Digital kompetens - it i skolan

Motion 2019/20:1987 av Lars Hjälmered (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om digital kompetens på lärarutbildningarna och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om digital kompetens inom lärarfortbildningen och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skolforskning om digital kompetens och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Skolan är det viktigaste verktyget för att ge unga människor rätt livschanser. Rätt hanterad är skolan en språngbräda för social rörlighet. Välutbildade människor är också avgörande för att möta arbetsgivares och arbetsmarknadens behov. Skolan behöver hela tiden utvecklas för att gå hand i hand med de utmaningar som eleverna kommer att möta i framtiden som medborgare, som anställda och som egna företagare.

Digital kompetens är ett område där svensk skola behöver ta stora kliv framåt. Digitaliseringen sveper som en svallvåg över Sverige. Det märks på en rad olika sätt. De flesta människor ägnar lång tid varje dag åt nätet. Näthandel utmanar traditionell handel. Mediekonsumtionen blir i allt större utsträckning digital. Modern industriell produktion är uppkopplad, internationell och sker i komplexa värdekedjor. Listan kan göras längre. Poängen är att vi möter ett samhälle som erbjuder helt andra möjligheter och utmaningar än tidigare. För att möta det krävs att unga människor ges en digital kompetens som en del av sin utbildning. Där finns mycket kvar att göra. Detta måste sedan självklart kombineras med solida ämneskunskaper som grund.

Lärarna är skolans viktigaste resurs. Lärare som klarar av att knyta samman en pedagogisk idé med moderna, digitala hjälpmedel bidrar enligt skolforskningen till att elever presterar bättre i skolan. Eleverna står också bättre rustade för det samhälle som de ska möta.

För att kunna verka i skolan behöver man en lärarbehörighet/legitimation. För att få lärare med rätt förutsättning vad gäller digital kompetens behöver lärarutbildningarna utvecklas. Digital kunskap bör därför ta en större plats på lärarutbildningarna. Det är också rimligt att de lärare som är yrkesverksamma erbjuds relevant fortbildning. Där har arbetsgivarna, huvudmännen, det yttersta ansvaret, men ett ansvar vilar också på lärosätena att erbjuda moderna kurser och program för fortbildning inom digital kompetens.

För att ta vara på möjligheter med digitalisering är det angeläget att skolforskningen utvecklas. Kopplingen mellan digitala hjälpmedel, pedagogisk idé och skolresultat finns belagd. Däremot finns mycket mer att beforska. Det gäller inte minst inom didaktik, hur lärarna praktiskt i sin yrkesroll bäst använder digitala hjälpmedel i undervisningen. Skolforskningen är i sig viktig för vad man lär sig på exempelvis en lärarutbildning eller en lärarfortbildning. Det bör övervägas hur skolforskningen om digital kompetens kan stärkas.

Skolhuvudmännen, kommunen eller den fristående skolan är de som har huvudansvaret för att de enskilda skolorna har rätt infrastruktur. De har också i kraft av chefs- och ledarskap att utveckla sina respektive skolor med ny teknik och utvecklad undervisning.

I Sverige växer en Edtech-sektor fram med många spännande och snabbt växande företag som sysslar med olika it-lösningar inom skola och utbildning. Ett exempel bland många är lösningar för digitala prov och digital rättning av prov i skolan. Dessa och andra lösningar är exempel på saker som kan bidra till att utveckla skolor och undervisning i Sverige. Möjligheterna med Edtech är närmast gränslösa, och Sverige ligger inom detta område i framkant i världen. För att den branschen ska fortsätta att utvecklas positivt krävs politiska reformer. Dels behöver Sverige en ny regering som ser till att ge entreprenörskap bättre villkor än vad vi ser i dag, dels bör skolor bättre ta vara på alla de möjligheter som Edtech erbjuder.

Lars Hjälmered (M)