Kontanter som en del av vår civila beredskap

Interpellation 2017/18:332 av Saila Quicklund (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-01-22
Överlämnad
2018-01-23
Anmäld
2018-01-24
Svarsdatum
2018-02-06
Sista svarsdatum
2018-02-06
Besvarad
2018-02-06

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Per Bolund (MP)

 

I den värld vi lever i, där det säkerhetspolitiska läget präglas av osäkerhet och oförutsägbarhet, blir frågor om det civila försvaret allt viktigare. Därför bör kontanthanteringen också belysas än mer.

Totalförsvaret utgörs av det militära och det civila försvaret. Det civila försvaret har som uppgift att se till att den viktiga samhällsberedskapen fungerar under kris och krig. Försvarsberedningen betonade härom månaden att varje medborgare bör ha ett ansvar för att klara sin egen försörjning och omsorg under en vecka, utan stöd från samhället. Om vi då skulle utsättas för en attack och elektronisk betalning skulle slås ut, skulle kontanthanteringen bli en vital fråga för det civila samhällets beredskap.

Sverige är ett av de länder i Europa som har kommit längst i det kontantlösa samhället. Samtidigt är många fortfarande i behov av kontanter, och det är mycket kontanter i omlopp. Så länge bankomater och växlingskontor tillhandahåller kontanter måste också insättning kunna ske smidigt. Här måste vi lyckas hitta en medelväg där vi kan tillgodose allas behov.

Men vi ser också att kontanter spelar roll ur en beredskapssynpunkt. Det är helt klart att den civila beredskapen i samhället måste bli mer robust. Det är välkommet att vi nu återgår till totalförsvarstanken, där det civila samhällets krisberedskap stärks. Det är här kontanthanteringen kommer att spela en stor roll. Det är därför viktigt att vi fortsätter diskussionen om hur vi underlättar hanteringen av kontanter i hela landet, som en del av vår civila beredskap.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

Hur ser statsrådet på behovet av att trygga kontanthanteringen som en del av det civila samhällets krisberedskap?

Debatt

(10 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:332, Kontanter som en del av vår civila beredskap

Interpellationsdebatt 2017/18:332

Webb-tv: Kontanter som en del av vår civila beredskap

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 16 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Saila Quicklund har frågat mig hur jag ser på behovet av att trygga kontanthanteringen som en del av det civila samhällets krisberedskap. Lotta Finstorp har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka betalningsförmågan i samhället, även vid en tidpunkt när våra elektroniska betalningssystem slås ut.

Jag besvarar båda frågorna gemensamt. Jag har redan vid flera tillfällen i kammaren haft tillfälle att redogöra för regeringens och statens arbete med att säkra en fungerande kontanthantering i hela riket. Det är regeringens uppfattning att alla i samhället bör ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. I första hand bör marknaden tillhandahålla dessa tjänster och staten övervaka att det fungerar.

Regeringen har dock till exempel sett till att ge länsstyrelserna i uppdrag att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster på de orter där behovet inte tillgodoses av marknaden. Som en del i uppdraget har länsstyrelserna med hjälp av medel från Post- och telestyrelsen etablerat betaltjänstombud där man kan betala räkningar, ta ut pengar eller lämna dagskassor. År 2017 fanns det 36 statligt finansierade betaltjänstombud i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag delar beskrivningen om vikten av en stark civil beredskap i den värld vi lever i. Försvarsberedningen framhåller i rapporten Motståndskraft - Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025 att Sveriges befolkning måste ha förutsättningar att upprätthålla grundläggande ekonomiska transaktionsmöjligheter genom tillgång till kontanter, alternativa betalningsmedel eller någon form av statliga krediter. Under höjd beredskap och då ytterst i krig är detta särskilt viktigt för att upprätthålla försvarsviljan och motståndsandan i samhället.

