Solidaritet med Storbritannien
Interpellation 2018/19:10 av Allan Widman (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-01-24
- Överlämnad
- 2019-01-25
- Anmäld
- 2019-01-30
- Sista svarsdatum
- 2019-02-08
- Svarsdatum
- 2019-02-12
- Besvarad
- 2019-02-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Den 29 mars i år riskerar Storbritannien att lämna EU genom en så kallad hård brexit.
Storbritannien har under lång tid varit ett av de medlemsländer som Sverige samarbetat allra mest med inom unionen. Samsynen gällande EU:s arbetsuppgifter och utvecklingen av den inre marknaden har bland mycket annat förenat våra två länder. Även inom försvars- och säkerhetspolitiken har relationen präglats av samförstånd. Liksom Sverige har Storbritannien förhållit sig ljumt till initiativ som utmanar Natos roll i Europa eller leder till dubbelarbete. Sverige deltar även i de samarbetsinitiativ på området som Storbritannien tagit vid sidan av unionen, till exempel Northern Group och Joint Expeditionary Force (JEF).
Jag vill därför fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att Sverige, vid ett eventuellt brittiskt utträde från EU, omedelbart ska omfattas av en svensk solidaritetsförklaring av det slag som Sverige riktat mot EU:s medlemmar och de nordiska länderna?
Debatt
(6 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2018/19:10
Webb-tv: Solidaritet med Storbritannien
Dokument från debatten
- Tisdag den 12 februari 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:51
- Protokoll 2018/19:51 Tisdagen den 12 februariProtokoll 2018/19:51 Svar på interpellation 2018/19:10 om solidaritet med Storbritannien
Protokoll från debatten
Anf. 13 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Fru talman! Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att Storbritannien, vid ett eventuellt brittiskt utträde ur EU, omedelbart ska omfattas av en svensk solidaritetsförklaring av det slag som Sverige riktat mot EU:s medlemmar och de nordiska länderna.
Storbritannien är ett viktigt samarbetsland för Sverige. Våra länder har en betydande samsyn i frågor på hela den politiska dagordningen, inte minst på det utrikes- och säkerhetspolitiska området. Vårt samarbete vilar på en solid bas av gemensamma grundvärderingar, inte minst tron på och värnandet om den regelbaserade världsordningen och den europeiska säkerhetsordningen. Vi samarbetar ofta och nära, såväl bilateralt som multilateralt. Sverige och Storbritannien har samarbetat nära inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken inom EU. Regeringen lägger, mot denna bakgrund, stor vikt vid att säkerställa ett nära partnerskap mellan EU och Storbritannien på det utrikes- och säkerhetspolitiska området oavsett om Storbritannien är medlem i EU eller inte.
Denna ambition yttrar sig bland annat genom att Sverige tillhör de medlemsstater som inom EU hårdast driver att EU:s försvarssamarbeten, som Pesco och den föreslagna Europeiska försvarsfonden, ska möjliggöra nära samarbete även med partner och entiteter utanför unionen. Här har regeringen särskilt lyft fram Pescoprojektet om militär rörlighet i Europa där det är grundläggande att länder som Storbritannien, USA och Norge kan inkluderas i arbetet.
Inom ramen för uppgörelsen om utträdesavtalet i november enades EU och Storbritannien om en gemensam politisk förklaring om vad man vill uppnå med den framtida relationen. Sverige verkade för att göra den texten så ambitiös och öppen som möjligt, inte minst på utrikes- och säkerhetspolitikens område. Därmed finns en god grund för förhandlingarna om framtida avtal. Det är mot den bakgrunden som diskussionerna som rör EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska relation med Storbritannien efter ett brittiskt utträde ur EU avses genomföras av EU:s övriga 27 medlemsstater gemensamt.
Fru talman! Sverige och Storbritannien samarbetar nära även i andra multilaterala sammanhang, exempelvis inom ramen för Sveriges partnerskap med Nato. Det tydliggjordes i samband med förra höstens Natoövning, Trident Juncture 2018, då en stor mängd brittisk trupp transporterades genom Sverige som en del av övningen. Storbritannien ger viktiga bidrag till säkerheten i vårt närområde, bland annat inom ramen för Natos närvaro och övningar i Östersjöområdet. Även samarbetet i Norra gruppen är ett exempel på multilateralt samarbete med Storbritannien. I Norra gruppen bidrar Sverige tillsammans med Storbritannien till samsyn kring säkerhets- och försvarspolitiska frågor i vårt gemensamma närområde.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Bilateralt har Sverige fördjupat sin säkerhets- och försvarspolitiska relation till Storbritannien väsentligt under de senaste åren. Sedan 2016 har Sverige och Storbritannien ett långtgående bilateralt samarbetsprogram, och vi deltar sedan juni 2017 i den brittiska snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force. Storbritannien är ett av de länder som den svenska försvarsmakten samarbetar närmast med.
