med anledning av prop. 2014/15:104 Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Motion 2014/15:3073 av Julia Kronlid m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i sina kommande budgetförslag bör skjuta till medel till försvarsbudgeten för att kompensera för den ekonomiska påfrestning som Försvarsmakten utsätts för i och med insatsen i Irak.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att öka de humanitära insatserna i konfliktområdena och om upprättandet av en säkerhetszon.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att en långsiktig konstitutionell lösning tas fram som ger de kristna på Nineveslätten och i de kurdiska delarna av Irak autonomi.

Finansiering

I en situation där Sverige inte har ett existensförsvar att tala om, samtidigt som

det säkerhetspolitiska läget i Europa ser mycket osäkert ut, anser vi det inte lämpligt att ytterligare belasta försvarsbudgeten. Sverigedemokraterna anser därför att regeringen redan nu skall tillskjuta ökade resurser till försvaret genom lån och sedan justera detta i kommande höstbudget. Vi vill generellt se kraftigt ökade resurser till försvaret men vi anser att regeringen åtminstone skall tillskjuta additionella medel i syfte att kompensera för de ekonomiska påfrestningarna som det innebär för försvarsmakten att genomföra insatsen Irak.

Humanitärt stöd och säkerhetszon

Islamiska statens härjningar har orsakat ett närmast ofattbart lidande för det irakiska folket i allmänhet och dess etniska och religiösa minoriteter i synnerhet. När IS intog Iraks näst största stad Mosul 2014 kunde vi läsa i världspressen om hemska övergrepp på de uppskattat 35 000 kristna invånarna, av vilka i stort sett alla tvingades lämna staden. Från att år 2003 ha funnits ca 1,2 miljoner kristna bara i Irak, har många tvingats fly och antalet uppskattas ha sjunkit till omkring 150 000– 400 000. Besläktad med de kristnas är situationen för övriga minoriteter i området, som är betydligt färre till antalet, men minst lika utsatta. Nämnas kan exempelvis yazidier, mandéer, turkmener, judar, romer och shabaker. Under augusti 2014 tvingades tusentals yazidier att fly undan IS upp i Sinaibergen där de riskerade att svälta ihjäl i brist på mat och vatten. Förenta nationernas expert på minoritetsfrågor betecknar utvecklingen för området som förödande och oåterkallelig. I kölvattnet av den irakiska militärens offensiv våren 2015 har det även rapporterats om grova övergrepp begångna mot den sunnitiska befolkningen. Kriget har skapat en på vissa platser mycket allvarlig humanitär situation. UNHCR räknar i april 2015 med att en kvarts miljon människor i Irak behöver humanitärt stöd. Mot denna bakgrund är det närmast ofattbart att regeringen väljer att skära ytterligare i biståndsbudgeten för att finansiera ineffektiv flyktingmottagning i Sverige. Sverigedemokraterna anser att regeringen bör använda Sveriges begränsade resurser där de gör mest nytta och därför öka stödet till humanitära insatser och arbeta för upprättandet av en säkerhetszon för landets minoriteter.   

Konstitutionell lösning av Irak

Irak är en i många avseenden problematisk statsbildning. Landets gränser speglar inte någon naturlig avgränsning av ett visst eller vissa folk utan är snarare en godtycklig indelning gjord av europeiska kolonialmakter. Eftersom Irak är ett lapptäcke av folkgrupper som visar uppenbara svårigheter att samexistera fredligt behöver landet en konstitutionell lösning som tar hänsyn till dess minoriteters legitima krav på utökat oberoende. Sverigedemokraterna anser att ett utökat självstyre för landets minoriteter är en viktig pusselbit i landets politiska stabilisering. Nineveslätten i norra Irak var en del av det historiska assyriska kungariket och har under en längre tid befolkats av i huvudsak assyrier/syrianer/kaldéer. Även kurderna har under lång tid haft ett stort mått av självstyre och har visat prov på demokratisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter. Sverigedemokraterna anser därför att regeringen bör använda sitt inflytande och komplettera den militära insatsen med en politisk process för att påverka den irakiska regeringen i riktning mot utökat självstyre för de kristna på Nineveslätten och de kurdiska delarna av Irak. Vi anser detta vara enda lösningen för att få till en långsiktigt stabil och trygg situation i Irak.

