Återinför beredskapspolisen

Motion 2015/16:2743

av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra beredskapspolisen och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

1986 skapades det som kom att bli Särskilda Beredskapspolisen, en polis vars uppgift var att stödja den ordinarie polisen vid speciella händelser. Fördelen med att använda denna typ av poliser var att de inte kostade i närheten av vad den ordinarie polisen kostar, då dessa poliser endast hade ersättning för de timmar de la ner vid de tillfällen då de blev inkallade.

Beredskapspolisen omfattades av ca 1 500 man som med mycket kort varsel kunde sättas in som förstärkning till den ordinarie polisen. Bara i Stockholmsområdet kunde de vid särskilda händelser sätta in 300 man på under två timmar.

Vid en terrorattack eller större händelse så kan detta vara helt avgörande för att säkra tryggheten för befolkningen.  Polismyndigheter runt om i landet skickade begäran till Rikspolisen om att få använda Beredskapspolisen, men utan framgång.

Rikspolisstyrelsen avslog i stort sett alla ansökningar som kom. När Rikspolisstyrelsen senare avvecklade Beredskapspolisen så anförde man det låga utnyttjandet som ett av skälen, och detta trots att det var de själva som avslog ansökningarna.

Idag tvingas Polisen istället till att anlita privata vaktbolag för att sköta polisära sysslor såsom ordningshållande i samband med bevakning till en betydligt högre kostnad.

Kostnaden på drygt 25 miljoner årligen, som Rikspolisen anförde ((PoA-134-6927-09) i samband med avvecklingen av Beredskapspolisen har visat sig vara kraftigt överdriven.

Enligt Krisberedskapsmyndigheten (KBM) så uppgår kostnaderna som belastat detta anslag till mellan 10 mkr och 20 mkr årligen. Polishögskolan uppgav exempelvis kostnaden för omgång 2007/09 till 15 miljoner kronor.

I Utvärdering av beredskapspolisen, utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM)

i KBM:s dnr: 1303/2007, kan man läsa följande:

Under 1990-talet bedömde regeringen att antalet beredskapspoliser på sikt borde utökas. Särskilt framhölls behovet av ytterligare personal för bevakning av totalförsvarets skyddsobjekt vid höjd beredskap. Vidare föreslogs att beredskapspolisorganisationen skulle delas upp i en särskild del och en allmän del.  Den särskilda delen av beredskapspolisen skulle bestå̊ av 5000 totalförsvarspliktiga med 19 dagars utbildning i bl.a. antisabotageverksamhet och utgöra en kvalificerad resurs för insatser vid höjd beredskap. Den allmänna delen av beredskapspolisen skulle användas för bl.a. bevakning av skyddsobjekt och uppgå till 10 000 totalförsvarspliktiga. Det viktiga i detta förslag om utökning var att den 1953 års civilförsvarsutredning (SOU 1958:13), 1957 års polisutredning (SOU 1961:44) och 1970 års försvarsutredning (SOU 1972:4). Utökad användning av beredskapspolisen (Ju/4576/PO, Ju 2005:A), s. 15-16.

Och med tanke på de kravaller som utspelat sig exempelvis i Husby och andra utanförskapsområden de senaste åren, och som totalt dränerat polisen på resurser, så tycks behovet vara större än någonsin för en förstärkningsresurs till polisen.

Följande finns att läsa i samma utvärdering:

Det andra övergripande målet för beredskapspolisens verksamhet grundar sig på 1 § andra stycket förordningen (1986:616) om beredskapspolisen. I detta stycke anges att det under fredstid, då samhället har utsatts för eller riskerar att utsättas för särskilt svåra och påfrestande situationer från ordnings- och säkerhetssynpunkt, får finnas beredskapspoliser vid polismyndigheterna.

Denna förordning har senare ersatts av en nyare.

(2008:1097) 2 § Beredskapspoliser som har ingått avtal med Rikspolisstyrelsen om tjänstgöring får också kallas in till en polismyndighet vid allvarliga eller omfattande störningar på samhället från ordnings- eller säkerhetssynpunkt, eller vid risk för sådana störningar.

Frågan man måste ställa sig är om behoven som anges i utvärderingen nu har upphört? Har vi ett mindre hot från extrema grupperingar nu än tidigare? Är risken för upplopp eller omfattande störningar mindre? Med tanke på att vi har 55 områden i Sverige där rättsväsendet mer eller mindre förlorat kontrollen, med tanke på de ökande problem med extremism och terrorism som står högt på agendan och med tanke på upplopp som i bland annat Husby anser vi att det finns behov av den förstärkningsresurs som Beredskapspolisen utgjorde.

Vi anser därför att Beredskapspolisen ska återinföras, vilket vi även budgeterat för.

Kent Ekeroth (SD)

Adam Marttinen (SD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Justitieutskottet

Händelser

Inlämnad: 2015-10-06 Hänvisad: 2015-10-13
Yrkanden (1)