Oavsett om Storbritannien är medlem i EU eller inte kommer vårt goda samarbete på bilateral basis och i de olika multilaterala forum jag här har nämnt naturligtvis att fortsätta. Det är ett samarbete baserat på solidaritet, gemensamma intressen och ett delat starkt engagemang för den europeiska säkerhetsordningen.
Fru talman! Det brittiska EU-utträdet aktualiserar frågan huruvida vår nationella solidaritetsförklaring, som i dag omfattar de nordiska länderna och EU-länderna, bör justeras för att även fortsättningsvis omfatta Storbritannien. Regeringens grundinställning är tydlig. Vår solidaritet med Storbritannien är stark. Det visade vi bland annat prov på efter nervgiftsangreppet i Salisbury.
Den svenska solidaritetsförklaringen är en grundsten i vår utrikes- och säkerhetspolitik. En eventuell ändring av vår solidaritetsförklaring föregås av breda säkerhetspolitiska diskussioner och förankring i riksdagen samt sker i transparens med de länder, inte minst våra EU-partner, som berörs av en solidaritetsförklaring.
Enligt anvisningarna för Försvarsberedningens arbete ska beredningen redovisa sin bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen och sammanhängande konsekvenser för svensk försvars- och säkerhetspolitik. Jag ser fram emot beredningens rapport senare i vår.
Anf. 14 Allan Widman (L)
Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret på interpellationen! Det var ett långt svar på en ganska kort interpellation. Det är väl inte utan att jag nästan kastar en tanke tillbaka till den föregående debatten med alla dessa vänliga ord. Storbritannien är ju också ett kärnvapenland, men jag delar den bedömning som utrikesministern gör att det är otroligt viktigt för Sverige med nära relationer med detta land på både försvars- och säkerhetsområdet.
I svaret nämndes när brittiska förband transporterades genom Sverige, och ja, där har vi så att säga en av de eventuella komplikationer som kan följa av ett tillträde till den konvention som vi nu inte ska debattera.
Jag måste dock beklaga att utrikesministern här inte kan ge ett positivt svar. Det är min bedömning att om Sverige hade gjort en solidaritetsförklaring, som vi gjorde förra gången unilateralt, gentemot Storbritannien innan en eventuell brexit tror jag att andra länder hade sett detta exempel och följt efter. Nu hänvisar i stället utrikesministern till Försvarsberedningen som, fru talman, var en grupp som hon kallade för "någon arbetsgrupp" i Sälen för drygt 14 månader sedan.
Det är riktigt att Försvarsberedningen med stor sannolikhet kommer med en slutrapport i mitten av maj, men vid den tidpunkten kan Storbritannien redan ha lämnat den europeiska unionen. Den 29 mars kan detta inträffa. Ska man då invänta Försvarsberedningen och sedan en eventuell beredning och kanske en förankring i riksdagen, som utrikesministern antyder i sitt svar, landar vi någonstans vid slutet av 2020, för det är då nästa försvarsbeslut kommer att fattas. Jag beklagar denna tidsutdräkt djupt, för jag tror att den är skadlig både för oss och för Storbritannien.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Enligt regeringsformen är det regeringen som svarar för utrikespolitiken. Jag kan förstå att man har glömt bort den här konsekvensen av brexit, nämligen att Storbritannien inte längre omfattas av vår solidaritetsförklaring. Men jag är faktiskt bedrövad över att man nu inte använder tiden till att agera. Jag tror att frågan i den här kammaren är tämligen okontroversiell, och jag tror att den är rätt okontroversiell också i Regeringskansliet.