Försvarsberedningen betonar betydelsen av det finansiella systemets funktionalitet för våra totalförsvarsansträngningar. För att upprätthålla försvarsviljan i samhället måste förberedelser och planering genomföras för att kunna hantera alternativa betalningsmedel.

Regeringen beaktar dessa utmaningar i den fortsatta utformningen av totalförsvaret.

I vissa former av kriser kan det inte uteslutas att kontanter kan komma att spela en viktig roll för att upprätthålla centrala funktioner i vårt samhälle och vår ekonomi.

I regeringens proposition från 2015 Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020, som riksdagen ställde sig bakom, konstaterades att "den myndighet eller utförare som har ansvaret för en verksamhet under normala förhållanden, i enlighet med ansvarsprincipen, även har ansvar för att vidta de åtgärder som krävs för att verksamheten kan bedrivas även i en krissituation och vid höjd beredskap".

När det gäller frågan om kontantförsörjningen ligger huvudansvaret hos Riksbanken. Efter ett tillkännagivande från riksdagen tillsatte regeringen 2016 den parlamentariska Riksbankskommittén. Den har bland annat i uppdrag att utreda hur Riksbankens ansvar för beredskapen i betalningssystemet vid fredstida kriser och vid höjd beredskap bör tydliggöras i lag.

Dessutom ska kommittén överväga om lagstiftningen angående Riksbankens beredskapsansvar vid fredstida kriser och vid höjd beredskap behöver moderniseras.

Jag tycker att det är viktigt att dessa frågor får en bred och djup genomlysning och att förslag som läggs inom områdena samhällets krisberedskap och civilt försvar sker med så brett parlamentariskt stöd som möjligt.

Riksbankskommittén ska rapportera sina förslag senast den 31 maj 2019. Jag bör som ansvarigt statsråd inte i övrigt föregripa arbetet i den parlamentariska kommittén.


Anf. 17 Saila Quicklund (M)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Har ni kontanter för en månad, blir mer och mer en relevant fråga i vårt samhälle. Försvarsberedningen betonade också härommånaden att varje medborgare har ett ansvar för att klara sin egen försörjning och omsorg under en vecka utan stöd från samhället.

Det finns ett brett samförstånd om att vi måste göra Sverige mer motståndskraftigt både civilt och militärt. Här spelar kontanthanteringen en stor roll då risken för en attack mot elektronisk betalning gör tillgången till kontanter mer vital.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige är ett av de länder i Europa som har kommit längst med det kontantlösa samhället. Innovationer som till exempel Swish har gjort att många småföretagare har kunnat komma ut på marknaden. Samtidigt är vi fortfarande i behov av kontanter, och det är mycket kontanter i omlopp. Så länge bankomater och växlingskontor tillhandahåller kontanter måste också insättning kunna ske smidigt. Det är här vi ser utmaningar. Här måste vi lyckas hitta en medelväg där vi kan tillgodose allas behov.

Marknaden för betaltjänster utvecklas snabbt som en följd av digitaliseringen. Det är inte bara positivt, utan skapar också problem, inte minst ute på landsbygden. Länsstyrelserna i Dalarnas län, Gävleborgs län, Jämtlands län och Västerbottens län framhåller i sina så kallade bevakningsrapporter att det kan uppstå problem med digitala betaltjänster, då delar av länen har otillräcklig digital infrastruktur. Det här är ett känt problem. Redan 2014 kommenterade Christina Rehnberg, den nationella samordnaren för länsstyrelsernas betaltjänstuppdrag, detta på följande sätt: "Problemen bottnar i att det blir allt längre till banker som hanterar kontanter, att det finns brister i kapaciteten och utbyggnaden av mobil- och bredbandsnäten, samt att det finns människor som av olika skäl ställs utanför det digitala samhället. Dessutom tar beteendeförändringar tid."

