Utökad verksamhet med regionala skyddsombud
Interpellation 2017/18:309 av Lars Beckman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-10
- Överlämnad
- 2018-01-10
- Anmäld
- 2018-01-16
- Svarsdatum
- 2018-01-19
- Besvarad
- 2018-01-19
- Sista svarsdatum
- 2018-01-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
De regionala skyddsombuden (RSO) utses av de fackliga organisationerna och har uppdraget att aktivera det lokala arbetsmiljöarbetet på främst mindre arbetsställen. Den största andelen av de regionala skyddsombuden kommer från LO-förbunden. Den regionala skyddsombudsverksamheten finansieras delvis genom ett årligt statsbidrag på ca 110 miljoner.
Det finns i dag ett utredningsförslag om att utöka tillträdesrätten för de regionala skyddsombuden till att även omfatta företag där egna medlemmar saknas, förutsatt att de har kollektivavtal (SOU 2017:24). Avsikten med förslaget är enligt utredningen att stärka arbetsmiljöarbetet på arbetsställen som saknar ett organiserat skyddsarbete och därigenom förebygga ohälsa och olyckor i arbetet.
Med anledning av utredningsförslaget, som kan väntas ligga till grund för en kommande proposition, är det viktigt att påtala att den regionala skyddsombudsverksamheten aldrig har utvärderats. Det saknas alltså kunskap om effekterna av en till stor del statligt finansierad verksamhet, något som också har påpekats av Ekonomistyrningsverket och Riksrevisionen.
Ingen vet egentligen hur effektiv eller framgångsrik verksamheten är. Trots detta väntas regeringen föreslå en utökning av verksamheten. Förslaget om en utökad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden kommer högst sannolikt att innebära ännu mer pengar till verksamheten.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
- Avser ministern att utvärdera effekterna av den regionala skyddsombudsverksamheten innan regeringen lägger fram nya förslag gällande förändring av verksamheten?
- Hur ser ministern på det faktum att tillträdesrätt planeras ges till fackliga ombud även på arbetsplatser där medlemmar saknas?
- Vill ministern hellre att fackliga organisationer får miljonbelopp i stöd för myndighetsliknande arbetsuppgifter än att man förstärker statliga myndigheter, om det är oegentligheter på arbetsplatser som ska motverkas?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:309
Webb-tv: Utökad verksamhet med regionala skyddsombud
Dokument från debatten
- Fredag den 19 januari 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:58
- Protokoll 2017/18:58 Fredagen den 19 januariProtokoll 2017/18:58 Svar på interpellation 2017/18:309 om utökad verksamhet med regionala skyddsombud
Protokoll från debatten
Anf. 1 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Svar på interpellationer
Herr talman! Lars Beckman har frågat mig om jag avser att utvärdera effekterna av den regionala skyddsombudsverksamheten innan regeringen lägger fram nya förslag gällande förändring av verksamheten, hur jag ser på det faktum att tillträdesrätt planeras ges till fackliga ombud även på arbetsplatser där medlemmar saknas och om jag hellre vill att fackliga organisationer får miljonbelopp i stöd för myndighetsliknande arbetsuppgifter än att man förstärker statliga myndigheter om det är oegentligheter på arbetsplatser som ska motverkas.
Staten lämnar varje år ett bidrag till den regionala skyddsombudsverksamheten. De regionala skyddsombudens uppgift är att aktivera och vara ett stöd för arbetstagarsidan i det lokala arbetsmiljöarbetet, främst på mindre arbetsställen där det saknas skyddskommittéer. Sedan 2014 ska mottagarna av bidraget redovisa hur medlen har använts, till exempel antal regionala skyddsombud och antal besökta arbetsställen.
I mars 2017 överlämnade utredningen om arbetsmiljöregler för ett modernt arbetsliv sitt betänkande, som innehåller förslag om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud. Betänkandet har remitterats, och ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har förstärkt Arbetsmiljöverket kraftigt under mandatperioden, med en permanent ökning av myndighetens förvaltningsanslag på 85 miljoner kronor per år. Utöver det satsar regeringen 18 miljoner kronor per år under tre år för att utveckla metoderna för myndighetsgemensam kontroll för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.