Anf. 15 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Jag måste säga att jag tycker att det är en klurig frågeställning som Allan Widman reste här. Jag ska ärligen erkänna att fram till att han skrev sin interpellation hade inte jag heller tänkt på det, utan vi har, fru talman, alla varit så absorberade av inte minst de ekonomiska konsekvenserna av brexit och av vad som händer med våra medborgare och med rörligheten i Europa. Det har verkligen varit det som har upptagit vår tid, men det här är ju ett absolut relevant perspektiv som kollegan Allan Widman lyfter fram.
Jag måste ändå säga att även om jag förstår den kritik som Allan Widman riktar mot utrikesministern gällande tidsutdräkten tycker jag att det finns väsentliga komponenter i utrikesministerns svar som är bra. Det tydliggör hur oerhört viktigt Storbritannien är för Sverige, inte minst rörande det som understryks av utrikesministern om det vi brukar kalla för Norra gruppen.
Jag tillhör dem som tror att en konsekvens av brexit, som vi kan beklaga och som kommer att skapa problem för Europa och för Sverige men som det är det brittiska folket och den brittiska regeringen som ytterst har att hantera, är att man kommer att försöka investera mer tid och kraft i olika former av försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. När man har en lösare ekonomisk relation kommer man på andra sätt att tydliggöra sina kontakter och relationer med andra länder.
Då tror jag att det är viktigt att ha det här perspektivet, var vi för svenskt vidkommande söker vår säkerhet. Jag menar att det är i Östersjöområdet. Det är i Norden, i Baltikum och sedan vidare i de länder som finns i vår närhet: Polen, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien.
Därför tycker jag att Allan Widmans frågeställning om en solidaritetsförklaring även gentemot Storbritannien förtjänar att tas på stort allvar. Det är ett sätt att knyta banden, att binda ihop den gemenskapen. Några av de här länderna kommer att vara med i både EU och Nato: Norge, Danmark, Baltikum, Tyskland och Polen. Några kommer att vara med i EU men inte i Nato: beklagligtvis Sverige och Finland. Några kommer inte att vara med i EU men likväl i Nato: Norge och Storbritannien. Därför tror jag att det är viktigt att forma det här nätet av försvar och säkerhet.
Det finns alltså all anledning att uppmuntra regeringen att vara lite mer välvillig till Liberalerna och Allan Widman på just den här punkten. Sedan har ni ytterligare 73 punkter att rådbråka om, men det kan vi lämna därhän i den här interpellationsdebatten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Avslutningsvis tycker jag att det är bra att utrikesministern tydligt markerar mot nervgiftsattentatet i Salisbury. Det riktades mot två personer, och alldeles oavsiktligt och djupt tragiskt förolyckades en person. Men även om det var i mycket liten skala är det en kemvapenattack på vår kontinent. Det är i grunden förfärligt.
I den förra interpellationsdebatten talade vi om kärnvapen. Men här är det kemvapen, som någon bevisligen har använt. Därför är det bra att vi, land efter land, tydligt stod upp bakom Storbritannien när de utsattes för detta oerhörda angrepp från rysk sida gentemot personer i deras land.
Fru talman! Låt oss alla uppmuntras av Allan Widmans önskan om solidaritetsförklaring och försöka hitta snabbare former för att föda fram denna.
Anf. 16 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Fru talman! Ja, det var ett långt svar. Jag tänkte att ni kanske skulle räkna ut att det var ett sätt att beskriva vår långvariga, djupa och vänskapliga samarbetsrelation med Storbritannien.
Nu när det bara är mindre än sju veckor kvar till det planerade utträdet ur EU är omständigheterna och villkoren för ett sådant utträde fortfarande oklara. Till att börja med vet vi inte exakt hur det kommer att ske. Men vi vet att det kommer att få konsekvenser på många områden.
Ni har väldigt bråttom med saker i dag, Allan Widman och Hans Wallmark. Ni tycker att allting ska ske mycket snabbare. Jag kan trösta er båda med att vi förstås också har tänkt mycket på den här frågan. Men vår utgångspunkt är att vi behöver överlägga med riksdagen och förstås få Försvarsberedningens syn på det här. Det är väl högst rimligt att Försvarsberedningen tittar på just solidaritetsförklaringar och vad som kommer att hända i det fall vi nu ser ett utträde. Men vi behöver också överlägga med våra EU-partner.
