Antalet ledamöter i Sveriges riksdag

Motion 2011/12:K266 av Jenny Petersson (M)

av Jenny Petersson (M)
M0353

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att minska antalet ledamöter i Sveriges riksdag.

Motivering

I Sveriges riksdag har vi sedan 1970-talet 349 ledamöter som väljs vart fjärde år. De 349 riksdagsplatserna fördelas mellan partierna efter hur många röster som partiet har fått i valet. Antalet ledamöter kan sägas vara ett resultat av gamla traditioner och erfarenheterna från tvåkammarsystemet. Det var också ett resultat av politiska kompromisser och överväganden i den tid som då var.

Mycket har hänt sedan första riksdagen. År 1435 kallade man till ett möte i Arboga för att diskutera och besluta om Sveriges angelägenheter, och detta möte brukar kallas för Sveriges första riksdag. Men det är först vid Gustav Vasas två riksmöten 1527 och 1544 i Västerås som man kan tala om en riksdag med representation, då av de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder.

År 1918 infördes allmän och lika rösträtt för män, och år 1921 för kvinnor, och inte förrän då blev riksdagen fullt ut en demokratisk representation för hela folket. År 1971 övergavs tvåkammarsystemet och en kammare med 350 ledamöter infördes, efter det förslag som presenterades av Grundlagberedningen. Detta trots att ett alternativ med färre ledamöter hade diskuterats. År 1973 blev riksdagsvalet mellan blocken jämnt, som resulterade i lotteririksdagen – vilket 1976 resulterade i att antalet ledamöter i riksdagen blev 349.

I jämförelse med många andra länder har Sverige många folkvalda i vår högsta beslutsfattande församling per invånare, med ungefär 27 000 invånare per riksdagsledamot. Detta är något som kommit att debatteras alltmer på senare tid.

Ett argument mot att minska antalet riksdagsledamöter har varit att de mer glest befolkade valkretsarna i landet skulle få en sämre representation. Våra valkretsar, som i nuläget i regel motsvarar länsindelningen, skulle därför kunna utvidgas efter de demografiska förutsättningarna för att trygga representationen.

Samhällsutvecklingen sedan dess att antalet ledamöter i riksdagen fastställdes till 349 går inte att bortse ifrån. På bara några decennier har de politiska torgmötena blivit en förlegad tillställning. I takt med teknikens utveckling, har vi nu en mängd olika kommunikationskanaler. Det handlar inte bara om att politiker finns profilierade i sociala medier på internet, utan förutom ett teknikskifte har vi även sett ett kommunikationsskifte. Nyheter förmedlas allt snabbare, och med ett större utbud av kanaler. Möjligheterna till dialog mellan väljare och förtroendevalda har aldrig varit större.

Byråkratin kring riksdagens arbete är omfattande och är i sig ytterligare ett argument för att minska antalet ledamöter. Skattebetalarnas kostnad för riksdagsledamöterna är 831 miljoner kronor per år. Till det kan läggas en förvaltningskostnad på 683 miljoner kronor.

Sammanfattningsvis finns det många goda anledningar att se över hur antalet riksdagsledamöter skulle kunna minskas, och detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 27 september 2011

Jenny Petersson (M)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning: 2011-10-04
Yrkanden (1)