Företagare som jag känner till åker över 30 kilometer för att kunna köpa växelkassa. Det här blir såklart både dyrt och tidskrävande. Framför allt är det under turistmånaderna sommartid som det här blir mest aktuellt. En företagare uttrycker: "Räknar man ihop alltihopa så blir det dyrare att åka och hämta pengarna än vad pengarna är värda." Enligt undersökningar uppger 90 procent av svenska folket att de har använt kontanter i sin vardag den senaste månaden.

Tanken med ett kontantfritt samhälle tror jag att många kan sympatisera med. Det är inte fråga om det. Men det här har gått alldeles för fort, framför allt i landsbygdssektorn. Det är också där man är mest utsatt. Därför vill jag fråga statsrådet: Hur avser statsrådet att agera med anledning av att landsbygdens näringsidkare och enskilda personer är speciellt hårt utsatta när det gäller kontanthanteringen?


Anf. 18 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Förra veckan hade jag en interpellationsdebatt med justitie- och inrikesministern angående cybersäkerhet. Det här är en fråga som ligger i samma härad. Vad händer den dag då strömmen slås ut? Vi har kommit väldigt långt med digitaliserade betaltjänster i Sverige, och vi är ganska sårbara när det handlar om strömförsörjningen för de här tjänsterna.

Sverige är i dag ett av de länder som har kommit längst i utvecklingen av det kontantlösa samhället, och jag tror att de flesta av oss uppskattar det väldigt mycket. Man kan swisha och använda sitt betalkort i stället för att ha kontanter. Men det är också väldigt sårbart. I förhållande till våra grannar och omvärlden sticker vi ut som ett extremfall, även om många av oss tycker att det är väldigt positivt. Under 50 år har kontanthanteringen i samhället gått från att omsätta runt 10 procent till 3 procent. I dag finns dock fortfarande 90 miljarder i kontanter i samhället.

Precis som min kollega Saila Quicklund tog upp är kontanthantering ett problem på landsbygden. Så länge det finns kontanter att ta ut i bankomaterna används de pengarna. Men småföretagaren på landsbygden har väldigt svårt att bli av med kontanterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Cybersäkerheten och hotbilden präglas i dag i allt större utsträckning av digitaliseringens frammarsch. Sårbarheten blir väldigt tydlig just när det handlar om digitaliseringen. Det kan bli en fullständig utslagning om det sker en cyberattack som påverkar strömförsörjningen och leder till it och telehaveri och annat. I förra veckans interpellationsdebatt pratade vi bland annat om vindkraftverk i Sverige som på många sätt inte har lösenord; man kan alltså komma åt dem.

Riksrevisionen gjorde redan 2007 en väldigt bra granskning som är aktuell än i dag med bäring på den sårbarhet som vi har i digitala tjänster. Där pratar man om att det behövs en långsiktig strategi för gemensamma övningar och att det bör finnas en tjänsteman i beredskap inom det finansiella systemet. En av mina frågor är: Finns det en TIB, en tjänsteman i beredskap, för de finansiella funktionerna i samhället?

Man sa också i den här rapporten att myndigheterna bör komplettera sina krisplaner med åtgärder som behövs för att kunna samverka med andra aktörer som kan bidra till att höja beredskapen i betalningssystemet. Jag delar den uppfattning ministern ger uttryck för i interpellationssvaret: Marknaden har ett stort ansvar, men det behövs självklart också ett ansvar från staten. Det är detta min andra fråga gäller, och den skulle jag också vilja få svar på.

Frågorna är alltså: Finns det i dag en tjänsteman i beredskap i den finansiella sektorn? Vilket övergripande ansvar har staten för att se till att kontanthanteringen fungerar vid ett större avbrott?


Anf. 19 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Jag tackar både Saila Quicklund och Lotta Finstorp för viktiga frågeställningar. Vi är inne i en stor omställning av vårt samhälle, en digitalisering som påverkar inte bara finansmarknaden utan hela vårt samhälle. Det är viktigt att hela tiden lyfta fram perspektiv på hur denna omställning påverkar olika delar av samhällets funktioner och vår beredskap inför framtiden.

