Vitryssland

Interpellation 2005/06:351 av Wigström, Cecilia (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2006-04-12
Anmäld: 2006-04-18
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält: 2006-05-02
Sista svarsdatum: 2006-05-02
Besvarad: 2006-06-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 12 april

Interpellation 2005/06:351 av Cecilia Wigström (fp) till utrikesminister Carin Jämtin (s)

Vitryssland

Situationen i Vitryssland

Som många befarade blev parlamentsvalet i Vitryssland den 19 mars varken fritt eller rättvist. Det har OSSE:s övervakningsmission där jag själv deltog konstaterat.

De demonstrationer som hölls resulterade också i att så många som 1500 personer arresterades. Vissa av demonstranterna riskerar långa fängelsestraff, andra avsked från sina jobb eller avstängning från Universitetet. Trots detta är det dock positivt att demonstranterna protesterade mot president Lukasjenkos diktaturvälde och visade omvärlden att det finns hopp för demokratin även i Vitryssland.

EU och Vitryssland

EU är en viktig aktör i tillskapandet av en utveckling i demokratisk riktning i Vitryssland. Nu är det av högsta vikt att Sverige och EU stödjer de demokratifrön som är på väg att gro i Vitryssland. Den demokratiska oppositionen behöver allt stöd den kan få. EU bör inrätta en ny demokratifond som stödjer oppositionen ekonomiskt, precis som Solidartiet i Polen fick stöd under 1980-talet. Fonden bör också hjälpa de personer som berövats sitt arbete eller sin universitetsplats på grund av att de deltagit i protester mot Lukasjenko eller familjer vars anhöriga har fängslats.

EU måste kräva att de som fängslats på politiska grunder omedelbart friges. Dessutom bör EU snarast införa visumfrihet för viktiga aktörer inom den politiska oppositionen, journalister med flera, och inkludera vitryssar i Erasmus- och andra europeiska utbytesprogram.

Vitryssland är starkt beroende av Ryssland som ser mellan fingrarna med den negativa utvecklingen. Därför måste EU skärpa tonen mot Ryssland samt öka pressen på Ryssland att också kräva politiska reformer i Vitryssland.

I november 2005 upprättades TV- och radiosändningar som inför valet i Vitryssland skulle förse medborgarna med oberoende information. Eftersom press och etermedia är statligt kontrollerade i Vitryssland utgör EU-satsningen ett viktigt inslag som enligt folkpartiets mening bör permanentas.

Import av krigsmateriel från Vitryssland

Vid flera tillfällen har svensk militär flugit till Vitryssland och köpt lasersikten till den svenska armén. Det är svårt att tänka sig en mindre lämplig handelspartner till Sverige än Vitryssland. Handelsutbytet visar på en skrämmande okunnighet om den vitryska diktaturen. Enligt uppgifter uppskattas den svenska vapenimporten från Vitryssland uppgå till ca 300 000 kr.

Sveriges stöd till studentutbyte

Vi lever i en globaliserad värld, där värden som demokrati och frihet sprids även till jordens mörkaste hörn. Ett sätt att sprida demokrati är att skapa möjligheter för människor att studera i ett annat land för att utbyta erfarenheter, idéer och värderingar. En viktig byggsten i detta arbete är Svenska institutets så kallade Visbyprogram där studenter från bland annat Vitryssland har möjlighet att på kort- och långtidsstipendier resa till Sverige för att gå kurser i demokrati, mänskliga rättigheter och internationella relationer. Studenterna erhåller därmed en unik erfarenhet - att få en inblick i demokratisk samhällsbyggnad. Erfarenheter som de vitryska studenterna i sin tur kan föra vidare till det vitryska samhället. Utbytena av denna typ bör öka.

Det är i sammanhanget av största vikt att Sverige driver att kravet på samtycke från de vitryska myndigheterna slopas. Annars kan dessa utbyten missgynnas och istället kan studenterna tvingas binda upp sig till den vitryska staten när de återkommer hem.

