Till innehåll på sidan

Granskning av huruvida regeringen och finansministern brustit i hanteringen av begäran om utfående av allmän handling och samråd med EU-nämnden

KU-anmälan 2016/17:19 (360-2016/17) av Maria Malmer Stenergard (M)

KU-anmälningar

Riksdagsledamöterna kan lämna in anmälningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anmälningarna finns i KU:s granskningsbetänkande.

PDF

MARIA MALMER STENERGARD
Riksdagsledamot (M)
2016-10-20
Dnr 360-2016/17

Begäran om granskning av huruvida regeringen och statsrådet Magdalena Andersson har brustit i sin hantering av begäran om utfående av allmän handling och samråd med EU-nämnden

Bakgrund och omständigheter

Den 16 juni 2016 anordnade skatteutskottet och näringsutskottet en öppen utfrågning med anledning av nya internationella skatteregler. Finansminister Magdalena Andersson sade då bland annat:

Vad gäller arbetet i EU med att ta BEPS vidare till EU-lagstiftning har vi från den svenska regeringens sida fört fram att vi tycker att det går väl fort och att kommissionen borde göra en grundligare analys av de förslag man lägger fram. Det har inte hörsammats från kommissionens sida, och i brist på en analys från kommissionen har vi från regeringens sida gjort en egen analys av vad det här direktivet kan få för konsekvenser för Sverige.

Där är, som jag berättat om här i dag, vår bedömning att det förslag till direktiv som ligger på bordet skulle gynna den svenska konkurrenskraften i förhållande till de andra EU-länderna. Många av de skärpta regler som finns utöver BEPS har vi nämligen redan i Sverige, och det är gynnsamt för oss om andra EU-länder också får de reglerna. Vi har även tittat på den svenska konkurrenskraften i förhållande till USA, och där är bedömningen att den svenska konkurrenskraften inte påverkas nämnvärt.

Dagen efter, den 17 juni 2016, begärde jag hos Finansdepartementet ut den analys som Magdalena Andersson hänvisade till vid den öppna utfrågningen. Den 20 juni 2016 fick jag svar att handlingen utgjorde internt arbetsmaterial och att den därför inte kunde lämnas ut. Jag begärde att frågan skulle prövas av regeringen.1 Regeringen fattade den 14 juli 2016 beslut om att inte lämna ut handlingen.2

De förslag som den åberopade analysen tog sikte på gällde direktiv 2016/1164, som antogs den 17 juli 2016.

Den 21 september 2016 begärde jag ånyo ut den åberopade analysen, eftersom direktivet nu antagits och ärendet torde vara avslutat. Jag har ännu inte fått något svar på min begäran.3

Skäl för begäran om granskning

12 kap. 7 § första stycket TF anges att en handling anses upprättad hos en myndighet när den har expedierats. En handling som inte har expedierats anses upprättad när det ärende till vilket den hänför sig har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen inte hänför sig till visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller på något annat sätt färdigställts.

Enligt 2 kap. 12 § TF ska en allmän handling som får lämnas ut på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den som önskar ta del av handlingen.

Som framgår under Bakgrund ovan, har jag den 21 september 2016 begärt att få ut Finansdepartementets analys. I skrivande stund har jag fortfarande inte erhållit något svar. Detta lever inte upp till Tryckfrihetsförordningens krav på skyndsamhet.

Det är dessutom av stor vikt att riksdagen får ta del av de analyser som ligger till grund för regeringens ställningstaganden i internationella förhandlingar. Eftersom det aktuella direktivet nu har antagits bör ärendet som analysen hänför sig till ha slutbehandlats Finansdepartementet, och analysen bör därmed anses upprättad. Handlingen har därmed blivit allmän och bör lämnas ut, eftersom den knappast kan omfattas av någon sekretessbestämmelse.

Man skulle härutöver kunna anföra att eftersom Finansdepartementets analys åberopades av finansministern under den offentliga utfrågningen som grund för regeringens ståndpunkt, så borde den ha lämnats över till riksdagen i samband med utfrågningen eller i vart fall i samband med att frågan behandlades i EU-nämnden eller i berört fackutskott. Riksdagen kan inte bedöma om regeringens ståndpunkter i EU-frågor är välgrundade och rimliga, om inte riksdagen får del av underlagen för regeringens bedömningar.

Jag hemställer, med anledning av ovanstående, att konstitutionsutskottet granskar om regeringen och statsrådet Magdalena Andersson har brustit i sin hantering av min begäran om utfående av allmän handling och i sin hantering av samrådet med riksdagen om den aktuella EU-frågan.

Maria Malmer Stenergard (M)

                                                   

1 Bilaga 1.

2 Bilaga 2.

3 Bilaga 3.

 

KU-anmälningar

Riksdagsledamöterna kan lämna in anmälningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anmälningarna finns i KU:s granskningsbetänkande.