De statliga veterinärerna

Motion 2018/19:1523 av Lotta Finstorp (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att privatisera de statliga veterinärerna och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

För över 10 år sedan gjordes en utredning (SOU 2007:24) på veterinärområdet där det fördes en diskussion om att staten utgör en dominerande aktör på en konkurrensutsatt marknad. De privata veterinärerna är ofta egenföretagare eller småföretagare och arbetar under tillsyn av Jordbruksverket. Samtidigt har Jordbruksverket cirka 1 300 anställda, varav ungefär 450 stycken är veterinärer samt assistenter som finns ute i landet. Dessa konkurrerar således med de privata veterinärerna. Den statliga veterinärorganisationen har en tredjedel av marknaden och får samtidigt in miljontals kronor i statliga subventioner.

Att en myndighet har tillsyn över både sin egen och konkurrenternas verksamhet framstår som orimligt. Det är således tveksamt om kollegor inom samma myndighet ska granska varandra; det är inte heller helt lämpligt att en konkurrent ska granska om de privata företagen uppfyller lagens krav.

Som en konsekvens av denna ordning har bland annat de statliga veterinärerna i större utsträckning än de privata anlitats av myndigheter för olika typer av utredningar, liksom de i vissa fall får mer fortbildning och information än vad deras konkurrenter får i förhållande till marknadsandelen. Det har också förekommit klagomål om att information som är viktig i det dagliga arbetet som veterinär sprids från staten till de statliga veterinärerna så att dessa får ett informationsövertag gentemot de privata.

För att tydligt separera sin egen verksamhet och konkurrenternas verksamhet behöver det övervägas en privatisering av de statliga veterinärerna. Det finns ett antal exempel som visar att det uppstår problem när näringsverksamhet drivs i statlig regi. Bland annat riskerar konkurrensen och utbudet på marknaden att hämmas eftersom statens verksamheter backas upp av skattepengar. Det kan heller inte uteslutas att staten ger sin egen verksamhet fördelar genom lagstiftning eller informellt genom att låta kolleger sköta tillsynen av varandra. Till detta kan också läggas att när vinstintresse inte finns i en verksamhet uppstår det ibland också problem med effektiviteten, och organisationens vilja att ge kunderna en god service kan bli lidande.

Det är mot den bakgrunden viktigt att överväga en avveckling av statens engagemang som företagare samtidigt som man underlättar för privata veterinärföretag i deras strävan att konkurrera på rättvisa och lika villkor. Därför bör det övervägas i en översyn om de statliga veterinärerna ska privatiseras så att det leder till mer rättvisa villkor.

Lotta Finstorp (M)