Eftersom det är två olika frågeställningar, dels om påverkan på vårt samhälle i dag i fredstid, när allting löper på som vanligt, dels om vad som händer i en krissituation eller till och med ett krigstillstånd, tänkte jag också dela upp svaren lite grann.

Vi börjar med utvecklingen i vårt samhälle, till exempel på landsbygden. Hur ska man kunna se till att vi kan klara av både insättningar och uttag i hela landet? Precis som frågeställarna pekar på har utvecklingen gått snabbt. Den är i hög grad efterfrågedriven, vilket också är viktigt. Det finns en stark efterfrågan på digitala betalningslösningar och digitala finansiella tjänster. För många människor i vårt samhälle har det här inneburit en betydligt lättare vardag. Jag är personligen själv väldigt glad över att kunna göra bankaffärer när som helst från min dator i stället för att behöva stå i kö på banken före kl. 15, som tidigare generationer har varit tvungna att göra. Det är klart att det också möjliggör många nya tjänster som annars inte skulle ha kommit i fråga. Till exempel går utvecklingen av fintech, den finansiella tekniken, väldigt snabbt framåt. Mycket av detta är positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men när det sker en stor samhällsomvandling, som den som nu håller på att ske, kommer det självklart också att uppstå problem som vi behöver lösa längs vägen. Till exempel är såklart utsatta konsumentgrupper en frågeställning som vi måste hitta ett sätt att hantera. Det är också så att man ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster och ett finansiellt system i hela landet. Där har vi vidtagit åtgärder i form av betaltjänstombud. Vi har bevakning från våra länsstyrelser och möjlighet att gå in med insatser med finansiering från Post- och telestyrelsen. Vi har också haft ett antal rundabordssamtal med alla aktörer, både myndigheter och banker, för att kunna hitta vägar framåt.

Här är det viktigt att poängtera att olika banker på en marknad som präglas av fri konkurrens har sett lite olika på de här frågeställningarna. Det finns bankkedjor som har mer kontanthantering. Som konsument har man såklart möjlighet att välja den bank som man själv tycker uppfyller ens krav som kund bäst. Tycker man att kontanthantering är viktigt har man i många fall möjlighet att välja en bank som motsvarar de krav man ställer.

Men det här är en fråga som vi har anledning att hela tiden följa. Inte minst har den parlamentariska Riksbankskommittén fått regeringens uppdrag - som också baseras på ett tillkännagivande från riksdagen - att gräva djupt i de här frågorna, för det är komplicerade frågor. Detta är ingenting som man ska kasta ur sig förslag om lättvindigt, utan det krävs en ganska djup grad av eftertanke för att hitta åtgärder som fungerar.

Jag vill nu säga något om hanteringen i kris och krig. Detta är ett område där regeringen har lagt in en betydligt högre växel och där jag också finner att det finns ett starkt stöd, dels från våra myndigheter som har ansvar för försvar av landet i krislägen och krigssituationer, dels här i Sveriges riksdag. Regeringen har sagt till våra myndigheter att vi behöver vara betydligt bättre beredda på att kunna klara av störningar i vårt samhälle i kris. Det gäller självklart också den finansiella sektorn.

Här har myndigheterna tagit stora steg framåt. Man ökar till exempel samarbetet, även med till exempel Försvarsmakten, för att kunna säkerställa att viktiga funktioner bibehålls även i krissituationer och i krigstillstånd. Det har skett utbildningar. Man har deltagit i övningar för att kunna hantera det här på ett bra sätt. Man analyserar myndigheternas ansvarsområden för att se till att man har bra beredskap samt utser personer som är särskilt ansvariga för utvecklingen.

Vi har självklart påbörjat detta arbete, men det är ett arbete som kräver lång tid för att byggas upp. Beredskap tar lång tid att bygga upp. Tyvärr går det snabbt att rasera den. Det här är ett arbete som vi behöver fortsätta med långsiktigt.


