Styrelsearvoden
Interpellation 2017/18:350 av Jörgen Warborn (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-01-26
- Överlämnad
- 2018-01-29
- Anmäld
- 2018-01-30
- Sista svarsdatum
- 2018-02-12
- Svarsdatum
- 2018-02-16
- Besvarad
- 2018-02-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Den 20 juni 2017 kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen om att styrelsearvoden inte längre ska anses utgöra näringsverksamhet utan i stället ska betraktas som inkomst av tjänst. Därmed går HDF ifrån Skatteverkets tidigare ställningstagande, vilket har medfört stora negativa konsekvenser för svenskt näringsliv.
Professionell bolagsstyrning och förvaltning är en ödesfråga för de bolag som skapar tillväxt i Sverige. Aktiva ägare behöver kompletteras med externa professionellt arbetande styrelseledamöter som har kunskaper och erfarenheter som ofta saknas i företagsledningen.
Genom möjligheten att redovisa styrelsearvode som näringsverksamhet har styrelseledamöterna själva kunnat bygga upp sin egen anställning, vilket inneburit att de kan säkra fullgott socialförsäkringsskydd, teckna tjänstepensions- och sjukförsäkring med mera. Detta skulle inte vara möjligt om arvodet betalades ut som lön från respektive uppdragsbolag.
Att redovisa styrelsearvoden som näringsverksamhet har även bidragit starkt till jämställdheten inom näringslivet, då en stor andel styrelseproffs är kvinnor (upp till 50 procent), vilket i sin tur har varit en huvudförklaring till att könsbalansen har förbättras i Sverige.
Domen från HFD kommer att innebära långtgående negativa konsekvenser för näringslivet.
Med anledning av ovan vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att komma till rätta med skattelagstiftningen, så att professionella styrelseledamöter kan fakturera sina arvoden likt systemet som gällde 2008–2017?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:350
Webb-tv: Styrelsearvoden
Dokument från debatten
- Fredag den 16 februari 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:74
- Protokoll 2017/18:74 Fredagen den 16 februariProtokoll 2017/18:74 Svar på interpellation 2017/18:350 om styrelsearvoden
Protokoll från debatten
Anf. 15 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jörgen Warborn har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med skattelagstiftningen, så att professionella styrelseledamöter kan fakturera sina arvoden.
Enligt aktiebolagslagen kan uppdrag som styrelseledamot bara innehas av en fysisk person. På grund av detta har styrelseuppdrag i praxis ansetts vara sådana personliga uppdrag som i normalfallet ska beskattas som inkomst av tjänst.
I det avgörande som Jörgen Warborn hänvisar till fastställde Högsta förvaltningsdomstolen att rättsläget avseende hur styrelsearvoden ska beskattas inte har ändrats efter den lagändring som gjordes i inkomstskattelagen 2009. Styrelsearvoden ska normalt beskattas som inkomst av tjänst.
Skattesystemet ska vara legitimt och rättvist, vilket innebär att medborgare och företag ska ha ett högt förtroende för systemet och att skatterna tas ut på ett rättssäkert sätt. Internationella undersökningar visar att företagen i Sverige har mycket goda förutsättningar i förhållande till omvärlden.
Jag kommer att följa utvecklingen i näringslivet för att se vilka eventuella konsekvenser som följer av domen.
Anf. 16 Jörgen Warborn (M)
Fru talman! Tack, finansministern, för svaret! Anledningen till att jag har framställt denna interpellation är att Högsta förvaltningsdomstolen i somras kom med en dom som ändrade förutsättningarna för de professionella styrelseledamöterna. Fram till dess hade Skatteverket tolkat det som att man kunde fakturera i bolag, men efter detta stod det klart att man skulle ta upp det som inkomst av tjänst. Därmed uppstår ju en högre beskattning för de företag det gäller, liksom en del andra negativa konsekvenser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tar upp detta inte främst för de professionella styrelseledamöternas skull och kanske inte heller för de ägarledda små- och medelstora företagens skull utan för att jag vill hävda att detta långsiktigt skulle kunna påverka Sveriges tillväxt och möjligheten att skapa jobb här i Sverige.
Ägarledda bolag och familjeföretag väljer i vissa lägen att ta in extern kompetens i sin styrelse. När man gör det får man just den specifika kompetens som kanske behövs för att bolaget ska växa kraftigare än tidigare. Enligt de företagare jag har talat med är det kanske i det läget man får ännu mer ordning och reda på det strategiska och långsiktiga arbetet. Man börjar jobba mer ordentligt med affärsplaner och annat som man kan tänkas behöva för att få ordning och reda på sitt bolag. En professionell styrelseledamot kan hjälpa det enskilda företaget att växa och därmed att anställa fler. På aggregerad nivå hjälper detta också Sverige att växa och att skapa arbetstillfällen.
Tyvärr pekar domen från Högsta förvaltningsdomstolen mot en framtid där vi kan komma att få färre personer som vill ingå som professionella styrelseledamöter. Det kommer att bli dyrare för företagen att ta in dessa styrelseledamöter. Det finns exempel på att man kanske börjar jobba med så kallade advisory boards i stället för en vanlig styrelse. Det påverkar naturligtvis först och främst det personliga ansvaret, som ju finns i en styrelse men inte i en advisory board.
