Arbetsförmedlingen

Interpellation 2018/19:17 av Lars Beckman (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-01-25
Överlämnad
2019-01-25
Anmäld
2019-01-30
Svarsdatum
2019-02-01
Besvarad
2019-02-01
Sista svarsdatum
2019-02-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

 

Arbetsförmedlingen står med betydande problem. Resultaten är låga, och de åtgärder som syftar till att få människor i arbete har kantats med stora utmaningar. Statsrådet Johanssons strategi att Arbetsförmedlingen skulle bli en ”matchningsspecialist” har misslyckats.

Regeringens passivitet under senare år har varit anmärkningsvärd. Trots riksdagens tydliga tillkännagivanden har regeringen inte valt att agera under fyra år och genomföra de reformer som krävs för att stärka resultatstyrningen och öppna upp för nya förmedlingsaktörer.

Punkten 18 i vänsterregeringens så kallade januariöverenskommelse återupprepar mycket av det som riksdagen har signalerat i olika tillkännagivanden sedan 2014. I texten står att ”Arbetsförmedlingen ska reformeras i grunden” och att ”ett nytt system baserat på LOV ska införas”.

Mina frågor till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson är följande:

 

1. Hur ska statsrådet införa det nya systemet?

2. Hur stora är implementeringskostnaderna?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2018/19:17, Arbetsförmedlingen

Interpellationsdebatt 2018/19:17

Webb-tv: Arbetsförmedlingen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 10 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Fru talman! Lars Beckman har frågat mig hur jag ska införa det nya systemet och hur stora implementeringskostnaderna är.

Enligt januariavtalet ska Arbetsförmedlingen reformeras i grunden. Förändringen av Arbetsförmedlingen ska vara fullt genomförd under 2021.

Det är ännu för tidigt att fastslå hur förändringarna ska genomföras och ekonomiska konsekvenser kopplade till detta.


Anf. 11 Lars Beckman (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för det uttömmande och långa svaret! Det är säkert många fler än jag som är nyfikna på: Hur tänker statsrådet ta sig an denna uppgift?

Fru talman! Det kan man undra, inte minst med tanke på den retorik som statsrådet har haft i denna talarstol under fyra år och inte minst med tanke på den retorik som Socialdemokraterna hade inför valet 2018.

Jag noterade i en annan interpellationsdebatt att jag fick en passning gällande valresultatet. Då noterar jag att Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta valresultat sedan rösträtten infördes.

Fru talman! Det kan ju ha funnits de som trodde på Socialdemokraterna i valet 2018. Det kan ha funnits de som trodde på retoriken från Socialdemokraterna. Man anklagade oss moderater för att vilja införa marknadshyror. Man anklagade oss moderater för att vilja ta bort värnskatten - skatten för de rikaste. Man anklagade oss moderater för att vilja rasera Arbetsförmedlingen. Så här skulle vi kunna fortsätta på punkt efter punkt.

Arbetsförmedlingen har haft stora problem. Statsrådet har försvarat Arbetsförmedlingen. Nu noterar vi att det har gjorts en överenskommelse i regeringsunderlaget MP, S, L och C om att Arbetsförmedlingen ska reformeras i grunden och att ett nytt system baserat på LOV ska införas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När man nu har tagit på sig den arbetsuppgiften vore det intressant om statsrådet hade några tankar, någon idé, om hur det ska gå till. Jag vet inte om svenska folket blev så mycket klokare av Ekots lördagsintervju, men jag har lyssnat på den med stort intresse, inte minst inför den här interpellationsdebatten.

Det vore väl lämpligt om statsrådet nu använder den här möjligheten till att berätta vilken insikt regeringen har kommit till när man säger att man i princip ska ta bort den statliga Arbetsförmedlingen och införa ett helt nytt system baserat på LOV. Då måste man kanske ha någon idé om hur det ska gå till. Med vilken lust och entusiasm brinner statsrådet för att nu göra om Arbetsförmedlingen i grunden, trots att man under hela den förra mandatperioden och längre än så har försvarat den statliga Arbetsförmedlingen?


Anf. 12 Ali Esbati (V)

Fru talman! Återigen har Lars Beckman en väldigt intressant fråga, och nu tänkte jag passa på att använda detta att han har ställt intressanta frågor till att själv fråga statsrådet en del saker. Lars Beckman fastnar lite grann i sin stora bitterhet efter valet och regeringsbildningen, men det finns naturligtvis viktiga frågor att ställa angående Arbetsförmedlingen.

