Åtgärder mot sjuka hus

Motion 2014/15:1975 av Jan Lindholm (MP)

av Jan Lindholm (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att erkänna sjuka-hus-sjukan.
  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en hälsogaranti för byggd miljö.
  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att snarast inrätta en bygghaverikommission.
  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om hur ett program för att åtgärda våra barns undermåliga arbetsmiljöer kan utformas och finansieras.
  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning med uppgiften att föreslå hur de som drabbas av sjuka hus och liknande skador av arbetsplatser eller andra lokaler kan få sina problem åtgärdade.
  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att stärka forskningen om kemin i inomhusmiljön.
  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ekonomiska säkerheter för att kunna täcka kostnader för såväl personskador som materiella skador som kan knytas till hälsovådliga byggnader.

Bakgrund

Antalet personer som drabbas av arbetssjukdom på grund av sjuka hus ökar, visar ny statistik från Arbetsmiljöverket. Mellan 2010 och 2011 ökade antalet fall som kan kopplas till sjuka hus från 500 till 700 enligt Arbetsmiljöverkets siffror för hela landet. Kvinnor drabbas betydligt oftare än män. Det totala antalet arbetsskador ökade inte i motsvarande grad.

Att anmälningarna blivit fler behöver inte betyda att fler byggnader har problem. Bo Knutsson, arbetsmiljöinspektör i Linköping, tror att förklaringen är att fler rapporterar sina besvär. Information finns även på http://www.kominmiljo.eu/start

Sjuka-hus-sjukan (Sick Building Syndrome, SBS) är ett diagnostiserbart sjukdomstillstånd med symtom som bland annat torra slemhinnor, hosta och trötthet. Forskarna vet inte de exakta mekanismerna bakom besvären, men orsaken är ofta fuktskador i byggnaden. Hus från 1970-talet och framåt drabbas oftare än äldre.

Till detta kan läggas det faktum att enligt Boverkets studie Betsi har cirka 36 procent av byggnaderna i Sverige minst en fuktskada. I 3H-studien från Stockholm kan man läsa att cirka tio procent av de boende rapporterar SBS och att runt 40 procent anger någon form av allergiska problem.

Om flera på arbetsplatsen har besvär som blir bättre på helger och under semestern kan det finnas anledning att misstänka SBS för arbetslokalerna.

Tidigare behandling

Motioner med dessa frågor har avslagits av riksdagen ett flertal gånger, problemen minskar dock inte. Tvärt om berörs allt fler i vårt land av dessa frågor. Ökande trångboddhet brist på lägenheter och försämrad ekonomi för många kan säkerligen vara del av orsakerna bakom den utvecklingen. Jag väljer därför att än en gång återkomma till riksdagen i denna fråga.

Inledning

Ökad välfärd under 1900-talet har bland annat inneburit ökad vistelsetid inomhus. Den genomsnittlige medborgaren anses idag tillbringa 90 procent av dygnets tid i inomhusmiljö. Förhoppningsvis kan en förändring av livsstilsnormer påverka denna utveckling åt andra hållet, men kraven på en sund inomhusmiljö bör inte lämnas åt sidan på grund av sådana förhoppningar.

Ohälsa kopplat till den byggda miljön, nya byggmaterial och fuktskador upplevs av allt fler som ett växande problem. Ofta mäts skrämmande höga värden upp av olika giftiga ämnen i lägenheter där drabbade bott. Trots det är bevisfrågan svårhanterad för den enskilde och ansvarsfrågan för skadorna otydlig. De drabbade är också ofta både ekonomiskt och fysiskt svagt rustade på grund av kraftigt nedsatt eller obefintlig arbetsförmåga. Samhället måste ta ansvar för de drabbade men måste även se till att sambanden mellan ohälsa och innemiljö får en förklaring. Naturligtvis krävs det forskning. I väntan på ytterligare kunskap borde det vara en självklarhet att tillämpa försiktighetsprincipen mycket kraftfullt.

23 nya kemiska ämnen per minut varje dag året runt är den globala verklighet vi skall försöka leva med. Att ha kunskap om de numera över 50 miljoner olika kemiska ämnen som existerar är naturligtvis en omöjlighet. Att material interagerar med varandra vet vi och att fukt sätter igång kemiska och biologiska förändringar är även det ställt utom allt tvivel. Frågan är hur detta skall hanteras i den byggda miljön.

