociala konsekvenser. Tydligast ser vi detta i storstadsregionernas miljonprogramområden. Boendesegregationen medverkar till att skärpa de sociala problemen och bidrar därmed till att skapa nya problem och ytterligare snedfördela välfärden.

Trots ett ökat bostadsbyggande växer antalet kommuner med bostadsbrist. Det vanligaste är att det är brist på små och medelstora hyresbostäder, men oftast saknas även ett tillräckligt utbud av andra upplåtelseformer och bostadsstorlekar. Den här situationen drabbar både samhället och enskilda individer och hushåll och innebär stora välfärdsförluster. Det har blivit allt svårare för ekonomiskt svaga hushåll att skaffa sig en lämplig bostad. Tiotusentals unga vuxna tvingas bo kvar hemma. Frånskilda makar måste fortsätta att dela lägenhet. Barnfamiljer bor trångt och barn blir inte till.

De senaste årens utveckling på bostadsmarknaden har också lett till att den naturliga omflyttningen har hämmats. Ungdomar och andra med begränsad ekonomi har haft svårt att finna en bostad. Flyttkedjorna som skapat bostäder åt många fler när någon flyttat in i en ny bostad verkar ha blivit färre och kortare. En annan tendens är en allt starkare tudelning mellan olika delar av landet som också visar sig i boendet. Expansionen i storstadsregionerna och på många universitets- och högskoleorter har lett till trängsel, bostadsbrist och svårigheter att klara viktiga samhällsfunktioner.

Många barnfamiljer säger att de helst vill bo marknära och i eget hem. Många av villorna och radhusen från 1960/70-talen skulle kunna vara en utmärkt lösning på deras bostadsbehov. Om de äldre som idag bor i dessa villor/radhus kan förmås flytta till ett annat boende skulle flyttkedjor sannolikt också frigöra en del bostäder som skulle kunna efterfrågas av många ungdomar utan barn.

Det behövs ett nytt bosparande

Dagens bosparande saknar statliga stimulanser. Dagens system bygger i allt väsentligt på bostadsorganisationers, bankers och kreditinstituts sparlånesystem och att de är med och finansierar lån till marknadsvillkor. Att bospara innebär också i regel en möjlighet till en plats i kön hos de olika bostadsorganisationerna. Det här innebär att många ungdomar och unga familjer och andra grupper med svag förankring på bostadsmarknaden har mycket svårt att skaffa sig en permanent bostad som passar deras behov.

En översyn bör snarast inledas med syfte att se på förslag till ett nytt system för bosparande. Översynen bör bl a behandla följande utgångspunkter och förslag.

Ett nytt bosparande med statliga bosparstimulanser kan bygga på att enskilda personer/hushåll regelbundet avsätter en viss summa varje månad till ett särskilt bosparkonto. Sådana konton ska t ex kunna öppnas hos banker och kreditinstitut eller hos sparkassa knuten till en bostadsorganisation.

Ett nytt bosparande kan bygga på vissa grundläggande regler lika för alla bosparare oavsett var sparandet sker enligt ovan. Det bör räcka med tvåårs regelbundet sparande för att få möjlighet till bosättningslån, bosparlån och kreditgarantier. Reglerna bör utformas så att de gynnar dem som har svårt att få "vanliga" lån. Turordningsreglemente utformas av respektive bostadsorganisation.

För att innebära ett attraktivt alternativ till dagens marknadsbaserade system bör ett nytt bosparande utformas med vissa stimulanser. Ränta på bosparkonto bör vara skattefritt så länge det står på kontot eller används för köp av bostad eller annat avsett ändamål. Till bosparandet kan knytas en rätt att få låna till särskilt fördelaktiga villkor. Det ska gälla bosättningslån, bosparlån och tillgång till statliga kreditgarantier. Villkoren bör utformas så att de passar även personer/hushåll med svag ekonomi och/eller svag förankring på arbetsmarknaden (t ex projektanställningar).

Den som uppfyller grundläggande bosparkrav kan eventuellt ha rätt att få ett bosättningslån som ska kunna användas till allt sådant som hör till boendet, såsom köp av bostad, möbler, husgeråd etc. Ränte- och amorteringsvillkoren ska vara generösa.

Den som uppfyller grundläggande bosparkrav bör ha rätt att få ett bosparlån med statlig kreditgaranti. Utgångspunkten bör vara att ett bosparlån som garanteras av staten ska motsvara ca 30 procent av insatsen för en genomsnittlig bostadsrättslägenhet eller villa. Ett högsta tak för sådana kreditgarantier bör sättas så att lånet kan bli en verksam stimulans men utan att bidra till orimlig prisokänslighet hos bostadskonsumenterna.

Stockholm den 5 oktober 2004
Anita Johansson (s)	Claes-Göran Brandin (s)