Jag är mycket, mycket orolig för hur den uppgörelse som har gjorts mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna kommer att påverka den svenska arbetsmarknadspolitiken i framtiden i allmänhet och Arbetsförmedlingen i synnerhet. Jag har hört Ylva Johansson säga i olika sammanhang att hon ska vara garanten för att det inte blir ett kaotiskt förlopp. Jag ser det dock som väldigt svårt att undvika och skulle vilja höra hur ministern faktiskt tänker kring detta.

Vi vet ju att de privatiseringsexperiment som genomfördes av den borgerliga regeringen under Reinfeldttiden var katastrofala på många sätt. Oseriösa bolag flockades till flera av insatserna. De som arbetade på Arbetsförmedlingen hade svårt att behålla sin yrkesintegritet och kunna göra ett gott jobb, vilket gick väldigt hårt ut över de arbetssökande, som många gånger fick ett mycket dåligt bemötande på grund av att personalen hade orimligt ställda mål.

Hur ska man undvika att det blir minst lika dåligt när man nu ska göra ett fullskaleexperiment i stället för det experiment som genomfördes och som i stora stycken var misslyckat?

En annan fråga som dyker upp i det sammanhanget är att på grund av den budget som M, KD och SD fick igenom har Arbetsförmedlingen fått stora och helt ogenomtänkta sparbeting som innebär att man nu har fått varsla 4 500 personer.

Jag hade trott att ministern med den här överenskommelsen under fötterna åtminstone kunde lova att det skulle tillföras medel till Arbetsförmedlingen så att den omvandling som man nu har utlovat åtminstone skulle gå till på ett rimligt sätt för personalen. Men det är ju inte de signalerna som har kommit från Ylva Johansson. I en intervju säger hon i stället att hon inte alls kan lova någonting sådant, utan det kan mycket väl hända att varslen omvandlas till uppsägningar.

Vilket scenario ser man framför sig om Arbetsförmedlingen ska genomgå en historisk omläggning samtidigt som man har en väldigt kaotisk personalsituation? Hur ska det bli bra för de människor som behöver Arbetsförmedlingens stöd och för dem som arbetar på Arbetsförmedlingen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi är säkert eniga om att det var oansvarigt av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att få igenom en sådan här ogenomtänkt budget. Men nu har ju regeringen en möjlighet att göra någonting åt det. Problemet är att det inte är helt uppenbart att den viljan finns. Den uppgörelse som man har gjort med Centern och Liberalerna verkar snarare vara ett hinder för att göra någonting åt saken än ett stöd för det. Detta oroar mig mycket.


Anf. 13 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Fru talman! Det är utmärkt att Lars Beckman har uppfattat den socialdemokratiska politiken och vad mitt parti gick till val på. Jag tror att många väljare också uppfattade vår politik, och det är bra. Det är så det bör gå till i en valrörelse: Partier redovisar vilken politik man vill genomföra, och väljarna röstar.

Lars Beckman verkar dock vara en av få i Sverige som inte har uppfattat att den parlamentariska situationen efter valet resulterade i att varken något enskilt parti eller någon tidigare regeringskonstellation fick majoritet i Sveriges riksdag för att bilda regering på tidigare regeringsunderlag.

Jag beklagar förstås att mitt parti inte nådde mer än 28 procent. Men det är väljarna som har valt representanterna till riksdagen, och det är vi politiker som har att hantera den situationen och bilda regering trots att det inte finns några tydliga majoriteter för tidigare regeringskonstellationer eller enskilda partier.

Lars Beckmans parti ville bilda en regering som kräver Sverigedemokraternas aktiva stöd i princip i varje omröstning. Jag är väldigt glad att det fanns en majoritet i Sveriges riksdag som sa nej till den typen av regeringskonstellation. Vi lever i en viktig tid, och jag tror att det är oerhört viktigt att stå upp för grundläggande värden om mänskliga rättigheter, om frihet för kulturen, om frihet för rättsväsendet och för en grundläggande syn på människan och människors lika värde. Vi ska aldrig förfrämliga den andre.

Nu tycker Lars Beckman säkert att det är stora ord, men för mig är detta väldigt viktigt. Jag och mitt parti har varit beredda att göra ganska stora uppoffringar för att kunna bilda en regering på ett annat underlag för att hålla Sverigedemokraterna utanför aktivt inflytande över regeringsmakten.