Det svenska biståndet samt svensk ambassad

Vad Vitryssland behöver i det här läget är ökade satsningar på demokratiutveckling. I stället har det motsatta skett. Från och med 2004 försämras villkoren för det svenska demokratibiståndet till Vitryssland då Vitrysslandsprogrammet avskaffades. Det innebar att svenska föreningar fick möjlighet att tillsammans med vitryska samarbetspartner genomföra demokratifrämjande projekt med full finansiering från Sida. Utvärderingen visade att många kontakter hade upparbetats mellan svenska och vitryska ideella organisationer sedan programmet började. Trots det ökande förtrycket i Vitryssland avskaffades programmet och föreningar måste nu, i likhet med föreningssamarbeten med andra länder, betala 10 % av projektens omsättning.

Detta har inneburit att vissa organisationer avbrutit sitt biståndssamarbete med landet. Folkpartiet anser att den så kallade egna insatsen för enskilda organisationers demokratiprojekt i diktaturregimer som Vitryssland helt bör tas bort.

Vidare är det viktigt att Sverige stöder den demokratiska utvecklingen på plats. Vikten av att öppna en svensk ambassad i den vitryska huvudstaden aktualiseras ytterligare genom EU-beslutet att upprätta en regional delegation i Minsk.

1. Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att EU skall inrätta en ny demokratifond för att stötta oppositionen med ekonomiska medel, samt för att EU skall införa visumfrihet för vissa personer i Vitryssland?

2. Hur avser utrikesministern att verka för att underlätta enskilda organisationers arbete för demokrati och mänskliga rättigheter i diktaturer i allmänhet och Vitryssland i synnerhet?

3. Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att den svenska vapenimporten från Vitryssland ska upphöra?

4. Vilka åtgärder avser utrikesministern vidta för att permanenta EU:s radio- och tv-sändningar till Vitryssland?

5. Vilka åtgärder avser utrikesministern vidta för att öppna en svensk ambassad i Vitryssland?

………………………………………

Cecilia Wigström (fp)

Överlämnas enligt uppdrag

Ulf Christoffersson

Debatt

(6 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2005/06:351

Webb-tv: Vitryssland

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2005/06:135 Måndagen den 5 juniProtokoll 2005/06:135 9 § Svar på interpellation 2005/06:351 om Vitryssland

Protokoll från debatten

Carin Jämtin (S)

Anf. 48 Carin Jämtin (S)