Historisk återblick

I proposition 1990/91:189 med förslag till lag om byggnadsgaranti föreslog den dåvarande socialdemokratiska regeringen införandet av en tioårig byggnadsgaranti. Förslaget antogs av riksdagen genom bifall till betänkande 1990/91:BoU19. Förslaget var tämligen omfattande men kom aldrig att genomföras på grund av den regeringskris som inträffade av helt andra orsaker. Så småningom valde regeringen Bildt att i stället införa den av alla hatade byggfelsförsäkring som Reinfeldts borgerliga regering har avskaffat.

Det intressanta är att den dåvarande socialdemokratiska bostadsministern Ulf Lönnqvist i propositionen lyfter fram många av de problem som än idag kan antas vara orsak till att så många blir sjuka av den byggda miljön. Propositionen föregicks av att en arbetsgrupp utredde frågan om byggnadsgaranti där man påtalade byggnadstekniska faktorer som kunde påverka inomhusmiljön och, som man skriver, ha ett samband med ohälsa hos dem som vistas i byggnaden. Även i propositionen 1990/91:145 om byggnaders inomhusmiljö behandlades kopplingen mellan olika egenskaper i inomhusmiljön och den påverkan detta kan ha på hälsan för dem som vistas i byggnaderna.

Det har gått över tjugo år, och tyvärr så har de regeringar som styrt landet inte tagit tag i det sedan länge väl kända problemet.

Förslag till åtgärder

Erkännande av sjuka-hus-sjukan

Personer drabbade av SBS bollas mellan vården, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och sjukkassan samtidigt som några av dem förtvivlat arbetar på att få hjälp med grundproblemet. Så länge den vetenskapliga osäkerheten kring kopplingen ohälsa och innemiljö består kommer dessa personer i de flesta fall inte att få rimlig hjälp för att kunna återgå till ett normalt liv.

Att Arbetsmiljöverket konstaterat en ökande trend med denna typ av arbetssjukdom gör att regeringen borde agera. Det finns exempelvis ett antal polishus i landet som skadat ett stort antal poliser. Vi har skolor och vårdinrättningar som drabbat anställda och elever. Det inträffar att skollokaler döms ut och stängs.

Jag har genom åren interpellerat och debatterat frågan med ministrar och motionerat med förslag som avslagits. Det första regeringen borde göra är att erkänna att problemet existerar, det skulle förändra myndigheters behandling av de drabbade. Riksdagen bör ge detta regeringen till känna.

Garantitid på byggande för hälsan

Mot bakgrund av den kunskap vi har idag borde det vara möjligt att åter ta tag i frågan och utforma en lagstiftning som innebär att den ansvarige för byggandet åläggs ett minst tioårigt hälsoansvar. Det skulle innebära att en nybyggnation ska åtföljas av en minst tioårig garanti på att byggnaden inte skadar människors hälsa. Självklart måste lagstiftningen definiera hälsoansvaret på ett sätt som gör det funktionellt i en domstol. Mot bakgrund av Boverkets studier kring sjuka hus som visar hur omfattande problemet är borde det vara ett prioriterat arbete att lägga fram förslag till riksdagen om en hälsogaranti för byggd miljö. Riksdagen bör ge detta regeringen till känna.

Bygghaverikommission

När det gäller det redan existerande beståndet av bostäder, skolor, arbetsplatser och andra byggnader kan konstateras att en stor del är i mycket dåligt skick. Det skiljer mellan olika konstruktioner och förmodligen mellan olika tidsepoker enligt de studier som finns. Det är allvarligt att så många människor bor, studerar eller arbetar i byggnader som är undermåliga ur ett hälsoperspektiv. Varje år drabbas människor av allvarliga hälsoproblem i den byggda miljön. I en undersökning från Boverket och Energimyndigheten från 2007 (STIL 2) hade 81 procent av de undersökta skolorna fukt i konstruktionen eller en ren fuktskada. Samhällskostnaden för detta är förmodligen mycket stor. I vattenskadeundersökningen från 2002 uppskattades exempelvis den årliga kostnaden för åtgärder till fem miljarder kronor. Enstegstätning av fasader är det senaste exemplet i en lång rad av dåliga byggnadstekniska lösningar. Över 20 000 bostäder beräknas ha den fasadlösningen idag och cirka hälften av dem uppvisar redan svåra skador.

