Låt Alma Johansson få en plats i de goda gärningarnas rum

Motion 2018/19:12 av Björn Söder (SD)

av Björn Söder (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Alma Johansson en plats i de goda gärningarnas rum i riksdagen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Motivering

Den 11 mars 2010 tillkännagav riksdagen för regeringen att Sverige ska erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker, att Sverige bör verka inom EU och FN för ett internationellt erkännande av folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker och att Sverige bör verka för att Turkiet erkänner folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker.

Under folkmordet, som pågick mellan 1915 och 1922, mördades runt 1,3 miljoner människor. Under denna fasansfulla händelse fanns svenska och skandinaviska hjältar som försökte hjälpa människor och lindra lidandet. En av dessa är Alma Johansson, som även Armeniens utrikesminister Zohrab Mnatsakanian under undertecknads besök i Armenien våren 2018 lyfte upp och hyllade för sina insatser och vittnesmål. Alma Johansson var en svensk missionär som hjälpte armeniska barn och flyktingar och vittnade om det folkmord som begicks. Hon har för sina insatser fått en minnesplatta vid folkmordsmonumentet Tsitsernakaberd.

På Wikipedia kan man läsa följande om henne:

Alma Viktoria Leontina Johansson, född 29 oktober 1881 i S:t Görans församling i Stockholm, död 31 december 1974 i S:t Görans församling i Stockholm, var en svensk missionär som arbetade med Kvinnliga Missionsarbetare (KMA) många år i staden Mush (idag Muş) i dagens östra Turkiet som då administrerades av Osmanska riket. Hon arbetade vid ett tyskt barnhem för föräldralösa armenier och tjänstgjorde dessutom som sjuksköterska och barnmorska. Vid utbrottet av första världskriget började förföljelserna mot de kristna minoriteterna i Osmanska riket att öka. Hon arbetade då under åren 1910–15 i Mush, där hon tillsammans med norskan Bodil Biørn (1871–1960) förestod ett hem för föräldralösa armeniska barn och drev en poliklinik för vuxna patienter.

Alma Johansson blev vittne till många av dessa grymheter. Sina upplevelser skildrade hon i skriften Ett folk i landsflykt. Hon lämnade även vittnesmål till tyska och amerikanska diplomater som publicerade uppgifterna. Alma Johansson berättade bland annat om hur kvinnor tog gift för att inte hamna levande i turkarnas händer och hur soldater ledde blodiga, sårade kvinnor och barn genom staden, medan andra soldater sköt mot dem för att skrämmas. När de sårade föll till marken, slog soldaterna ihjäl dem med bösskolven.

Hon lämnade uppgifter om hur alla barnen på hemmet begärts överlämnade till en hög officer med försäkran om att de var i goda händer och skulle återförenas med henne. Några dagar senare fick hon beskedet att samtliga barn tagits till en byggnad utanför staden och mördats.

Aldrig kan jag glömma den synen. Och ingenting kunde man göra för dem!

Armenierna och grekerna bliva nu systematiskt utrotade, dödade eller jagade från sina hem för att spridas i mindre grupper till långt avlägsna turkiska trakter, där det gives dem att välja mellan att övergå till islam eller dö för svärd eller av svält

– Alma Johansson

Alma Johansson kom nedbruten hem till Sverige, men några år senare återvände hon till Konstantinopel för att arbeta bland armeniska flyktingar där. Också där blev hon vittne till ytterligare övergrepp mot armenier – både bofasta och flyktingar från de östra provinserna. När dörren till Konstantinopel stängdes för gott flyttade hon och några medarbetare till Thessaloniki där de i tjugo år försökte lindra de armeniska flyktingarnas nöd.

I Armeniens huvudstad Jerevan finns vid det mäktiga folkmordsmonumentet Tsitsernakaberd en minnesplatta med Alma Johanssons namn.

Dokmentärfilmen Map of Salvation från 2015 berättar om Alma Johansson, Bodil Biørn, samt andra skandinaviska kvinnor som befann sig i det osmanska riket under tiden för det armeniska folkmordet.

Historien har många gånger skrivits av män, vilket resulterat i att de kvinnliga hjältar som funnits genom historien oförtjänt fått en mer tillbakadragen plats. Men de kvinnliga hjältarna finns och Alma Johansson är en av dem. Jag anser att Alma Johansson är en människa att lyfta och uppmärksamma under den goda gärningen och därför bör hon tillägnas en plats i de goda gärningarnas rum i riksdagen.

Björn Söder (SD)

Motionen är inlämnad Motionskategori: Fristående motion

Händelser

Inlämnad: 2018-09-27 Granskad: 2018-09-28
Yrkanden (1)