Cecilia Wigström har, med anledning av presidentvalet i Vitryssland den 19 mars, ställt flera frågor till utrikesministern om hur Sverige kan stödja en demokratisk utveckling i landet. Interpellationen har överlämnats till mig för besvarande. Det är djupt beklagligt att det i Vitryssland än en gång genomförts val som inte var fria och rättvisa. Vi har från EU:s sida därför tydligt markerat för det vitryska ledarskapet att vi inte accepterar upprepat valfusk och förtryck av oppositionella krafter. EU införde nyligen visumrestriktioner mot delar av regimen inklusive president Lukasjenko. Samtidigt är det viktigt att vi fortsätter att stödja de demokratiska krafterna i Vitryssland. Trots allvarliga hot om repressalier lyckades oppositionen samlas för demonstrationer i centrala Minsk efter valet. Det var ett viktigt steg framåt för de demokratiska krafterna i landet. Utrikesministern uttryckte oro över säkerhetsstyrkornas agerande i samband med demonstrationerna och Sverige såväl som EU kräver att de som fängslats på politiska grunder omedelbart friges. Den svenska regeringen är pådrivande för att EU ska öka sitt engagemang och demokratistöd för Vitryssland. Vi välkomnar att Europeiska kommissionen vidtagit åtgärder för att öka resurserna till detta arbete. Bland annat på svenskt initiativ har kommissionen beslutat att öppna en delegation i Minsk. Cecilia Wigström undrar vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att EU ska inrätta en ny demokratifond för att stödja oppositionen ekonomiskt. Demokratistödet är inriktat på att stödja den demokratiska processen i landet. Att ge direkt ekonomiskt stöd till oppositionen vore att bryta mot landets lagar, vilket varken Sverige eller EU kan eller vill göra. Däremot fortsätter vi att aktivt utveckla våra politiska kontakter med oppositionen. Regeringen fäster också stor vikt vid att motverka ytterligare isolering av Vitryssland. Vi främjar ökade internationella kontakter för det civila samhället och den vitryska befolkningen. Sverige och Polen har exempelvis beslutat att gemensamt skapa en solidaritetsfond för vitryska studenter så att de kan studera i Sverige och i Polen. Det svenska utvecklingssamarbetet, vilket pågått i mer än tio år, uppgick förra året till ca 40 miljoner kronor. Att bidra till framväxten av ett demokratiskt och pluralistiskt vitryskt samhälle är det långsiktiga målet. Ett omfattande stöd har givits till det civila samhället, och stora satsningar har gjorts på utbildning av journalister från såväl oberoende som statlig press. Öppen barn- och ungdomsvård, miljö, lantmäteri, insatser mot människohandel, drogupplysning och utveckling av lokalt självstyre är ytterligare exempel. Regeringens målsättning är att ytterligare bredda och utveckla detta samarbete de kommande åren. För Vitryssland tillämpade Sida inledningsvis särskilt generösa regler, det vill säga biståndsfinansiering med 100 %, för att snabbt bygga upp ett samarbete mellan svenska enskilda organisationer och deras vitryska motsvarigheter. Samarbetet har varit mycket framgångsrikt i uppbyggnadsfasen, och Sida tillämpar nu en normal egenfinansiering. Regeringen följer löpande hur samarbetet utvecklas, inklusive om reglerna skulle behöva omprövas. Vad gäller frågan om krigsmaterielimport från Vitryssland har försvarsministern tidigare besvarat frågor om detta. I dag finns ingen svensk lagstiftning som reglerar import av krigsmateriel. Sverige köper dock inte materiel från ett land som är föremål för internationella eller svenska sanktioner som innebär handelsrestriktioner. Vitryssland är inte föremål för någon sådan sanktion. Vad gäller EU:s projekt för radio- och tv-sändningar till Vitryssland pågår detta under två år med avslutning 2008. Därefter bör projektet utvärderas. Regeringen tog ett principbeslut i april 2001 om att öppna en ambassad i Minsk. Sedan dess har det blivit möjligt att förstärka den svenska