Anf. 20 Saila Quicklund (M)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Försvarsberedningen konstaterar att utvecklingen har ökat sårbarheten inför långvariga elavbrott och fallerande elektroniska kommunikationer. Det finansiella systemet är ju beroende av både elförsörjning och fungerande elektroniska kommunikationer. Det vet vi.

Dessutom utgör infrastrukturen ett mål för fiender inför och under ett väpnat angrepp. Det innebär att vi måste planera och förbereda oss för hur vi säkerställer att det finansiella systemets grundläggande funktioner fungerar även om det saknas elektricitet och elektroniska kommunikationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Försvarsberedningen konstaterar även i dag tre saker:

Det saknas logistiska förberedelser för att förse samhället med kontanter.

Tillgång till alternativa betalningsmedel eller krediter behövs.

Det saknas krav på beredskap och tillgänglighet via bankerna redan under fredstid.

Det är allvarligt och måste beaktas.

Rikssystemet används i dag för att hantera de manuella reservrutinerna. Men de är mycket begränsade, personalintensiva och tar också lång tid att genomföra. Dessutom tar det lång tid att återställa systemet efter ett avbrott.

Skulle kontantbrist uppstå eller om förtroendet för den inhemska valutan skadas blir det ofta kontanter i utländska valutor, till exempel dollar eller euro, som fungerar som alternativa betalningsmedel. Det är också vanligt med handel på kredit, om det finns förtroende mellan köpare och säljare, eller byteshandel.

Försvarsberedningen understryker i sin rapport att Sveriges befolkning måste ha förutsättningar för att upprätthålla grundläggande ekonomiska transaktionsmöjligheter genom tillgång till kontanter, alternativa betalningsmedel eller någon form av statliga krediter.

Eftersom kontantanvändningen gått ned så snabbt det senaste decenniet anser Försvarsberedningen också att befolkningen måste informeras om hur länge den förväntas klara sig utan betalningsmedel som är beroende av att elförsörjning eller elektroniska kommunikationer fungerar.

Mina frågor till statsrådet blir: Hur mycket av informationen har kommit ut till gemene man? Vad tror vi om det? Hur mycket av det har verkligen nått ut? Hur ska informationen nå landets befolkning? Nu är det mest vi initierade som har kunskaper, även om frågeställningarna börjar komma i större omfattningen.

Försvarsberedningen var tydlig med att befolkningen måste informeras om hur länge den förväntas klara sig utan betalningsmedel som är beroende av elförsörjning och elektroniska kommunikationer. Hur ser planen ut? Vad är tidsperspektivet?


Anf. 21 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Jag är glad över att finansmarknadsministern säger att regeringen nu har lagt in en högre växel. Det behövdes verkligen. Som sista land i EU har Sverige antagit en cyber- och informationssäkerhetsstrategi. Det är bra att den finns på plats, men det har tagit väldigt lång tid.

Enligt FRA utsätts Sverige för någonstans runt 10 000 statssanktionerade cyberaktiviteter i månaden. Man hävdar även att hoten ökar i styrka och omfattning. Vi har nog hittills varit ganska aningslösa inför detta och hur vi måste säkra upp - och bara en sådan sak som betalningstjänsterna i samhället.

Det finns mycket annat som kan slås ut. Men här gäller det att människor inte kan handla för att det inte finns någonstans där de kan betala med till exempel Swish därför att strömmen inte längre finns där. Det är en växande hotbild och en problematik som drabbar gemene man på ett mycket påtagligt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Både FRA, Must och Säpo uttrycker i sina årsrapporter att det finns stora brister i Sveriges säkerhetsskydd på cyberområdet. Det är exakt bland annat detta som kommer att påverka gemene man. Det är bråttom att säkra våra system. Det är bra att det är tillsatt en utredning, och vi ser fram emot att den ska komma på plats. Jag hoppas att vi inte blir omsprungna ännu mer än vad vi redan har blivit.