Anf. 2 Lars Beckman (M)
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag förutsätter att statsrådet i sitt nästa inlägg kommer att svara på de frågor som jag har ställt.
Herr talman! Det är inte varje dag som jag som moderat landar i slutsatsen att man borde förstatliga privat verksamhet. Men när det gäller frågan om regionala skyddsombud skulle det faktiskt kunna vara rimligt.
Låt mig inleda med att berätta om min syn på företagsamhet och jobbskapare. Min uppfattning är att företag tar arbetsmiljö på ett mycket stort allvar. Under mina tio år i en näringslivsorganisation har jag aldrig träffat de onda företag som Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och LO brukar gå och demonstrera mot på första maj.
Tvärtom - de företagare som jag har mött, och möter, tar arbetsmiljö på väldigt stort allvar. De vet att medarbetarna är oerhört värdefulla för att skapa en bra konkurrenskraft, om inte annat. De skapar en god trivsel och satsar mycket på utbildning.
Men finns det då usla arbetsgivare? Finns det arbetsgivare i Sverige som orsakar ohälsa? Ja, självfallet. Sådana finns såväl i privat sektor som - framför allt - i kommuner, landsting och stat.
Vad gäller sjukskrivningsstatistiken har regeringen satt upp ett mål om att man vill ha färre än nio sjukdagar per år och anställd. Om vi tittar på vilka arbetsgivare det är som orsakar ohälsa ser vi att kommunala arbetsgivare har 14,3 dagar per år, landstingen 12,7 dagar per år och statliga arbetsgivare, som är bäst i klassen av de offentliga arbetsgivarna, 10 dagar per år.
De privata företagen i Sverige har i stället färre än nio sjukdagar per år och anställd. Om vi bryter ned de privata arbetsgivarna en gång till och tittar på mikroföretagen, eller de minsta företagen, ser vi att de har en sjukskrivningsnivå som är mycket låg.
När det gäller de branscher där det, inte minst, jobbar väldigt många kvinnor, som äldreomsorgen, handikappomsorgen och hälso- och sjukvården, är sjukskrivningstalen i de privata företagen mycket lägre än i den offentliga sektorn.
Då kunde man tro att regeringen skulle tänka så här: Vi tittar på dem som är bäst i klassen - på de arbetsgivare som orsakar minst sjukfrånvaro. Vi stöttar dem och tar goda exempel. Vi kanske till och med privatiserar mer, eftersom sjukfrånvaron är låg, om det är en god arbetsmiljö vi vill ha.
Men denna regering har gjort precis tvärtom. Den har bedrivit ett korståg mot de privata företagen i dessa sektorer. Det är mot den bakgrunden som jag har ställt denna interpellation om regionala skyddsombud.
Det är en verksamhet som kostar mycket pengar - ungefär 110 miljoner per år. Det är en verksamhet som över huvud taget inte är utvärderad. Både Ekonomistyrningsverket och Riksrevisionen har sagt att staten här använder väldigt mycket pengar men att det är oklart vilket utfall och vilket resultat denna verksamhet ger. I mitt nästa inlägg tänkte jag återkomma till just det.
Anf. 3 Ali Esbati (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag får tacka för svaret från ministern. I detta fall kanske jag dock framför allt får tacka Lars Beckman, Moderaterna, för frågan. Det är bra att skillnader i politiken tydliggörs. Lars Beckman demonstrerar här på ett väldigt tydligt sätt ett monumentalt ointresse, gränsande till förakt, för arbetande människors arbetsvillkor. Detta gör han genom att misstänkliggöra och i princip vilja avskaffa en viktig och välfungerande del av skyddet för arbetsmiljön och arbetsvillkoren.
Det som samtidigt är lite trist är att vi även ser ett exempel på den väg som framför allt Moderaterna på senare tid har slagit in på, som innebär att man för in ett ganska betydande mått av ignorans och faktaförakt när man utformar sina politiska utspel.