närvaron, och sedan 2003 leds sektionskontoret av en diplomat på hög nivå. På sektionskontoret arbetar även lokalanställda. Kontoret följer den politiska utvecklingen i landet, handlägger bilaterala besök samt sköter kontakter på platsen med vitryska myndigheter, med andra ambassader, OSSE-missionen samt med den politiska oppositionen och det civila samhället. Allt detta arbete äger rum i nära samarbete med ambassaden i Moskva. I Minsk finns även ett honorärkonsulat vilket möjliggör en omfattande viseringsverksamhet. Konsulatet bidrar även till kulturutbytet och kontakterna med svenskt näringsliv. Regeringens målsättning är att upprätta en fullvärdig ambassad så snart resurserna medger. Regeringen undersöker också vilka andra åtgärder som kan vidtas för att förstärka närvaron i Minsk. Då Cecilia Wigström, som framställt interpellationen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav talmannen att Gunnar Andrén i stället fick delta i överläggningen.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 49 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret - ett långt och utförligt svar. Innan jag går in på sakfrågan vill jag berätta varför det är jag som tar detta svar och inte interpellanten Cecilia Wigström. Saken är den att hon drabbades av en oersättlig förlust i förra veckan då hennes make Mats, som många med mig känner, efter lång tids kamp mot sin cancer inte längre klarade denna och nu inte längre finns bland oss. Frid över Mats minne! Vitryssland är ett land som ligger bara en timmes flygresa från Arlanda och har nästan tio miljoner invånare. Detta land, herr talman, har samma rätt till demokrati som alla andra länder har. Invånarna i detta viktiga land, som har genomgått så många prövningar under så lång tid, har bara bättre tider att se fram emot. De mänskliga rättigheter som vi tycker är en självklarhet i resten av Europa, i stort sett, förvägras människorna i just Vitryssland. Jag, Cecilia Wigström och ytterligare två ledamöter, Axel Darvik och Karin Granbom, var för något halvår sedan i detta land och kunde konstatera att det som mer än allt annat präglar utvecklingen och situationen i landet är rädslan - rädslan för att uttrycka sina verkliga åsikter. Vi kan också konstatera att denna rädsla tog sig uttryck vid valet den 19 mars, där Cecilia Wigström för övrigt var en av valövervakarna, som formellt sett resulterade i en stor seger för president Lukasjenko men som i praktiken blev ytterligare ett bevis på att demokrati är något som förvägras medborgarna i detta land. Händelserna efteråt - fängslandet av presidentkandidaten Kozulin och arresten under 14 dagar av presidentkandidaten Milinkevitj - har också bekräftat detta. Vad kan då Sverige göra? Vi kan göra mycket, enligt mitt sätt att se. Jag instämmer i väldigt mycket av det som statsrådet säger, men på två punkter har jag en avvikande åsikt. Den ena punkten är den oerhört passiva synen på en demokratifond som Sverige och EU skulle kunna bidra med. Jag menar att om vi skulle följa och rätta oss efter alla andra länders lagar så skulle inte jag och många andra ha kunnat kämpa för Sydafrikas frigörelse genom ANC. Likadant var det i Nordrhodesia på den tiden det fanns. Det har funnits väldigt många länder där det har varit nödvändigt att använda andra vägar än att acceptera de lagar som funnits i landet i fråga. Den andra punkten där jag tycker att det finns ett väldigt passivt tänkande är synen på svensk vapenimport från Vitryssland. Det är säkert riktigt, som statsrådet säger, att den inte strider mot några lagar. Men en helt annan sak, herr talman, är vad som är lämpligt, och det är utomordentligt olämpligt att köpa vapen av vad slag det vara må från dagens Vitryssland. Det står väldigt klart. Sverige kan driva på och har gjort det på många sätt. Jag återkommer till sådana saker som studentutbyte och ambassad i ett senare inlägg, om det blir något sådant.