Jag har en fråga. Hur länge kan det elektroniska betalningssystemet ligga nere utan att det i någon högre grad skulle påverka samhället? Finns det någon uppfattning? Det kanske kommer i utredningen sedan. Jag kan bara gissa. Men jag tror inte att det kan ligga nere särskilt länge förrän det påverkar oss väldigt mycket och väldigt negativt.

Försvarsberedningen har, precis som kollegan Saila Quicklund säger, tagit fram väldigt tydliga skrivningar om det finansiella systemet och totalförsvaret. Där konstateras att Riksbanken har minimerat den egna lagerhållningen av sedlar och mynt och att statsmakterna förlitar sig starkt på ett fåtal privata aktörer.

Det är lite grann som ministern säger i svaret. De privata aktörerna ska förse oss med och hantera kontanter i samhället. Det tycker jag är helt rätt, absolut.

Det handlar om den dagen det är ett hot mot staten. Det kan vara sådan banal sak, om man får säga det, som att strömförsörjningen slås ut. Då är vi verkligen illa ute. Det finns inte heller några lagkrav på bankerna att hantera kontanter eller tvingande lagkrav på näringsidkare som i många andra länder att ta emot kontantbetalningar.

Framför allt i Stockholm tar många mindre företag, kaféer och så vidare inte längre emot kontanter av många olika skäl. Det kostar att sätta in kontanterna på banken. Men de ser det också ur ett rånperspektiv. Det är absolut förståeligt.

Vi är stolta över att vi har kommit långt i digitaliserade betallösningar. Men vi ser också hotbilden om strömmen slås ut och sårbarheten. Det gäller att kunna arbeta på två arenor samtidigt, och det är lite grann en konst att balansera det.

Jag tror att de flesta av oss vill att människor går över till digitala lösningar. Men vi ser den stora sårbarheten. Jag skulle vilja att ministern svarar mig, om det går att svara på frågan: Hur länge kan elektroniska betalningssystem ligga nere utan att det i någon högre grad skulle påverka samhället?


Anf. 22 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Till att börja med får jag sätta in frågan i ett perspektiv. Även om vi har sett en snabb minskning av användningen av kontanter i vårt samhälle är det inget som pekar på att vi är i ett eller ens i snabb takt på väg mot ett kontantlöst samhälle. Tvärtom har Riksbanken just gett ut en ny serie sedlar och mynt. Det är så gott som något ett tecken på att vi kommer att ha kvar kontanter i samhället under överskådlig framtid.

Det är viktigt att poängtera att även om man ganska snabbt kan se hur sårbara de elektroniska systemen kan vara innehåller även kontanthanteringen vissa delar av sårbarhet. Man kan tänka sig att det går lätt att byta sedlar och mynt mellan privatpersoner eller kanske i en lokal affär eller liknande. Men även frågeställarna har varit inne på att kontanter måste transporteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte alltid som kontanterna är jämnt fördelade. Ibland är det för många på ett ställe och för få på ett annat ställe. Hela den strukturen måste hanteras och skötas även i en kris- eller krigssituation. Vi måste minnas att en av anledningarna till att kontanterna har minskat är att det har funnits ganska stora problem med kontanthanteringen.

När jag växte upp var det nästan vardagsmat med till exempel rån av värdetransporter. Det är ett problem som har minskat ganska radikalt. Till viss del är det framdrivet av arbetsmiljöskäl. I till exempel kollektivtrafiken här i Stockholm kan man inte använda kontanter. Det är framför allt för att chaufförerna helt enkelt var sårbara för rånrisker och ibland råkade väldigt illa ut.

Det finns starka skäl på båda sidor i den här frågan. Därför är det viktigt att vi låter frågan hanteras i så god ordning som möjligt. Helst skulle jag vilja se en så bred parlamentarisk uppslutning som möjligt bakom det. Därför är det ett viktigt svar att kunna peka på den parlamentariska Riksbankskommittén där representanter för alla partier är närvarande.

