Regeringens och statsrådet Anders Borgs agerande kring skatteavtalet med Danmark

KU-anmälan 2010/11:19 (050-1196-2010/11) av Leif Jakobsson (S)

LEIF JAKOBSSON

Riksdagsledamot (S)

Stockholm 2010-12-08

Begäran om granskning av regeringens och statsrådet Anders Borgs (M) agerande kring skatteavtalet med Danmark

Riksrevisionen har i sin rapport1 "Sveriges skatteavtal med andra länder - effekterna av regeringens arbete" bland annat uppmärksammat hur regeringen arbetat med skatteavtalet mellan Sverige och Danmark. Det förekommer en omfattande pendling över Öresundsbron viket i sig är mycket positivt för hela öresundsregionen. Merparten av pendlarna reser från den svenska sidan där de bor till Danmark för att arbeta. Detta har sin grund i hur skattereglerna i de olika länderna är utformade, bland annat i hur socialförsäkringssystemen finansieras i de olika länderna. Ett särskilt avtal har därför träffats med Danmark för att uppnå skatteneutrala effekter av pendlingen. Vi som bor och verkar i Skåne har länge förstått att den önskade effekten inte uppnås. Tvärtom ser vi att den kompensation vi erhåller från Danmark inte står i någon rimlig relation till den som går andra vägen. Regeringen har dock inte följt upp hur avtalet fungerar och har nonchalerat de varningssignaler som många, bland annat undertecknad fört fram i olika sammanhang, även i riksdagen.

Riksrevisionen uttrycker i sin rapport på sidorna 9 och 10 mycket väl hur regeringen misslyckats att ens ta fram korrekta uppgifter kring sakläget och som en följd av detta till riksdagen lämnat oriktiga uppgifter om effekterna av avtalet.

"I det nordiska dubbelbeskattningsavtalet regleras beskattningsrätten för anställningsinkomster för de som arbetspendlar mellan Sverige och Danmark. I ett sidoavtal från 2003 finns en utjämningsordning som bland annat reglerar hur Sverige och Danmark ska kompenseras för uteblivna skatteintäkter. Skatteavtalet har kritiserats i bland annat riksdagen både för dess utformning och för dess tillämpning. Gemensamt för kritiken är upplevelsen att utjämningsordningen skapar en obalans i fördelningen av skatteintäkterna från gränspendlarna mellan Danmark och Sverige, till nackdel för Sverige. Trots den omfattande kritiken av sidoavtalet har regeringen inte tagit fram relevanta underlag för att kunna analysera sidoavtalets utfall, något som dessutom stipulerats i avtalet. I skrivande stund har regeringen fortfarande inte tillgång till sådant underlag. Bristen på en riktig analys av avtalets effekter har även lett till att regeringen lämnat felaktig information till riksdagen."

Denna situation är givetvis djupt otillfredsställande. Regeringens brist på kunskap och ovilja att ta till sig varningssignalerna har nu visat sig vara mycket kostsamt för de skånska kommuner som berörs. Trots att det till och med stipuleras i avtalet har regeringen konsekvent undvikit att genomföra insamlandet av relevanta underlag för att kunna analysera avtalets effekter. Det har på grund av denna underlåtenhet inte varit möjligt att analysera avtalets effekter och kunna agera i syfte att förändra det i en för svenska staten och svenska kommuner gynnsammare riktning. Miljontals kronor i skatteinkomster har genom denna brist på agerande från regeringen undanhållits Sverige.

Regeringens agerande har dessutom, som en direkt följd av dess underlåtenheter, lett till att ansvarigt statsråd Anders Borg (M) lämnat direkt felaktiga uppgifter om skatteavtalets effekter i en riksdagsdebatt. Detta är mer än djupt otillfredsställande. Riksdagens frågeinstitut är en del av kontrollmakten. Det är därför av yttersta vikt att de sakupplysningar som regeringen lämnar och använder som utgångspunkt för den politiska debatten är korrekta.

Konstitutionsutskottet har tidigare behandlat frågor som rör huruvida statsråd besvarat interpellationer med delvis oriktiga uppgifter2. Då rörde frågan kring de oriktiga uppgifterna huruvida statsrådet ensamt eller även interpellanterna bidragit till att interpellationen försenats. Då konstaterade utskottet att ett statsråd själv väljer hur den vill besvara en interpellation. En väsentlig skillnad från det tidigare fallet är att det här rör sig om rent missvisande uppgifter kring själva sakfrågan som lämnats som svar och som därmed utgjort regeringens grund för sitt ställningstagande. I sammanhanget bör då också vägas in att de av regeringen lämnade uppgifterna redan kraftigt hade ifrågasatts av ett flertal med god insikt i de verkliga förhållandena. Utskottet bör därför granska statsrådens ansvar för att lämna så sakligt korrekta svar som möjligt på de frågor och interpellationer som framställs.

Jag vill därför att konstitutionsutskottet granskar regeringens och ansvarigt statsråd Anders Borgs agerande kring skatteavtalet med Danmark både vad avser de konkreta åtgärder kring avtalet som man underlåtit att vidta och det faktum att man lämnat oriktiga uppgifter till riksdagen.

Leif Jakobsson

1 RiR 2010:24

2 2004/05:KU20, sid. 45-50