Carin Jämtin (S)

Anf. 50 Carin Jämtin (S)

Herr talman! Jag hoppas att Cecilia Wigström känner att våra tankar är hos henne och att hon tycker att det här blir en värdig debatt. Jag vet att hon är djupt engagerad i detta, och jag hoppas att vi kan fortsätta att jobba tillsammans för demokrati i Vitryssland. När det kommer till frågorna håller jag helt med om den bild av Vitryssland som Gunnar Andrén målar upp. Det är rädsla, men det har också varit splittring som har präglat oppositionen. Det har varit ett stort problem under en lång tid, och det är fortfarande ett problem för oppositionen. Därför var det ändå lite av ett ljus i något slags tunnel som visades när människor trots allt vågade gå ut och demonstrera efter valet den 19 mars i år. Nu slogs detta ned och krossades på olika sätt, men det är ändå nästan första gången - om det inte till och med är första gången - som oppositionen så tydligt har vågat gå ut på gator och torg i Minsk. Det var ett litet ljus i tunneln. Därför är det ännu viktigare att vi hittar just de riktiga nycklarna för att öppna dörrarna och stötta den demokratiska oppositionen i Vitryssland, de människor och de rörelser som vill förändring i Vitryssland. Precis som Gunnar Andrén säger är detta en typ av arbete som vi har gjort i andra situationer - i Sydafrika, i Vitryssland och i en del andra situationer. Vi försöker göra det också på Kuba just nu. Då måste man jobba med vägar som är öppna men också vägar som är stängda. Därför är det inte alltid så att man kan föra en helt öppen diskussion om allt som görs. Ett tydligt och bra sätt är just EU:s radio och tv-sändningar. Det är stöd till det projekt som just nu pågår. Det pågår fram till år 2008. Det är mycket möjligt att EU-kommissionen sedan bestämmer sig för en förlängning. Men det måste beslutas efter det att man har tittat på hur situationen då är i Vitryssland. Om det kanske till och med har blivit så mycket bättre att man kan ha den här typen av radiosändningar inifrån Vitryssland är det egentligen det allra allra bästa. Vad gäller demokratifonden kan jag säga att hela det svenska biståndet och i princip alla andra biståndsgivares bistånd till och tillsammans med oppositionen i Vitryssland handlar just om att skapa demokratiska förutsättningar i den sista diktaturen på den europeiska kontinenten. Våra biståndsmedel kanaliseras på olika vägar till olika mottagare. Vi vet att de ibland i slutändan samarbetar med varandra för att nå det gemensamma målet att värna de mänskliga rättigheterna och stärka den demokratiska utvecklingen. Jag vet att kommissionen som en av delarna i sitt arbete när man tittar på hur man ska gå fram med biståndet också tittar på möjligheten att skapa en demokratifond. Jag tror dock att man kan göra mycket annat från medlemsstaternas sida utan den här demokratifonden. Vi biståndsgivare skulle mycket väl kunna samordna oss bättre för att få mer av gemensam styrka av de pengar vi redan i dag avsätter för demokrati i Vitryssland. Det var också en sak som vi berörde i det möte med enskilda organisationer som jag själv hade precis före valet i Vitryssland och som vi på olika sätt följer upp genom Sida, UD och oss själva från ministerkansliet. Jag vill, som sagt, inte säga att jag är vare sig för eller mot en demokratifond. Jag tror att man kan göra många saker helt utan att skapa nya fonder och strukturer. Det är inte det vi saknar, utan möjligen saknar vi en samordning och ibland möjligheter att faktiskt rent tekniskt föra in medel till oppositionen. Inte heller det löser vi tyvärr med en demokratifond.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 51 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Jag tackar särskilt för statsrådets öppning när det gäller en demokratifond. Det är klart att man inte ska binda sig vid en exakt form, utan det är själva verkan av stödet som är det viktiga. Alla vi som jobbat lite grann med internationell solidaritet vet att det är väldigt viktigt att hålla olika vägar öppna. Därför tycker jag att det har varit väldigt positivt att kunna delta också i det här arbetet. Statsrådet och jag tillhörde ju dem som före valet vid olika tillfällen var talare på Norrmalmstorg där olika organisationer, både Olof Palmes Internationella Centrum och Silk, men också Centerpartiet, Moderaterna och Miljöpartiet har varit med. Det har varit väldigt värdefullt att kunna få en så bred verksamhet. Jag utgår från att regeringen, även om det inte direkt blir en demokratifond, kommer att ställa sig väldigt positiv till de olika försök att etablera personliga kontakter och kontakter med andra organisationer i Vitryssland som de organisationer som står nära partierna hjälper till med. För att vi ska kunna föra in mer demokrati i Vitryssland måste detta bäras av kraftfulla opinionsbildare och övertygade demokrater inne i landet. De måste känna att de har stöd utifrån på olika sätt. Genom den repressiva hållningen från Lukasjenkoregimen förbjuds i praktiken nästan alla organisationer att verka. Jag håller med om att detta är ett väldigt stort problem. Det har dock alltid tidigare, vill jag påstå, gått att ta sig runt dem som vill förtrycka de mänskliga rättigheterna och komma till ett meningsutbyte. Splittringen inom oppositionen är ett faktum som inte kan bestridas. Dock tycker jag beträffande hela processen fram till valet den 19 mars att det var intressant att se att det trots den oerhörda repressionen fanns en folklig uppslutning av betydande mått kring framför allt den oberoende presidentkanditaten Milinkevitj. Rädslan för att han skulle få framgångar var betydande. Det var också oerhört glädjande att se den värme och uppskattning som Milinkevitj efteråt kom att mottas med i EU-parlamentet - detta innan han, när han kom tillbaka, fängslades. Ryssland spelar en väldigt stor roll i Vitryssland. Inte bara lågt gaspris utan också språket och många andra saker förenar dessa länder sedan en lång tid tillbaka. När det gäller den internationella isolering som - det tror jag att vi är överens om - ledande personer utsätts för gentemot EU och numera framför allt även USA är det ett bekymmer att se att president Lukasjenko har så goda kontakter med Rysslands president Putin. Senast förra måndagen, tror jag att det var, såg vi att de helt plötsligt träffades för ett möte i S:t Petersburg. Man vet väldigt lite om vad de diskuterade. Men redan det förhållandet att sådana möten äger rum inger en oro för att den nuvarande regimen i Minsk får ett stöd från en stormakt som de ganska starkt rider på. Det gör att det känns ännu angelägnare att stödja andra krafter här. Jag hoppas att vi till exempel också när det gäller studenter får ytterligare kraftfulla insatser för att stärka de personliga kontakterna med de många människor som vill ha demokrati i Vitryssland.