När man kompromissar med andra partier är det självklart så att andra partier också får igenom sin politik. Det är det som är själva idén med att man kompromissar med andra partier. Så måste det gå till i en demokrati. Allt annat vore orimligt.

Det är ingen hemlighet att delar av det som finns i januariöverenskommelsen är sådant som Socialdemokraterna gick till val på. Andra delar är sådant som andra partier som står bakom avtalet gick till val på. Det är en kompromiss. Självklart är det på det sättet, och så måste det vara.

Jag är stolt över att vi klarar att göra den typen av kompromisser, och jag är ganska säker på att svenska folket vill se politiker som klarar att ta ansvar också i situationer där det parlamentariska läget är väldigt oklart. Jag tror att det har varit uppenbart för alla under hösten att det har varit svårt att bilda en regering, och att det faktiskt kostar på för de partier som ska göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I sakfrågan är det så här: Ja, det är en mycket grannlaga uppgift att göra en stor reformering av Arbetsförmedlingen, och det gör det naturligtvis inte lättare att riksdagen med stöd av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har röstat igenom en budget som på ett väldigt ansvarslöst sätt radikalt förändrar förutsättningarna. Det är en brutal nedskärning av resurserna till arbetsmarknadspolitiken.

När det gäller de anställda på Arbetsförmedlingen måste man minska personalstyrkan otroligt mycket för att nå den besparingen under innevarande år. Jag tycker att det är ett ansvarslöst sätt att hantera de viktiga frågorna om arbetsmarknadspolitiken.

Det är också så, vill jag säga till Ali Esbati, att den budget som man har beslutat om har man också beslutat om på intäktssidan, och den ligger fast under innevarande år. Det är inte möjligt att i en ändringsbudget ändra till exempel i den del som gäller inkomstskatter. Det begränsar det utrymme som finns, också i en ändringsbudget. En regering är alltid skyldig att följa de beslut som riksdagen har fattat, och riksdagen har fattat beslut om en budget som får allvarliga konsekvenser.

Jag ska svara mer på frågan hur jag ser på att man kan reformera Arbetsförmedlingen utan att upprepa tidigare misslyckanden.


Anf. 14 Lars Beckman (M)

Fru talman! Vi tar Arbetsförmedlingens budget först. Med den justering som nu görs är Arbetsförmedlingens budget nere på den nivå som den hade 2016. Jag tror att få skulle anse att det var katastrof då.

Men det mest intressanta är naturligtvis vad generaldirektören säger. "Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg ser inte att ett eventuellt höjt anslag i en ändringsbudget eller en utökad anslagskredit kommer att förändra myndighetens planer. Antalet varslade kommer ändå att ligga kvar. 'Jag skulle hantera utökade resurser på ett annat sätt'", säger han.

Han säger också: "Min bedömning i dag, och den har alltså ändrats efter januariavtalet, är att vi inte kommer att återanställa. Om jag får bestämma kommer vi i stället hantera eventuellt ökat anslag i ändringsbudget . på ett annat sätt."

Då har vi rett ut det. Då behöver vi inte debattera det längre.

Jag tycker ändå att det är intressant att statsrådet undviker att svara på frågan med vilken liv och lust statsrådet nu tar sig an uppgiften att reformera Arbetsförmedlingen i grunden. Hela statsrådets politiska karriär har ju byggt på att tala om att höjden av ondska är att förändra Arbetsförmedlingen.

Jag vet inte hur många debattartiklar Raimo Pärssinen, den tidigare socialdemokratiska riksdagsledamoten från Gävleborg, har skrivit om höjden av ondska när vi moderater har sagt att vi måste få en matchning som funkar, att vi måste förändra Arbetsförmedlingen för att hjälpa arbetslösa att få jobb och att vi måste förändra Arbetsförmedlingen för att hjälpa företag att slippa betala dubbelt - både för Arbetsförmedlingen via skattsedeln och sedan, när de ska rekrytera, för att anlita ett privat bemanningsföretag.

Man är ju nyfiken på hur det här ska gå till. Man accepterar att sätta sig i en regering. Man accepterar att styra Sverige på Alliansens budget. Man accepterar det uppdraget, som går tvärt emot vad man har lovat väljarna. Vad har man då för idéer och tankar? Dessa 40-50 utredningar som ska tillsättas, vad har de för ingångsvärden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror nämligen, precis som statsrådet säger, att det är en viktig demokratifråga att politiker uppträder ärligt och att man gör efter ett val vad man säger före. Säg att man inte gör det. Säg att jag röstade på Socialdemokraterna i tron att Arbetsförmedlingen skulle vara kvar oförändrad eftersom det var de signaler och löften som gavs. Vad betyder det då, fru talman, när man gör precis tvärtom? Vad betyder det för tilltron till det demokratiska systemet? Vad betyder det för tilltron till institutioner? Vad betyder det när någon röstar på en politik men får en helt annan?

