Angående avknoppningar

Motion 2008/09:Ub465 av Fredrik Schulte (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av regelverket för avknoppningar.

Motivering

Friskolereformen tillkom i syfte att öka den pedagogiska mångfalden och konkurrensen inom utbildningsväsendet. Genom att tillåta och uppmuntra alternativa driftsformer och pedagogiska strategier vid sidan av den kommunala utbildningsverksamheten har fler alternativ uppstått och den enskildes valfrihet har stärkts avsevärt. Detta har dessutom tvingat fram en konkurrens mellan skolor, vilket tydligt stärkt utbildningskvaliteten i hela skolväsendet. När de kommunala skolorna inte längre kunnat ta inflödet av elever för givet utan tvingats konkurrera med fristående aktörer för sin överlevnads skull har trycket på förbättringar av undervisningens innehåll ökat. Ett viktigt inslag i denna utveckling är fenomenet med avknoppningar som parallellt med nyetableringen av friskolor starkt bidragit till den ökade konkurrensen inom skolans värld. Med detta åsyftas en överlåtelse av ägar- och huvudmannaskapet av tidigare kommunala skolor till skolpersonalen som då iklätt sig rollen som nya friskoleutförare. Därmed har de anställda bättre kunnat påverka den egna arbetssituationen. Det huvudsakliga motivet till avknoppningar har dock varit att bryta den rådande monopolsituationen där det offentliga står för en överväldigande majoritet av landets skolor. Situationen inom grundskolan har varit mest angelägen. En stor del av förklaringen till detta ligger i svårigheten för nya utförare att hitta geografiskt sett strategiska undervisningslokaler. Möjligheten att slå sig in som aktör på gymnasiesidan har t.ex. varit avsevärt mycket enklare då gymnasieelever till följd av sin ålder är väsentligt mer rörliga. Få småbarnsföräldrar går med på att låta sina barn själva åka långa vägar till skolan. Dessutom är skolornas möjligheter till mer nischade profileringar större inom gymnasieskolan av naturliga skäl. Det ideala valet av grundskola för elever och föräldrar är därför oftast den mest närliggande skolan. Just därför att det är och har varit ytterst svårt att slå sig in som friskoleaktör inom grundskolan har avknoppningar blivit ett centralt instrument för att öka kvaliteten och mångfalden inom skolan.

Ovanstående frågeställningar är onekligen starkt politiskt laddade och inte minst juridiskt intressanta då rättsläget är oklart. Vår befintliga lagstiftning ger helt enkelt ingen klar vägledning om hur avknoppningar skall genomföras. Till följd av detta utredde Statskontoret frågan på Finansdepartementets begäran och kom fram till slutsatsen att det inte är möjligt för kommunen att ”rikta ett sådant erbjudande [en avknoppning] till de anställda”. Ingen vidare konklusion nåddes och regeringen har inte vidtagit vidare åtgärder för att finna en lösning på frågan. Detta är mycket olyckligt då avknoppningsarbetet nu mer eller mindre avstannat, vilket bromsat upp arbetet att utöka valfrihet, mångfald och kvalitet inom skolan och inom andra välfärdsområden. Med anledning av detta bör regeringen skyndsamt se över regelverket för avknoppningar.

Stockholm den 6 oktober 2008

Fredrik Schulte (m)