Vi tycker att man måste tänka att det här är en justering av vår solidaritetsförklaring, och det kan inte ske i ett vakuum. Det ska vara en politisk signal i ett bredare sammanhang och bör samordnas med våra EU-vänner. Det gäller alltså inte bara Sveriges relation till Storbritannien. Det handlar också om hur EU som institution, precis som de individuella EU-länderna, ska förhålla sig till Storbritannien efter ett brittiskt EU-utträde. Därför tycker vi att en sådan process måste ske i transparens med andra länder, framför allt med våra EU-partner.
Det är komplicerade frågor som måste hanteras. Och förutsättningarna är väldigt olika för EU-länderna. En del är, som Hans Wallmark mycket riktigt påpekar, med i Nato. Andra har nära bilaterala relationer med Storbritannien. Därför tycker vi att vi även här kan vänta någon månad eller ett par månader till, tills Försvarsberedningen kommer med sitt förslag. Vi tror att det tjänar på att vara genomtänkt och väl förankrat hos alla som kommer att vara involverade. Men signalen borde ändå ha gått fram när det gäller vår inställning till och samarbetet med Storbritannien.
Vi har även, precis som Hans Wallmark sa, reagerat mycket starkt på att en sådan fullständigt vansinnig attack kunde äga rum i Storbritannien. Vi har agerat i enlighet därmed och visat vår solidaritet med Storbritannien.
Anf. 17 Allan Widman (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag levde i tron att vår solidaritetsförklaring, som kom till en bra stund före Lissabonfördraget och den därstädes varande solidaritetsklausulen i artikel 42, var någonting som Sverige som nation gjorde helt vid sidan av EU. Detsamma gäller när vi gick in i Joint Expeditionary Force, som inte har några kopplingar till EU, och när vi gick in Northern Group eller Norra gruppen, som leds av Storbritannien och som inte heller har någonting med EU att göra. Jag kan inte riktigt förstå varför vi ska överlägga med och möjligen överlåta till andra medlemsländer i EU att ha synpunkter på detta.
Fru talman! Det säger jag trots att jag är en mycket stark EU-vän. Jag tror i och för sig att det till och med i den kretsen skulle ha varit helt okontroversiellt om Sverige skulle ha gjort det här.
Utrikesministern säger på slutet att vi kan dröja någon månad till och vänta in Försvarsberedningen. Ja, det kan vi göra. Men en viktig poäng går förlorad. Den här typen av säkerhetspolitiska relationer bör, för att använda ett modernt uttryck, vara sömlösa. Det behöver inte uppstå något vakuum, inte ens en tendens till osäkerhet. Min uppfattning är att om man kan agera prematurt ska man göra det.
Jag har dock fått svar från utrikesministern. Jag sitter själv med i Försvarsberedningen och borde kanske ta det som en komplimang att det här avgörandet delvis överlåts på mig. Men just den här gången hade jag mycket hellre sett att regeringen gick före.
Fru talman! Det finns all anledning att fördöma det som skedde i Salisbury. Det var dessutom med viss förfäran jag runt jultid läste att Russia Today till jul skickade en chokladkatedral som föreställde Salisburykatedralen till sina massmediekollegor i Ryssland. Det ger tyvärr en skrämmande bild av det stämningsläge som vi just nu har i världen.
Anf. 18 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Fru talman! Tack, Allan Widman och Hans Wallmark!
I dagsläget vet vi inte ens hur utträdet kommer att ske. Det är klart att det är en fördel att vi förbereder oss så noga vi över huvud taget kan, att vi talar med våra EU-partner och att vi låter Försvarsberedningen titta på det. Om vi inte hade gjort det tror jag att ni hade klagat på det i den här kammaren. Risken är stor för det. Jag tycker alltid att det är säkrast att se till att förankra vår syn på det.
Budskapet kunde inte heller vara tydligare från er sida. Ni har också förstått vår inriktning och att vi uppskattar samarbetet med Storbritannien. Sverige kommer även i fortsättningen att värdera det och det ömsesidiga intresse vi har av en säkerhets- och försvarspolitik i Europa. Vårt samarbete tillåter att vi är nära. I krishanteringsinsatser och annat har vi också samarbetat väldigt väl.
Vi kommer att ta oss den här tiden och försöka vara så väl förberedda som vi kan. Vi hoppas också att vi får en klok synpunkt från Försvarsberedningen. Vi vill säkerställa ett nära partnerskap med Storbritannien, och mellan EU och Storbritannien, på utrikes- och säkerhetspolitikens område, oavsett om Storbritannien är medlem i EU eller inte.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.