Åldersgränser

Motion 2016/17:1352 av Hanna Wigh (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att utreda effekterna av att ersätta dagens åldersgränssystem som baseras på födelsedag med ett system som grundas på födelseår för ett rättvisare samhälle och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra dagens system för åldersgränser till att gälla födelseår och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Samhället har beslutat kring vad som anses vara lämplig ålder för när en individ är tillåten att åtnjuta särskilda privilegier, rättigheter samt måste ta ansvar för sina handlingar.

Åldersgränserna reglerar många skilda frågor som när en individ har skolplikt, är straffmyndig, uppnår sexuell myndighetsålder, får ingå äktenskap, får ta körkort för olika fordon, rösta i val eller konsumera alkohol som exempel.

I de allra flesta exempel räknas åldersgränserna från den dag berörd person fyller år. Undantag finns, såsom när skolplikten infaller då det räknas från det år barnet fyller sju år. Att räkna åldersgränsen från födelseår istället för födelsedag är ett mer rättvist system som kan minska de problem som uppstår i samhället och främst drabbar ungdomar som är födda senare på året i större utsträckning än jämnåriga kamrater födda tidigare på året.

Poliser har berättat om otaliga situationer då de träffat på ungdomar i situationer som gör att de hamnar i myndighetsregister och får långtgående konsekvenser för förseelser som skulle vara lagliga för dem endast någon månad senare och som barnets klasskamrater vid tillfället redan fick göra. Att provköra kompisens moped är ett misstag som kan stå ett barn dyrt om åldern inte är inne. Lagen tar ingen hänsyn till om barnen vuxit upp tillsammans, går i samma klass och är jämngamla (om än dock någon månads skillnad) när barnen vill åka moped tillsammans, eller fira ett särskilt tillfälle med en skål. Lagen är inte rättvis när en halv klass får rösta i valen och den andra halvan måste vänta fyra år till. Lagen är inte rättvis och i det här fallet har lagen fel och behöver ändras. Konsekvensen av lagstiftningen blir en orättvisa där klasskamrater får helt skilda villkor och förutsättningar.

Det är fullt möjligt, rimligt och rättvist att ge rättigheter och skyldigheter till individer baserat på födelseår istället för födelsedag. Idag används det systemet när det handlar om skolplikt och det finns ingen anledning till varför inte de andra åldersgränserna bör följa samma princip.

Vad kan det finnas för motivering till att en person som fyller 18 år dagen efter ett val inte ska få rösta?

Hanna Wigh (SD)