Lars Beckman antydde att man inte vet någonting om hur det funkar med arbetsmiljöarbetet. I själva verket vet man massor, och man skulle kanske ha kunnat ha ännu mer kunskap om detta om inte den tidigare Reinfeldtregeringen hade lagt ned Arbetslivsinstitutet. Det görs dock en massa forskning, och man vet ganska mycket om arbetet där.
Beckman antydde också att det handlar om en massa pengar som går ut från staten för att bedriva ett oklart arbete. Faktum är dock att de fackliga organisationerna lägger till en massa pengar för att göra detta viktiga arbete. Det är LO-facken som skjuter till den största andelen, ungefär hälften. TCO står för ungefär lika mycket - några procentenheter mindre - medan det är lite annorlunda med Saco, som står för ungefär 10 procent själva.
Det är dock ett bidrag från de fackliga organisationerna till detta för samhället väldigt viktiga arbete. Man borde kunna diskutera om staten bör ge ytterligare pengar för att det här inte ska vara en sådan ekonomisk belastning för de fackliga organisationerna.
Att dessutom säga att det här skulle vara en del av en socialdemokratisk valapparat är förstås dels en skymf mot de personer som arbetar med detta, dels missvisande när det kommer till vad de regionala skyddsombuden gör, som ministern nämnde lite grann. Det handlar om att hjälpa till när de lokala skyddsombuden behöver hjälp och inte räcker till och kanske framför allt att hjälpa till att bygga upp lokala skyddskommittéer. Det är inte en del av en socialdemokratisk partiapparat eller valmaskin.
Låt oss bortse en stund från det oerhörda hyckleriet i att Lars Beckman i stället vill ge inspektörer mer av det jobbet, samtidigt som den tidigare regeringen halverade Arbetsmiljöverkets anslag, till exempel. Men även om vi bortser från det kan vi konstatera att det är något helt annorlunda och kompletterande som skyddsombuden ute på våra arbetsplatser gör. Där handlar det inte om att bara stoppa saker när de är som farligast, utan om att arbeta konstruktivt med att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Och det är väl ganska intressant och upplysande att Moderaterna och Lars Beckman har problem med just detta.
Anf. 4 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Låt mig först säga vad generellt gäller arbetsmiljöarbetet att vi har mycket stora utmaningar när det gäller svensk arbetsmiljö. Vi har allvarliga sjukskrivningar, flest i skola, vård och omsorg. Vi har människor som dör på sina arbetsplatser, som går till jobbet och aldrig mer kommer hem. Det är fullkomligt oacceptabelt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den här regeringen kommer steg för steg att fortsätta förstärka arbetsmiljöarbetet tills vi kan nå en trygg arbetsplats för alla. Arbetet sker i mycket nära dialog med både arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer, och jag bedömer att det är ett mycket gott samarbete däremellan.
Jag delar Lars Beckmans uppfattning att arbetsgivare i allmänhet tar arbetsmiljöarbetet på mycket stort allvar och vill bli bättre och bättre på arbetsmiljöarbetet. Däremot har inte alla alltid tillräcklig kunskap om detta. Det systematiska arbetsmiljöarbetet brister. Det fungerar som bäst när man får till ett systematiskt arbetsmiljöarbete ute på arbetsplatserna. Då har man ofta också ett bra samarbete mellan parterna, och det är detta som behöver förstärkas.
De regionala skyddsombuden får ett bidrag från staten, men facken betalar också själva. Deras uppgift är att vara ambulerande skyddsombud som granskar arbetsmiljön och föreslår förbättringar, att främja anställdas deltagande i arbetsmiljöarbetet, att få lokala ombud valda och fortsätta att stödja dessa och att främja det lokala arbetsmiljöarbetet, inte minst förbättra chefernas systematiska arbetsmiljöarbete. De redovisar hur de använder sina pengar enligt nio mätbara prestationer. I senaste mätningen kunde man se att de hade besökt 50 000 arbetsställen under 2016, vilket är långt mer än vad Arbetsmiljöverket förmår. Det finns 1 700 regionala skyddsombud, vilket motsvarar 300 årsarbetskrafter.