I en advisory board finns det heller inga fackliga representanter. Det vill säga att besluten i praktiken tas där de fackliga representanterna inte sitter med.
Jag hyser en del farhågor när det gäller den här domen. Tyvärr hör jag på finansministerns svar att hon är ganska passiv. Hon "kommer att följa utvecklingen", säger hon. Jag hade väl önskat att hon skulle förhålla sig mer aktiv mot bakgrund av att det finns vissa utmaningar och problem med domen.
Jag skulle ändå vilja fråga finansministern: Delar finansministern min beskrivning av att en kompetent styrelse långsiktigt kan bidra till tillväxt och arbetstillfällen i Sverige?
Anf. 17 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Näringslivet, välfungerande bolag och därmed också välfungerande styrelser är naturligtvis centralt för svensk ekonomi. Vi har ett väldigt starkt näringsliv i Sverige som ligger i framkant när det gäller teknisk utveckling och innovation och bidrar på så sätt också till att stärka Sveriges konkurrenskraft liksom till att skapa jobb, sysselsättning, tillväxt och därmed också skatteintäkter så att vi kan finansiera välfärden.
Det finns naturligtvis många olika faktorer som är viktiga för möjligheten att driva företag och näringsverksamhet i Sverige - att vi har välfungerande grundläggande institutioner, att det finns fungerande infrastruktur och att det finns kompetent arbetskraft, för att nämna några. Självklart är det också viktigt att det finns möjlighet att ha kompetenta styrelser i bolagen.
Det är viktigt att påpeka att regeringen inte har fattat något beslut i den här frågan. Lagstiftningen ligger där den ligger, och sedan har det handlat om vilken tolkning man gör av den. Det är heller inte någon nyordning i Sverige att styrelseledamöter får inkomstskatta för sina styrelsearvoden, utan det var en ordning som gällde sedan tidigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är naturligtvis intresserad av att höra om Jörgen Warborn har några siffror som visar att det var svårare för företagen att rekrytera till styrelserna innan Skatteverket kom med det meddelande som innebar att man kunde fakturera arvodet i ett bolag i stället för att ta upp det som inkomst av tjänst. Men självklart följer regeringen utvecklingen noggrant. Om vi får tydliga bevis på att det blir svårt för företag att rekrytera personer till styrelsen får vi naturligtvis titta närmare på frågan.
Anf. 18 Jörgen Warborn (M)
Fru talman! Jag är glad över att finansministern delar min åsikt att professionella styrelser är viktiga för svenska ägarledda bolag och för tillväxt och jobbskapande i Sverige.
Finansministern säger vidare att regeringen inte har fattat något beslut i det här fallet. Det är riktigt. Det är ju inte regeringens beslutsfattande som har lett oss in i den situation vi befinner oss i. Snarare är det domen som har gjort att man kommer att tolka skattesituationen annorlunda för de professionella styrelseledamöterna. Då är det snarast avsaknaden av beslut från regeringen som är problemet.
Finansministern frågar mig om det redan har blivit några negativa konsekvenser. I riksdagens skatteutskott hade vi representanter från Styrelseakademien och Ersättningsakademien hos oss för en diskussion om detta. Jag har framför mig en promemoria som lämnades över vid det tillfället. Den heter Konsekvenser av HFD:s dom kring beskattning av styrelsearvoden.
I promemorian skriver man att "ett flertal negativa konsekvenser har redan observerats". Bland annat nämner man att flera professionellt arbetande ledamöter har meddelat att de inte är tillgängliga för omval som ett resultat av detta. Detta är allvarligt eftersom en stor andel av styrelseproffsen är kvinnor, vilket i sin tur har varit en huvudförklaring till att könsbalansen i styrelser i Sverige har förbättrats.
Vidare säger man att i onoterade bolag har den brittiska advisory board-funktionen blivit vanligare. Den är tänkt att stötta den ordinarie styrelsen, som då fortfarande besitter ansvaret i styrelseuppdraget. Som ledamot i en advisory board kan personen fakturera sina tjänster som konsult. Detta är ett problem som redan har uppstått.
I syfte att kompensera för de negativa skattekonsekvenserna kommer förväntningar om högre arvoden. Det finns flera hinder för detta. Det främsta är att de oberoende ledamöterna är styrelseproffs. En arvodeshöjning i syfte att neutralisera domens negativa inverkan skulle ju medföra högre arvoden även för övriga styrelseledamöter. Det är naturligtvis problematiskt för ägarledda mindre bolag att de skulle få högre kostnader för styrelsen, som är så viktig för tillväxten och för jobbskapandet.