Åtgärder mot svenska IS-krigare

Under de senaste åren har Säpo upptäckt flera terrorplaner mot Sverige från personer som återvänt från terrorresor till Syrien och man beskriver i sin årsbok 2014 dessa återvändande som ett ”allvarligt attentatshot”, en bild som bekräftas av att IS redan inspirerat till allvarliga attentat i andra europeiska städer. Förutom det direkta våldshotet utgör IS-sympatisörerna en risk genom att de kan rekrytera andra att resa till Syrien eller Irak eller att stödja våldsbejakande islamism på andra sätt. Säpo konstaterar även att resandet från Sverige till just Syrien är ”exceptionellt stort” jämfört med resandet till andra islamistiska terrorgrupper i exempelvis Somalia. Man ser heller inga tecken på att den här trenden kommer att avta. I november 2014 räknade Säpo med att 250–300 svenskar anslutit sig till IS. Sverigedemokraterna befarar att mörkertalet är betydande. Sverigedemokraterna ser det som ytterst angeläget att polisen så snart som möjligt sätter in kraftfulla åtgärder dels för att skydda Sverige och Sveriges befolkning från IS-inspirerad terrorism och dels för att förhindra bidragande till terrorism i Syrien och Irak. Sverige ratificerade år 2001 FN-konvention om bekämpande av terrorattentat, enligt vilken vi förpliktas att vidta alla åtgärder, specifikt inberäknat anpassad lagstiftning, för att förebygga och motverka just den här typen av terrorism både på vårt eget och även på andras territorium. Det är tveksamt om Sverige i dagsläget lever upp till konventionen, vilket är djupt beklagligt. Regeringens insatser hittills för att bemöta IS-hotet genom att utse en samordnare på området våldsbejakande extremism är inte tillräckliga utan snarare i flera avseenden misslyckade med tanke på de stödinsatser om att ge jobb och psykologhjälp till återvändande terrorister som samordnaren uttalat sig positivt om. Det vore direkt motsägelsefullt att stödja återvändande terrorister när vi samtidigt skickar svensk militär till Irak för att bekämpa dem.

Säpos strategi har hittills begränsats till samtal innan och efter resa, vilket är uppenbart otillräckligt, och även om rättsväsendet har ambitionen att vidta mer ingripande åtgärder saknas effektiv lagstiftning. Sverigedemokraterna vill därför att regeringen snarast tar fram en samlad strategi för att hantera problemet med svenska medborgare eller personer med PUT/TUT som väljer att strida för terrororganisationer som IS. Regeringen bör specifikt se över möjligheten att återkalla medborgarskap, även i de fall det skulle leda till statslöshet, och kriminalisera deltagande/medlemskap i terrororganisation men också förberedelse till resa i syfte att delta i strid eller begå terrorhandling med terrororganisation. Detta inkluderar en utredning av de grundlagsrelaterade frågor som ett återkallande av medborgarskap ställer. Sverigedemokraterna har för avsikt att återkomma till dessa frågor i andra sammanhang.

Förberedelse för angrepp

Vi såg vad två och relativt dåligt utbildade individer, vad avser taktiskt uppträdande, kan orsaka i en storstad (Paris) och dess närområden i flera dygn. I Sverige finns det idag hundratals individer som har stridit för IS. IS uppträder i större utsträckning konventionellt jämfört med många andra terrororganisationer. Således föreligger det en ”kultur” inom denna terroristorganisation att strida i förband och att genomföra konventionella militära operationer. Skulle ett tiotal av dessa IS-krigare få för sig att slå till i flera olika stadsdelar samtidigt är vår bedömning att svensk polis skulle sakna resurser att hantera detta hot fullt ut. Ordningsmakten måste samordnat med Försvarsmakten genomföra förberedelser för att kunna bemöta en storskalig terrorattack på svenskt territorium samt att lagar som medger undantagstillstånd både lokalt, regionalt och nationellt bör införas. Detta eftersom ett svenskt deltagande i norra Irak samt eventuella lagskärpningar mot IS-krigare i Sverige är samverkande faktorer som skulle kunna öka risken för ett storskaligt terrorangrepp. Risken är självfallet mycket liten, men måste ändå beaktas för att garantera svenska folkets säkerhet. Sverigedemokraterna har för avsikt att återkomma till denna fråga i andra sammanhang.

.

Julia Kronlid (SD)
Mikael Jansson (SD)	Björn Söder (SD)
Roger Richtoff (SD)	Jeff Ahl (SD)