Om man skulle vilja ha en annan ordning än den med de regionala skyddsombuden och att i stället, som Lars Beckman säger, staten skulle ta över det kan jag bara konstatera att när Moderaterna hade ansvar för arbetsmiljöarbetet gjorde man kraftiga nedskärningar just av de statliga inspektionerna från Arbetsmiljöverket. Det var faktiskt vad ni gjorde och den politik som ni står för.
När det gäller det förslag som Lars Beckman tar upp har en utredning jobbat. Den är motiverad av att vi har allt fler utstationerade arbetstagare i Sverige. Jag välkomnar utstationerade arbetstagare i Sverige. Jag tycker att det är bra med rörlighet över gränserna. Därför arbetar jag för att vi ska ha goda villkor och ordning och reda för utstationerade arbetstagare i Sverige. Man ska ha rätt till svenska kollektivavtal - därför har vi rivit upp lex Laval - och man ska ha rätt till en bra arbetsmiljö.
Om man är utstationerad under en kortare tid i Sverige är det ganska naturligt att man inte går med i ett svenskt fackförbund. Det kan jag förstå. Man jobbar en kortare tid i Sverige och kanske är med i ett fackförbund i sitt hemland.
Det här betyder att vi har en ny situation med arbetsplatser som i ökad utsträckning kommer att ha svenska kollektivavtal. Eftersom vi har ändrat lagstiftningen kan man nu kräva detta. Men också på de arbetsplatser där det av ganska naturliga skäl inte kommer att finnas medlemmar i ett svenskt fackförbund måste vi få till ett bra arbetsmiljöarbete, inte minst mot bakgrund av att det finns indikationer på att det skulle vara problem och svårigheter då det är många arbetstagare från olika länder och med olika språk som jobbar på samma arbetsplats.
Detta är bakgrunden till den utredning som jag tillsatte. Den är remissbehandlad och, som jag sagt, bereds i Regeringskansliet.
Anf. 5 Lars Beckman (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! När det gäller ordning och reda på arbetsplatser och god arbetsmiljö är jag och statsrådet, Moderaterna och Socialdemokraterna, helt överens.
Som jag sa i mitt förra inlägg finns det dåliga arbetsgivare i Sverige. Det finns arbetsgivare som orsakar stor ohälsa, och dessa är de kommunala arbetsgivarna, landstingsarbetsgivarna och de statliga arbetsgivarna. De privata arbetsgivarna har redan nått de mål som regeringen satte upp till 2020.
Herr talman! Det går lite trögt för regeringen att förbättra arbetsmiljön. Man har nämligen lagt sin energi på fel sak, och det är ett jätteproblem. Man borde väl rimligen ha vidtagit åtgärder och gjort insatser där ohälsan är som störst. Man har bedrivit ett korståg mot de arbetsgivare som har lägst sjukfrånvaro, och det är ett problem.
Herr talman! När det gäller regionala skyddsombud är jag orolig över den sammanblandning som sker mellan fackliga roller och myndighetsutövandeliknande arbetsuppgifter. Och jag ska villigt erkänna att det inte är varje dag som jag som moderat har kommit fram till att det kanske vore bättre att ha en fullt ut statlig verksamhet än att ha en privatiserad. Annars brukar det vara så att jag och kommunisterna har motsatta uppfattningar här i talarstolen. Men när det gäller myndighetsutövning är det rimligt att ha klara roller i samhället, att veta vem som gör vad.
Herr talman! Det är inte skattebetalarnas förening som granskar deklarationer, utan det gör Skatteverket - bara för att ta ett exempel. Jag hade tänkt ta Arbetsmiljöverket som det goda exemplet i den här interpellationsdebatten och säga att Arbetsmiljöverket är opartiskt och opolitiskt och att de bedriver seriösa kampanjer. Men tyvärr kom de med ett spel, The Boss, som jag har framställt en skriftlig fråga om till ministern och som var direkt olämpligt förolämpande mot Sveriges företagare. Spelet drogs sedan tillbaka efter en omfattande kritik från alla de företagare som inte kände igen sig i det som Arbetsmiljöverket försökte påskina. Men om LO hade haft den här kampanjen, är det någon som tror att LO hade dragit tillbaka den? Nej, naturligtvis inte.