Där ska man titta på bland annat just den fråga som Lotta Finstorp lyfter fram om lagkrav för kontanter. Skulle det gå att ta fram en lagstiftning som fångar upp problematiken och åtgärdar den på ett bra sätt? Norge brukar lyftas fram som ett exempel. Där finns en lag. Även i Norge ser vi en framväxt av bankkontor utan kontanthantering. Möjligen är det inte så lätt som man tror att hitta en lagstiftning som träffar rätt i det fallet.

Saila Quicklund lyfter fram frågan om informationen. Det är otroligt viktigt att vi som medborgare ska vara informerade om vad som förväntas av oss och hur vi kan skydda oss själva. Där har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fått i uppdrag att öka informationsspridningen till allmänheten. Den ska under våren ta fram ett nationellt informationsmaterial och redovisa det redan nu nästa månad i mars.

Under våren ska man också gå ut med bättre information till oss medborgare om hur vi kan skydda oss. Vad behöver vi till exempel ha för förråd hemma? Det är även möjligt att kontantfrågan kommer att täckas upp i det fallet.

Lotta Finstorp frågar mig hur länge samhället klarar sig utan digitala betalningslösningar. Det har inte jag någon detaljerad kunskap om. Däremot vet jag att irritationen från oss konsumenter växer väldigt snabbt. Det räcker med att vi inte kan få en betalning att gå igenom för att frustrationen snabbt ska växa. Det är klart att det också ger en ökad sårbarhet i form av att den tillit som vi behöver ha, särskilt i en krissituation, urholkas ganska snabbt när viktiga samhällsfunktioner fallerar.

Det viktiga för mig är att vi måste jobba brett med frågan. Vi måste självklart skydda våra digitala betalningslösningar, se till att de är robusta och att de klarar av att stå emot krissituationer. De måste klara av att vara redundanta. Om det skulle falla igenom på ett sätt får man försöka hitta ett annat system för att se till att de upprätthålls.

Vi måste också förbereda oss bredare för att klara av kris- och krigssituationer. Det arbetet pågår nu med full fart i alla våra myndigheter, och särskilt i de 46 myndigheter som är speciellt utpekade i denna viktiga uppgift.


Anf. 23 Saila Quicklund (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Detta är en fråga som jag tror kommer att öka i betydelse. Frågorna blir fler, och det är viktigt att vi har en stor tydlighet när det gäller detta. Annars skapar det en ännu större oro bland människor. Man upplever att man vill ta del av detta, och det är också därför vi har ställt interpellationerna.

Kontanthanteringsfrågan har två delar. Jag bor i ett landsbygdslän och har förståelse för betydelsen av att vi kan säkerställa kontanthanteringen. När jag hör näringslivsföreträdare uttrycka detta säger de att det är väldigt dyrt för dem. Det finns också förväntningar på att de privata ska lösa situationen. Det är tufft för en mindre företagare att stå mot bankerna i en sådan här fråga eller på annat sätt. Detta är ett delat ansvar där samhället, inte minst regeringen, har ett stort ansvar för att se över det hela. Detta ansvar uttrycker man också att man kommer att ta, och det gläder mig. Förutsättningarna är också väldigt olika vad gäller landsbygden, med bättre eller sämre bredbandsutbyggnad och mobiltäckning.

Den andra aspekten som vi har debatterat i dag handlar om att vi måste göra Sverige mer motståndskraftigt, både civilt och militärt. Också här kommer kontanthanteringsfrågan upp, och den kommer att spela en stor roll då risken med en attack mot elektronisk betalning gör att tillgången till kontanter kommer att bli en vital fråga.

Jag, och många med mig, tycker att det här är viktigt. Jag kommer att följa regeringens arbete i frågan. Kanske får vi anledning att mötas igen i en liknande debatt.


