Betygssystemet

Motion 2000/01:Ub256 av Tuve Skånberg och Johnny Gylling (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett studievänligare betygssystem.
Motivering

Förändringen av betygen från de fem betygsstegen 1-5, till
de tre betygsstegen Godkänt (G), Väl Godkänt (VG) och
Mycket Väl Godkänt (MVG) har inneburit en försämring för
eleverna såväl i betygens funktion av positiv återföring,
feedback, som i funktionen av urvalskriterium för vidare
studier. De tre betygsstegen, samt möjligheten att inte få
betyg alls, blir alltför vida och trubbiga. Skillnaden är stor
mellan att ha ett svagt eller ett starkt G i ett visst ämne, men
den framgår inte av betyget, och incitamentet för att försöka
höja betyget blir svagt. På samma sätt som en trappa med täta
trappsteg är mer gåvänlig än en trappa med få och höga steg,
såväl för elitgymnasten som för den rörelsehindrade, så är ett
betygssystem med fler steg mer studievänligt såväl för den
som har lätt för sig som för den som har det svårare.
Nackdelen med få och stora betygssteg är naturligtvis störst
för den med svårigheter. Nuvarande betygssteg kunde, utan
att en förändring i grunden av betygssystemet vore
nödvändig, enkelt kompletteras med ett plus för starkt betyg,
eller ett minus för svagt, till exempel VG - eller G+. För den
som inte kvalificerat sig för G, borde läraren ha möjlighet att
skriftligt kunna dokumentera de kunskaper som eleven ändå
besitter, just för den positiva återföringens skull, och för att
ge ett tydligt incitament för att ta nya tag.

Enligt lärare verksamma i olika delar av landet är det ett allmänt och
accepterat bruk inom lärarkåren att göra egna noteringar med plus och minus
vid betygen. Merarbetet skulle med andra ord bli obefintligt eller mycket
begränsat. I själva verket kan man säga att frånvaron av utskrivna plus och
minus innebär att eleverna undanhålls att skriftligt få en värdefull feedback
dokumenterad som de facto finns i lärarens noteringar, och som ofta meddelas
muntligt. En muntlig redogörelse kan naturligtvis inte heller åberopas inför
arbetsgivare eller vid ansökan för vidare studier.

Stockholm den 27 september 2000

Tuve Skånberg (kd)

Johnny Gylling (kd)