LO får 82 miljoner per år av regeringen. Det är en sammanblandning, och man vet egentligen inte vem som är facklig representant eller regionalt skyddsombud. LO har gett tillbaka 30 miljoner. Jag läste en artikel där det stod: Vi i LO kommer att kampanja för Socialdemokraterna och kommer att skänka 30 miljoner till Socialdemokraterna. Man vet inte om de 30 miljonerna kommer från de 82 miljoner som regeringen med en annan hand ger. Jag tycker att det är en olycklig sammanblandning av opinionsbildningsarbete och myndighetsutövandeliknande arbete.
Jag tycker att det vore bättre att man tittar på en modell med arbetsmiljökonsulter, eller om man kallar det någonting annat, och ger de 110 miljonerna till Arbetsmiljöverket och säger att det här är myndighetsutövandeliknande som borde bedrivas just av myndigheter och inte av privata intresseorganisationer. Det vore en renodlad roll.
I mitt sista inlägg ska jag ge några personliga exempel på hur LO har agerat när jag har velat tala om arbetsmiljö, till exempel med Transport om vad en kilometerskatt betyder för arbetsmiljön för en redan hårt utsatt åkerinäring. Men Transport var väldigt tydliga med att de inte vill träffa en moderat och tala om arbetsmiljö med en moderat, och det är till dem ni ger 82 miljoner kronor.
Anf. 6 Ali Esbati (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det är inte så att LO får 82 miljoner till att göra vad man vill med. Det är tvärtom så att LO skjuter till 78 miljoner för att kunna bedriva det viktiga arbetet med regionala skyddsombud. Det är mycket pengar. Kanske borde det vara betydligt mindre och staten ha ett större ansvar för detta viktiga arbete.
Det är svårt att hålla en intellektuellt rimlig nivå när Lars Beckman drar igång sina frågeställningar, men jag ska ändå försöka.
Det som utredningen pekar på - förutom det som ministern var inne på som skäl, alltså att vi har utstationerad arbetskraft i Sverige - är att det sker en förändring av arbetsmarknaden i Sverige. Tidigare arbetade många fler inom industrin, och där fick man med tiden ett välorganiserat arbete med arbetsmiljön - mycket beroende på att man har haft starka fackliga organisationer som har kunnat ta ett stort ansvar för detta.
Lars Beckman tar upp att alla arbetsgivare inte är usla. Nej, givetvis inte. Men poängen med detta arbete är att man inte bara kommer in när något hemskt händer eller när någon har gjort något uselt, utan att man systematiskt tillsammans, ibland i konflikt men ofta i samverkan, ser till att förstärka arbetsmiljöarbetet. Det har gett resultat. Olyckorna i svensk industri har minskat kraftigt.
Vad utredningen pekar på är att vi i dag har fler personer som jobbar på små arbetsplatser och fler personer som har atypiska, otrygga anställningsformer. Då gäller det att se till att arbetsmiljöarbetet också kan nå dem. En del i det vore att ge ökad tillträdesrätt till de regionala skyddsombuden.
Anf. 7 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Det är frestande att lägga sig på samma nivå som Lars Beckman. Låt mig dock konstatera att Moderaterna kritiserar befintligt arbetsmiljöarbete, både från myndigheten och från skyddsombuden, och inte har några egna förslag på vad de vill göra i stället. När de hade ansvaret gjorde de kraftiga nedskärningar av alla resurser till arbetsmiljöarbetet, både till inspektioner och till forskning för att få ökad kunskap.
Lars Beckman lyfter fram den offentliga sektorn, framför allt välfärdssektorn, där vi har stora problem med sjukskrivningar. I den sektorn är det ovanligt med regionala skyddsombud, för här har vi hög organisationsgrad och i allmänhet skyddskommittéer. Regionala skyddsombud jobbar nästan inte alls i den sektorn. Här är det andra saker som behöver göras och som vi också gör.
Moderaternas förslag är sänkt skatt, mindre resurser och färre anställda i den gemensamma sektorn. Det är klart att om vi har större klasser, större barngrupper, lägre bemanning på äldreboenden och färre anställda i sjukvården går det att ha bra arbetsmiljö - men inte blir det lättare.