Anf. 24 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Tack, ministern, för en viktig debatt! Precis som min kollega Saila Quicklund säger kommer vi säkert att mötas ytterligare i dessa frågor.

Försvarsberedningen understryker att man måste jobba mer i hängrännor än i stuprör avseende totalförsvaret. Just denna fråga är en sådan. Vi måste få en cybersäkerhet som är värd namnet och där vi känner oss trygga. Man måste då se till både den civila beredskapen och Försvarsmaktens beredskap.

I Försvarsberedningens arbete och i dokumentationen talar man bland annat om totalförsvarsplaneringen i den finansiella sektorn, som till exempel måste innefatta relevanta krigsplaceringar. Värdetransportpersonal och bankpersonal måste finnas involverade i totalförsvarets arbete när vi ska försöka säkra detta både på den civila sidan och på försvarssidan.

I betänkandet Svensk kontanthantering 2014, som ministern tidigare hänvisade till, handlar det mycket om kontanthanteringskedjan. Med nya betalningslösningar måste det finnas en bra kedja i samhället som förser såväl banker som företag och personal med kontanter, om man nu måste använda det. Det finns mycket bra i betänkandet.

Jag läste en granskning som Svenska Dagbladet gjort som visade att om Riksbanken skulle utsättas för en cyberattack skulle konsekvenserna kunna bli förödande inte bara för enskilda utan för hela Sverige som nation. Det är precis det vi är inne på och diskuterar här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har en aningslöshet i Sverige. Vi tror inte att vi kommer att drabbas av detta, och därför har vi inte heller förberett oss riktigt. Men hur behöver vi, privatpersoner och mindre företag, egentligen förbereda oss? Vad anser ministern om detta? Ska vi ha kontanter hemma så att det räcker en månad, eller hur ska det se ut?


Anf. 25 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Också jag vill tacka för en värdefull debatt i en viktig fråga, som vi har all anledning att fortsätta att diskutera och att försöka hitta lösningar på. Hur kan samhället öka sin robusthet? Hur kan vi klara av att säkerställa samhällets viktigaste funktioner när vi blir utsatta för störningar, påfrestningar eller i värsta fall aggressioner från andra länder eller parter?

Det är ett omfattande arbete där vi behöver fundera på djupet på hur vi kan se till att vi har förmågan att stå emot störningar. Det gäller såklart även finanssektorn med finansiella funktioner och tjänster och även betaltjänster. Det är en fråga där regeringen redan arbetar intensivt och där vi kommer att fortsätta att arbeta intensivt också framöver.

Ibland är det, åtminstone inledningsvis, lättare att visa på utmaningar och problem som behöver lösas, men svaren kräver också ibland ganska gott om tid och även expertkunskap för att tränga in på djupet och hitta de rätta lösningarna.

Därför tycker jag att det är viktigt och självklart att vi fortsätter att diskutera och debattera och försöker komma med lösningar. Men i slutändan är det de som våra partier har utsett och som sitter i Riksbankskommittén, och som har ett gediget expertstöd från myndigheter och från andra experter i samhället, som också har att ta fram de slutgiltiga förslagen. Riksbankskommittén kommer att lämna sitt förslag redan nästa år, så det är inte särskilt lång tid vi behöver vänta på det.

Där kommer man att titta på hur betalningsfunktionerna och kontanthanteringen fungerar i dag, i fredstid, men även på möjligheterna till ett robust, säkerställt system som fungerar även om vi skulle drabbas av olika former av störningar. Jag hoppas att Moderaterna spelar in förslag och tankar och engagerar sig i kommitténs arbete framöver, för det är ett otroligt viktigt arbete.

Regeringen kommer att fortsätta att arbeta med frågan. Vi kommer inte bara att invänta Riksbankskommittén, utan vi kommer också att engagera oss och se till att beredskapen ökar i samhället överlag.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.