Carin Jämtin (S)

Anf. 52 Carin Jämtin (S)

Herr talman! Det är just de personliga kontakterna och öppenheten som kommer att leda till en förändring i Vitryssland. Att ha en möjlighet att komma ut och att diskutera kanske framför allt inte med oss i andra europeiska länder utan sinsemellan - alltså att de i oppositionen har möjlighet att träffa varandra och talas vid - är kanske den viktigaste delen i demokratibiståndet. Isolering är en viktig del. Reserestriktionerna är viktiga, och detta med frusna tillgångar är viktigt men också att behålla öppenheten, alltså att klara att jobba med båda delarna - återigen ett exempel på att använda sig av olika medel i olika sammanhang. För att nå en positiv utveckling i det här sammanhanget är, precis som Gunnar Andrén sade, Ryssland en av de viktigaste aktörerna och nyckelspelarna i sammanhanget - ja, kanske den viktigaste aktören. Regeringen tar i bilaterala samtal alltid på olika sätt upp Vitrysslandsfrågan just för att påminna om den vikt och den roll som Ryssland kan spela i det här sammanhanget. Jag tror att vi återigen måste komma ihåg att det gäller att göra olika saker. Tillsammans med en del av de övriga medlemsstaterna inom den europeiska unionen gör vi betydande insatser för att behålla Vitryssland på den politiska dagordningen inom EU. Bland annat skrev ett antal medlemsstater, inklusive Sverige, nu i våras ett brev till ordförandeskapet inför valet just för att behålla fokus på Vitryssland och på dubbla åtgärder och för att hålla kvar frågan på den europeiska dagordningen. Ett sådant initiativ som har blivit frukten av vårt samarbete med några av de nya medlemsstaterna är den polsk-svenska studentfonden. Syftet är att 50 studenter ska kunna komma till Sverige under den fondens hatt - 50 av de 200 studenter som detta som helhet kommer att omfatta, utöver de övriga yngre människor som genom ett utbyte med Silk, Palmecentret, kommuner eller vad det nu handlar om kommer hit. Gemensamt ska vi vara stolta över det samarbete som i dag sker från svensk sida med en stor del av oppositionen.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 53 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Det är alldeles uppenbart att det är mer som förenar än som skiljer oss åt i de här frågorna. Jag vill avslutningsvis å Cecilia Wigströms och mina vägnar tacka för svaret. Vi arbetar också via OSSE i den här frågan. Jag råkar vara ordförande i det svenska OSSE-nätverk där Cecilia är vice ordförande. Det är också en bakgrund här. Herr talman! Jag ska sluta på ett helt annat sätt. Det känns väldigt uppfordrande att stå just i denna talarstol i andrakammarsalen och diskutera demokratifrågor. I denna talarstol - även om den då inte såg ut just så här - har vi inte bara diskuterat Vitrysslands demokrati. Från just denna talarstol har brutits demokratins mark med personer som Karl Staaf, Hjalmar Branting, Nils Edén, och så vidare. De har stått här och diskuterat demokratins former. Därför är jag tacksam för att få vara med om ett sådant historiskt ögonblick att också stå i denna talarstol och diskutera inte bara svensk demokrati utan den demokrati som alla människor har rätt till i denna värld.

Intressenter

Frågeställare

Cecilia WigströmFP

Besvarad av

Carin JämtinSocialdemokraterna