Det är inte rimligt att den enskilde lämnas helt utan skydd av samhället i situationer som dessa. Att drabbas av ett fuktskadat ägt hem kan få som konsekvens att hela livet brakar samman. Idag är många utförsäkrade från alla trygghetssystem, får ingen rehabilitering eller annan hjälp och är ovanpå detta ofta tungt skuldsatta. Även den som hyr en hälsovådlig bostad drabbas självklart på samma sätt, så när som på det som hör till ägandet. Den som drabbats av SBS i en hyrd bostad kan dock ha svårt att få en ny hyrd bostad och tvingas därför ofta bo kvar för att inte bli bostadslös med ständigt sämre hälsa som konsekvens.

Det bör därför snarast inrättas en bygghaverikommission med uppgift att granska alla fall av SBS i landet och föreslå lösningar både för de drabbade personerna och för de byggnadstekniska problemen. En sådan kommission måste ha en bred kompetens för att kunna hantera både hälsoproblematiken och byggtekniken.

De människor som drabbas far mycket illa, och det är angeläget att åtgärder vidtas snarast. Riksdagen bör sända en tydlig signal till regeringen att det är angeläget att inrätta en bygghaverikommission med de uppdrag som föreslås ovan.

Barns arbetsmiljö

Barn och ungdomar far idag illa i undermåliga skolmiljöer på grund av dåligt byggda och underhållna lokaler. Det är ansvarslöst att utsätta barn för en miljö som gör att de inte har möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen på rimliga villkor. Problemet finns även i förskolor, fritidsgårdar och många andra lokaler för idrott och föreningsverksamhet.

Våra barns framtid är för viktig för att vi ska kunna ta de risker det innebär att utsätta dem för undermåliga inomhusmiljöer när de är på jobbet. Den nya rödgröna regeringen har i sin första budget avsatt resurser för åtgärder på detta område vilket är mycket glädjande för landets alla elever. Jag ser initiativet som en början på ett omfattande arbete.

En ROT-liknande avdragsmöjlighet för skollokaler räcker emellertid inte till för att i tillräckligt snabb takt åtgärda alla de fuktskadade och på grund av andra orsaker undermåliga skollokalerna. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med tydligare riktade förslag på hur ett program kan utformas och finansieras för att åtgärda våra barns undermåliga arbetsmiljöer.

Uppföljning och ansvar

Socialstyrelsen har efter många års påtryckningar äntligen uppmärksammat hälsokonsekvenserna av fuktskador och påstår att de har för avsikt att utbilda de kommunala hälsoskyddsinspektörerna för att öka tillsynen av inomhusmiljön, vilket är mycket bra. Det är dock orimligt att det vid nybyggnation och renoveringar fortsätter att byggas ohälsosamma miljöer. Idag är det en god affär för byggbolagen att först bygga och sedan bygga om och få betalt båda gångerna. Det saknas incitament att göra rätt från början och det är ett unikt förhållande som enbart gäller för byggsektorn. Därför finns ett stort behov av att lagstifta om regler för ansvar när fel uppstår. De frivilliga etiska regler som tagits fram av företagen själva och de försäkringar som finns ger inte fastighetsägaren ett rimligt stöd för att utkräva rättelser när byggfel uppstår. Byggfelsförsäkringen som infördes av den borgerliga regeringen under ledning av Carl Bildt och som avskaffats av Reinfeldts alliansregering har i stort sett varit verkningslös och betraktades av de flesta som en ren kostnad utan att ge något skydd.

Boverkets senaste kartläggning av inomhusmiljön i landet, BETSI, fick tyvärr inte den behandling av alliansregeringen som den förtjänade. Regeringen valde att inte ge Boverket de resurser som krävdes för att en grundlig utvärdering av det insamlade underlaget skulle kunna genomföras. När materialet var färskt föreslog Miljöpartiet i sin budget att medel skulle avsätts för att möjliggöra djupare analyser av materialet. Förmodligen hade det även varit möjligt att på ett bra sätt väga samman utfallet i BETSI med det resultat som visade sig i den Stockholmsundersökning som gått under namnet 3H-projektet inom vars ram 14 000 lägenheter undersöktes 1991–1993 och dryga 10000 lägenheter under 2005. Det är bara att beklaga att Alliansen inte var mer intresserad av att skaffa sig en bättre bild av situationen.