Jag tror att det kan vara mer förödande för synen på demokratin och tron på institutioner än att riksdagen utövar parlamentariskt inflytande genom de folkvalda. Jag tror att det är direkt skadligt för demokratin att ni har fått människor att rösta på er och sedan bytt politik 180 grader. Ni är som en virvelvind. Sedan säger ni att ni tar ansvar och kompromissar. Men ni har kompromissat om det som många journalister har ställt frågor om till er: era grundläggande ideologiska frågor, där ni i hundra år har sagt en sak. Sedan vill ni sitta kvar i regeringen och byter till en politik som är tvärtom. Det tror jag är förödande för tron på demokratin, institutioner och alla oss förtroendevalda.

Min fråga kvarstår: Med vilken liv och lust och entusiasm avser nu statsrådet att i grunden reformera Arbetsförmedlingen och införa valfrihetssystemet, alltså LOV?


Anf. 15 Ali Esbati (V)

Fru talman! Jag reagerade på Lars Beckmans påstående att någon skulle ha sagt att en privatisering av Arbetsförmedlingen skulle vara höjden av ondska. Det tror jag inte att någon har sagt. Det är bara dåligt. Om jag ska komma på mer ondskefulla saker kan jag tycka att till exempel att öppna upp för samarbete med ett rasistiskt parti som har rötter i nynazismen är lite värre. Men nog om det.

Till skillnad från Lars Beckman tycker jag att det är politikens innehåll som är det intressanta. Lars Beckman är ju upprörd över att det inte är han själv som för den här politiken utan att det är någon annan som gör det, påtvingat eller inte. Jag kan tycka att det är politikens innehåll som är det intressanta, och det är det jag oroar mig för.

Ylva Johansson säger att det var en oansvarig budget som gick igenom tack vare M, KD och Sverigedemokraterna. Det är vi helt överens om. Det är också riktigt att inkomstsidan i budgeten är låst på många sätt. Men det är inte riktigt korrekt att regeringens ambitioner och vad man förmår att göra med en ändringsbudget är så låsta som Ylva Johansson vill ge sken av här. Det är uppenbarligen ganska mycket man kan göra i en ändringsbudget, och vi är många som kommer att följa det noga. Vad är det man ger signaler om och vad är det man faktiskt tar tag i i en ändringsbudget?

Uppenbarligen är det svårt att få ett svar här på om man vill göra någonting från regeringens sida för att undvika den kaosartade kollaps av Arbetsförmedlingen som kan bli resultatet av den budget som gick igenom. Det är det jag fortfarande oroar mig för.


Anf. 16 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det finns många skillnader mellan mig och Lars Beckman. En av dem är att hur man organiserar Arbetsförmedlingen inte är en grundläggande ideologisk fråga för mig.

För mig handlar grundläggande ideologi om helt andra saker. Det handlar om synen på människan och människovärdet. Det handlar om att inte förfrämliga den andre. Det handlar om full respekt för kulturens frihet och journalistikens frihet, om möjligheter för rättsväsendet att agera fullt ut utan inblandning från politiker. Det handlar om öppenhet mot andra länder, om internationellt samarbete, om att bemöta andra som sina likar. Det är viktiga värden för mig, och därför är det otroligt viktigt för mig att ett parti som Sverigedemokraterna inte ska ha inflytande över regeringsmakten. Det är för mig en grundläggande ideologisk fråga.

Arbetsförmedlingen ska reformeras i grunden. Man kan inte ha lyssnat särskilt noga om man inte har hört mig säga också tidigare att Arbetsförmedlingen har stora problem och en hel del brister och behöver stora reformer. Så är det. Men det är naturligtvis en grannlaga uppgift.

I dag är det ungefär 60 procent av Arbetsförmedlingens arbete som utförs av privata aktörer. Med den reformering som nu ska ske kommer det att bli en större andel. Det är otroligt viktigt och en grannlaga uppgift att göra denna reformering på ett ansvarsfullt sätt.