Slutligen menar man att dessa styrelseledamöter, utan tillgång till ett aktiebolag som de kan fakturera från, får mycket svårare att säkra sin egen anställningstrygghet, det vill säga teckna pensions- och sjukförsäkringar och göra rimliga avdrag för kostnader för kontorslokaler, telefoner, datorer och löpande kompetensutveckling.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Svaret frågan är alltså: Ja, det har redan observerats en del negativa konsekvenser. Därför skulle jag vilja ställa en fråga till finansministern. Hon säger att hon följer utvecklingen och att hon ännu inte har tagit några beslut. Men vad kommer att få finansministern att agera?
Anf. 19 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jag tror att det är viktigt att vi följer utvecklingen noggrant under en period. Det är klart att det kan ske förändringar när ett sådant här domslut har kommit. Men min bild är att det gick att rekrytera kompetenta personer till bolagsstyrelser också innan Skatteverket kom med det meddelande som gjorde att man kunde ta ut detta i sitt bolag. Min bild är att det gick väldigt bra för svenskt näringsliv också före 2008. Det fanns många nystartade företag, och vi hade ett väl utvecklat och blomstrande näringsliv även på den tiden. Detta gör att det inte är omöjligt att se framför sig att det också 2018 kommer att vara möjligt att ha ett blomstrande näringsliv med samma beskattningsregler som gällde 2008.
Det är korrekt att det har blivit en lite högre andel kvinnliga styrelseledamöter. Det är dock ingen stor dramatik i de siffrorna. Jag tror att det har ökat en procentenhet det senaste året, till exempel. Jag ser naturligtvis gärna att det är många fler kvinnliga styrelseledamöter. Vi har ett konkret förslag just kring det, nämligen att man ska kvotera i bolagsstyrelser. Om Jörgen Warborn är mycket intresserad av att det ska vara många kvinnor i bolagsstyrelserna är han hjärtligt välkommen att stödja regeringens förslag.
Anf. 20 Jörgen Warborn (M)
Fru talman! Jag lyfte detta som en del i en oro som finns när det gäller företagsklimatet i Sverige. Det är faktiskt på bottennivå just nu. Det är mycket anmärkningsvärt eftersom företagen i Sverige går väldigt bra. Detta drivs av en internationell högkonjunktur. Det finns alltså en stor efterfrågan på produkter och tjänster från svenska storföretag. Det i sin tur gör att de företagen efterfrågar produkter och tjänster från underleverantörer, som i sin tur efterfrågar produkter och tjänster från andra underleverantörer.
Den högkonjunktur som vi ser drivs utifrån en internationell ekonomi. Det finns mycket glädjande runt det. Problemet är att vi, trots detta, har ett bottenrekord när det gäller företagsklimatet i Sverige. Så är det trots att det går bra i konjunkturen och för företag.
Svenskt Näringsliv mäter detta på nationell nivå. De mäter företagsklimatet. Inte sedan de började mätningarna har vi haft ett sämre företagsklimat. Jag riktar mig mot regeringen och säger att man driver en direkt företagarfientlig politik. Detta är ett litet exempel där regeringen borde vara mer aktiv. Man pratar om att man driver en aktiv näringspolitik, men jag hävdar att man inte gör det. Här svarar finansministern själv att man ska avvakta och följa utvecklingen.
Det gör man inte på andra områden. På andra områden beskattar man sönder företag, skulle jag vilja hävda. Det har varit hot om entreprenörsskatt. Det är flygskatt. Det är kemikalieskatt. Det är höjd brytpunkt. Det är försämrade RUT-avdrag. Och nu är det hot om exitskatt. Det finns alltså en hel radda hot mot företagsamheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror heller inte att kvotering i bolagsstyrelser är rätt väg att gå. Det är de som äger bolagen som ska bestämma vilka som ska sitta i deras styrelser. Men det finns många kompetenta kvinnor som kan ta den rollen.
Anf. 21 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Näringslivsklimatet är på en bottennivå, säger Jörgen Warborn. Låt mig läsa lite statistik!
I World Economic Forums mätning av konkurrenskraft i olika länder kommer Sverige på plats 7 av 140. Bloomberg mäter innovationskraft. Där kommer Sverige på plats 2 bland alla världens länder. Forbes mäter näringslivsklimatet. Där har Sverige en förstaplacering bland 139 länder. Institute for Management Development mäter näringslivsklimatet. Sverige kommer där på plats 5 bland 61 länder. Världsbanken mäter näringslivsklimatet. Sverige kommer där på plats 10 bland 190 länder.
Det är svårt att se att det är en bottennivå i fråga om näringslivsklimat. Jag kan för övrigt påpeka att vi i World Economic Forums konkurrenskraftsindex har flyttats upp jämfört med hur det var på den tid som Moderaterna styrde landet. Inte minst när det gäller ekonomisk politik och offentliga finanser har vi stigit 30 placeringar jämfört med när Moderaterna styrde Finansdepartementet.
Detta beror naturligtvis på att denna regering har jobbat aktivt med att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att gå från en ineffektiv skattesänkarpolitik till att investera i det samhälle som skapar långsiktig konkurrenskraft och långsiktig tillväxt. Sverige behöver nämligen en starkare stat, inte en stat som försvagas av Moderaternas ofinansierade skattesänkningar och privatiseringar.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.