När det gäller de regionala skyddsombuden redovisar facken hur de använder resurserna. Den redovisningen kom senast in för 2016. De redovisar enligt nio olika kriterier.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt mig ställa en fråga till Lars Beckman, som här lite svepande misstänkliggör det arbete som skyddsombuden bedriver. Vad är Lars Beckmans förslag på hur vi ska få ett bra arbetsmiljöarbete på de nya typer av arbetsplatser som uppstår, med utstationerad arbetskraft?
Det är inte rimligt att kräva att de ska organiseras i ett svenskt fackförbund. Det är kanske inte de svenska fackens huvuduppgift att organisera utstationerad arbetskraft som i genomsnitt jobbar två månader i Sverige. Vi måste dock säkerställa att vi har ett gott arbetsmiljöarbete också på dessa arbetsplatser.
Vad är Lars Beckman förslag på hur detta ska lösas?
Anf. 8 Lars Beckman (M)
Herr talman! Låt mig vara tydlig igen. Jag började med att säga att det inte är varje dag som jag som moderat kommer till slutsatsen att man borde förstatliga privat verksamhet. I varje anförande har jag sagt att man ska till sig av de synpunkter som finns och att det kan finnas en sammanblandning mellan den fackliga rollen och den myndighetsliknande uppgiften. Vi kanske ska ha oberoende arbetsmiljörådgivare som har till uppdrag att stödja småföretagens arbetsmiljöarbete. Dessa rådgivare ska givetvis kopplas till Arbetsmiljöverket.
År 2014 ville jag träffa Transport och prata arbetsmiljöarbete. Jag ville veta hur en kilometerskatt skulle påverka deras medlemmars arbetsmiljö. De arbetade redan i en hårt stressad situation med korta deadliner, och regeringen hade som vallöfte att införa en kilometerskatt. Jag kontaktade Transport och sa att detta var en viktig fråga och att jag var mycket engagerad i arbetsmiljöfrågor, och Transport svarade: Du är moderat, så vi vill inte träffa dig. Det är givetvis inte rimligt.
Det handlar om statliga medel, 110 miljoner per år, och både Ekonomistyrningsverket och Riksrevisionen har pekat på att det finns oklara effekter, oklar uppföljning och en sammanblandning av olika roller. Då vore det logiskt att göra detta till en statlig verksamhet under Arbetsmiljöverkets flagg. Då blir det ordning och reda, och det blir tydligt för företagaren att när Lars Beckman kommer till företaget är han där som representant för Arbetsmiljöverket och inte som facklig förtroendevald - bara för att ta ett exempel.
Vi är överens om att vi vill ha ordning och reda på arbetsmarknaden och god arbetsmiljö, men den ordning som är i dag är inte rimlig.
Anf. 9 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! När Moderaterna ansvarade för arbetsmiljöarbetet gjorde de kraftiga nedskärningar av resurserna till just inspektionerna. Då argumenterade dåvarande minister för att det nog gick att ha bra inspektioner med mindre resurser. Samtidigt ökade ohälsan i arbetslivet, och det var en allvarlig utveckling vad gällde olyckor i arbetslivet.
Moderaterna har aldrig prioriterat arbetsmiljöarbetet och aldrig avsatt de resurser som krävs. Det är sanningen. Ni har heller aldrig prioriterat resurser till välfärden eller till att ha tillräckligt många anställda i välfärden så att det är möjligt att ha en rimlig arbetssituation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Skyddsombud och inspektörer kan ge råd och gör det. De fungerar som rådgivare. Men det är inte deras enda roll. De är också skarpa maktutövare, och det behövs för att säkerställa att vi kommer till rätta med de stora problemen med att människor faktiskt skadas allvarligt och dör på våra arbetsplatser. Detta kommer inte att underlättas av att man ger sig på de regionala skyddsombudens viktiga arbete.
Jag och den regering jag företräder kommer att fortsätta att lägga fram förslag för att förstärka arbetsmiljöarbetet och skyddsombudens verksamhet.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.