Vi såg hur det gick till under den borgerliga tiden, när man av ideologiska skäl släppte lös en marknadsstyrning med etableringslotsar och jobbcoacher. Enligt min mening var det ett totalt moras. Det drog till sig oseriösa aktörer som kunde ta del av skattebetalarnas pengar, och enskilda människor kom i kläm.

Jag är fast besluten att se till att något sådant inte sker igen. Det är bland annat därför jag inte i dag har svaren på alla frågor. Jag tror att man ska tänka igenom ganska noga på vilket sätt man ska genomföra en grundläggande reformering för att undvika att den leder till effekter som man inte vill ha.

En av de saker jag tror att man ska tänka noga på är det Ali Esbati kallade experiment. Jag tror att man ska undvika experiment. Jag tror att man ska tänka efter ganska noga innan man genomför något för att undvika just experiment, för gör man dem i stor skala riskerar man att det leder till oönskade konsekvenser. Man kan naturligtvis tänka sig försöksverksamheter och annat som utvärderas. Det är ett sätt att göra det. Men man bör tänka efter noga hur man ska genomföra större förändringar för att säkerställa dem.

Självklart kommer jag senare att kunna redovisera för riksdagen och för Lars Beckman hur reformeringen ska gå till. Men innan dess ska vi tänka igenom den noga, och de fyra partier som står bakom januariavtalet ska alla vara med i det arbetet innan vi presenterar hur det ska gå till.


Anf. 17 Lars Beckman (M)

Fru talman! Att matchningen måste bli bättre har ju riksdagen signalerat till regeringen i tre tillkännagivanden, så det finns en bred samsyn bland partierna i riksdagen vad gäller att det måste ske förändringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men den som tar ett jobb eller ett uppdrag eller som, likt Socialdemokraterna i detta fall, säger sig vilja föra en politik som man tidigare har sagt sig inte stå bakom - för nyfikna är det bara att läsa gamla kammarprotokoll - måste ha en idé om hur den tänker göra. Hur tänker man göra?

I överenskommelsen är det väldigt tydligt att ni ska reformera Arbetsförmedlingen i grunden och att LOV, det vill säga valfrihet, ska införas - jag antar att det handlar om valfrihet för arbetssökande.

Nu tycker jag att statsrådet ska använda sitt sista inlägg till att svara på dessa enkla frågor: Med vilken liv och lust tänker statsrådet ta sig an denna uppgift, och vilken grundläggande idé finns för hur detta ska göras?

Jag hörde något om ett system där man till exempel skulle få ersättning efter ett år. Då sa programledaren i Sveriges Radio mycket riktigt att det är väldigt stora aktörer med väldigt stor kassa som skulle klara av det.

Det kan vara ett sätt. Det kan ju också vara så att ett annat regeringsunderlagsparti har tänkt sig en annan lösning. Men det vore intressant att veta ungefär vilken inriktning man har tänkt sig. Har man tänkt att det ska vara mängder av små företag runt om i landet som får hjälpa arbetssökande att få ett jobb? Eller har man tänkt sig ett stort företag med miljarder i kassan, som har råd att få ersättning efter ett år? Ungefär vilken inriktning har statsrådet tänkt sig för denna grundläggande och genomgripande förändring av Arbetsförmedlingen?


Anf. 18 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Fru talman! Jag tycker att jag redan har svarat på frågan. Jag återkommer till riksdagen när vi har genomarbetade förslag om hur reformeringen ska ske. Dessa förslag kommer att utarbetas gemensamt av de fyra partier som står bakom januariavtalet.

Låt mig ändå säga att jag tror att man ska lära lite både av andras misstag och av andras framgångar. Det gjordes ett stort misstag under den borgerliga tiden med etableringslotsarna och jobbcoacherna. Men hade över 1 000 leverantörer, och de fick betalt bara för att ta sig an en person. Ersättningen var över huvud taget inte baserad på resultat. Detta drog till sig oseriösa aktörer som ville sko sig på skattebetalarnas pengar.

Jag besökte Australien för en tid sedan och tittade på deras system. De har ett väldigt strikt resultatbaserat system, som bygger på att man får betalt när en person har haft ett arbete under en längre tid. Det har naturligtvis också sina tillkortakommanden, men det är i alla fall ett system som i mina ögon fungerar mycket bättre än det system som fanns med etableringslotsarna och jobbcoacherna.

Det är väl snarare den riktningen det handlar om, men jag tycker att man ska titta även på andra system och andra länder. Man bör dra slutsatser både av sådant som fungerar och av sådant som inte fungerar. Det har fungerat både i vårt land och i andra länder.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.