De som drabbas av sjukdom på grund av ohälsosam inomhusmiljö, oavsett om det handlar om bostaden, arbetsplatsen eller andra lokaler, har idag mycket små möjligheter att få rimlig hjälp. Eftersom arbetsförmågan ofta blir kraftigt nedsatt har drabbade också små egna resurser. De behov som finns handlar både om stöd för att återfå hälsan och om att utreda orsaken och åtgärda den. Det sistnämnda är självklart viktigt även för att undvika att fler personer drabbas av den osunda inomhusmiljön. Det är rimligt att samhället tar ett aktivt ansvar för att drabbade får stöd och hjälp med att snarast tillfriskna och åtgärda den miljö som skadat dem.

När olyckan väl är framme, och tyvärr kommer det med stor säkerhet att inträffa ett antal gånger under de närmaste årtiondena, är det viktigt att det finns ett klart och tydligt regelverk att luta sig på. Här finns ett stort behov av regler för uppföljning och ansvarstagande. Byggbranschen präglas av långa kedjor av underleverantörer och utförare i tredje och fjärde led, vilket gör ansvarsfrågor svåra. Regeringen bör därför ta ett helhetsgrepp över detta problemområde och tillsätta en utredning som en gång för alla kan lösa de svårigheter som drabbar den som har otur att hamna i byggnader som gör dem sjuka. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Byggmaterial

Märkligt nog finns det fortfarande stora brister när det gäller kunskap kring hur byggmaterial särskilt under inverkan av fukt påverkar inomhusmiljön och vilka hälsoeffekter det ger. Även när man mäter upp halter av lösningsmedel i bostäder som inom industrin anses otillåtna i en arbetsmiljö ifrågasätts det om det kan vara skadligt att bo i en byggnad med dessa nivåer av hälsovådliga ämnen. Toxiska ämnen som både är vävnadsnedbrytande, påverkar immunförsvaret och är cancerogena i mycket låga halter och dessutom bioackumulerande är inte ovanliga i fuktskadade rum.

Av de femtio miljoner kända substanser som nämndes i motionens inledning finns mer än sex miljoner att köpa i handeln. Av dessa är det dock enbart runt 50 000 som vi avsiktligt använder i någon större omfattning och den gruppen ökar med ungefär 500 nya ämnen per år, men våra kunskaper om dessa ämnen ökar inte i samma takt. Tyvärr har forskning om hälsoeffekter av befintliga och nya kemiska substanser och ämnen som används inte den prioritet man skulle önska.

Det är därför nödvändigt att staten styr forskningsmedel för att öka kunskaperna om vår kanske största ohälsokälla. Inför de förestående renoveringarna av miljonprogrammen från 1960- och 1970-talen är det avgörande att kunskapen ökas så att vi inte drabbas av nya hälsoskandaler. Ett nybildat nätverk av forskare på olika institutioner i landet KOMIN bör tilldelas såväl resurser och uppgifter för att öka kunskapen på området inom de ramar regeringen förfogar över. Riksdagen bör därför ge regeringen tydliga signaler om att detta är ett forskningsområde som bör ges hög prioritet.

Ersättning och finansiering

En metod för att stödja dem som drabbas av ohälsa på grund av skadliga inomhusmiljöer är att skapa en fond eller annan säkerhet för att finansiera nödvändiga åtgärder. Finansieringen skulle exempelvis kunna ske genom en avgift vid nybyggnation och större renoveringar. Både försäkringsbolagen och staten skulle också kunna bidra till finansieringen.

Om reglerna för en sådan säkerhet utformas så att företagens kostnader återspeglar deras långsiktiga resultat vad gäller deras medverkan i att bygga friska eller sjuka miljöer skapar själva fonderingen i sig starka motiv för företagen att göra rätt från början. Riksdagen bör uppmana regeringen att utreda formerna för en sådan fond för att finansiera kostnaderna när människor skadas av ohälsosamma byggda miljöer.

.

Jan Lindholm (MP)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Civilutskottet

Händelser

Inlämnad: 2014-11-10 Granskad: 2014-11-10 Hänvisad: 2014-11-12
Yrkanden (7)